(ambient intelligence) – en teknisk vision: samverkande inbyggda datorer i hem, offentliga miljöer och på arbetsplatser, programmerade för att förutse och tillgodose människors behov. Det beskrivs ibland som en vidareutveckling av ubikvitära (”ubika”) it‑system med fokus på programmen snarare än på apparaterna. – Den intelligenta miljön förutsätter, förutom föremål med inbyggda datorer, system för enkel interaktion med mänskliga användare (som inte har datorskärmar framför sig), kommunikation mellan datorerna, system med sensorer som kan känna av vad som finns i närheten och vad som händer (se trådlöst sensornätverk), program som kan sätta in sensorernas data i sammanhang samt program med inlärningsförmåga. – Se också sakernas internet.
[användargränssnitt] [it-system] [sakernas internet] [ändrad 16 december 2019]
en nerlagd tjänst som kunde känna igen och namnge föremål, platser och byggnader som användarna skickade in bilder på. Tjänsten kunde också läsa och tolka streckkoder. Tjänsten startades 2010 av Google och lades ner i slutet av 2018. Den fanns för smarta mobiler. – Google hänvisar sedan dess till tjänsten Google Lens, se denna länk. – Google Goggles ska inte förväxlas med Google Glass, Googles interaktiva glasögon.
[ljud och bild] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 1 december 2020]
– tecknet ? —
- – se jokertecken;
- – i webbadresser (URL:er): instruktion till webbservern att en webbadress beskriver en webbsida som sammanställs genom en sökning, inte en statisk sida. Till exempel betyder URL:en it‑ord.idg.se/?s=frågetecken att webbservern ska söka igenom databasen för IDG:s ordlista efter uppslagsordet frågetecken och efter alla ordförklaringar som innehåller ordet frågetecken. Resultatet av sökningen sammanställs till en sida som webbservern skickar till användaren.
[tecken] [webbpublicering] [ändrad 2 maj 2020]
(internet of things, förkortat IoT) – anslutning av olika apparater, mätutrustning, maskiner, fordon och annat, som inte kan räknas som datorer, till internet. – Genom att sakerna är anslutna till internet kan de fjärrstyras av människor eller av andra maskiner genom det allmänt tillgängliga nätet med minsta möjliga krångel vad anslutningen beträffar. De kan också skicka data som används för mätningar, diagnos och automatisk styrning. Oftast är sakerna försedda med trådlös kommunikation i självkonfigurerande nät. – Sakernas internet har anknytning till det som på 00‑talet kallades för ubikvitära system. Om det gäller hem talar man ibland om det smarta hemmet, se också domotik. – Se också IPSO, materielens internet, spime, U‑samhället och ask the fridge. – Svensk rapport från 2009 om internet of things, se här (pdf). – MSB:s information om säkerhetsproblem med sakernas internet, se denna länk.
[sakernas internet] [ändrad 9 september 2022]
- – domain slamming – att lura någon att byta registrator för sin domän på internet;
- – telephone slamming – att lura någon att byta telefonoperatör för långdistanssamtal. Detta kan göras med hjälp av den finstilta texten i ett avtal som gäller något helt annat. – Mer i Wikipedia. – Jämför med phreaking.
[bluff och båg] [domäner] [jargong] [telefoni] [ändrad 11 december 2019]
en nerlagd arbetsgrupp som skulle ta fram förslag om hur man skulle göra det svårt att förfalska avsändaradresser i e‑post och på så vis motarbeta spam. – marid ingick i internets tekniska ledningsgrupp IETF och grundades 2004. I september samma år lades marid ner på grund av oenighet. Oenigheten gällde främst Microsofts förslag Sender ID. – Dokumentation om marid finns kvar på IETF:s webbsidor. (Namnet marid skrevs med litet m. Det stod för MTA authorization records in DNS.)
[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på M] [nerlagt] [spam] [ändrad 12 mars 2023]
komplett webbadress (URL). – En absolut länk kan användas i alla webbläsare och andra program som kan hämta webbsidor eller annan information som publiceras med webbteknik. – På engelska: absolute link. – Alternativet är relativa länkar, som är delar av adresser. De kan bara länka till dokument som finns i samma system.
[webben] [ändrad 7 maj 2020]
(cross-site scripting, förkortat XSS) – en metod för sabotage av webbsidor utförd av besökare på webbsidan: besökaren utnyttjar möjligheten att skicka data till webbservern (till exempel genom att fylla i personuppgifter i ett formulär på en sida) för att överföra (injicera) programkod (skript eller annan kod) som servern sedan exekverar. I stället för att bara fylla i sitt namn i ett fält matar sabotören alltså in HTML‑kod eller ett skript. Beroende på vilka sårbarheter som finns i serverns säkerhetssystem kan detta leda till mer eller mindre allvarliga problem. – Den engelska benämningen cross‑site scripting syftar på en av de tidigaste formerna av webbkodinjektion, men det finns varianter av webbkodinjektion som varken är cross‑site eller skriptbaserade. Förkortningen XSS infördes för att man ville undvika förväxling med CSS i betydelsen cascading stylesheets. – Läs mer om cross‑site scripting i Wikipedia.
[attacker] [webben] [ändrad 10 november 2018]
omstyrning av besökare från en äkta webbsida till en annan, förfalskad webbsida i syfte att lura besökarna på information eller pengar. Oftast gäller det att komma över användarnamn och lösenord genom att besökaren försöker logga in på den falska sidan. (Se också nätfiske – phishing – pharming kallas ibland för ”phishing utan bete”.) – Pharming är möjligt därför att bedragare kan manipulera DNS-servrarna, de servrar som knyter webbadresser (URL:er) till fysiska adresser på internet (se DNS‑förgiftning). Manipulationen är möjlig på grund av en sårbarhet i programmen som styr DNS‑servrarna. – Varför det heter pharming vet ingen säkert. Det kan ha att göra med att pharming (pharmaceutical farming) också är ett ord för genmanipulation som görs i syfte att få växter eller djur att framställa råvaror till läkemedel (biopharming, gene pharming). – Läs också om drive‑by pharming.
[bluff och båg] [domäner] [it-säkerhet] [ändrad 16 maj 2018]
(network neutrality) – principen att internet ska behandla all kommunikation lika. – Internetoperatörer ska alltså inte ta hänsyn till vem som är avsändare, vem som är mottagare eller till vad meddelandena innehåller. Principen om nätneutralitet har tillämpats sedan internet skapades, även om själva ordet tillkom först i början av 00‑talet. – Principen har ifrågasatts, bland annat med hänvisning till allmänningens tragedi: om man inte skiljer mellan tonåringar som laddar ner långfilmer och företagskommunikation blir, enligt denna argumentation, internet ineffektivt för alla. – Nätneutralitet är lag i flera länder, och diskuterades först våren 2006 i USA:s kongress. Amerikanska FCC:s dåvarande chef Julius Genachowski uttalade sig 2009 för nätneutralitet. Men i april 2010 fastställde en amerikansk domstol att FCC inte har rätt att lägga sig i hur nätoperatörerna hanterar trafiken. Nätneutraliteten fick ändå stöd från högsta nivå i november 2014, då president Obama uttalade sig till stöd för nätneutralitet, se Vita husets blogg (arkiverad). – Genachowskis efterträdare Tom Wheeler förespråkade också nätneutralitet i en artikel i Wired 2015 (länk). – I februari 2015 införde FCC bestämmelser som jämställer bredband med allmänna nyttigheter som telefoni, vilket inskränker operatörernas möjlighet att filtrera och begränsa abonnenternas tillgång till information på nätet. Det sågs som en seger för principen om nätneutralitet. FCC kallade det också för Open Internet, se detta dokument. Under president Trump tog FCC under chefen Ajit Pai avstånd från nätneutralitet, se detta uttalande (borttaget i januari 2021 – arkiverat), och den 14 december 2017 beslut FCC:s styrelse att avskaffa kravet på nätneutralitet. Men i maj 2018 röstade USA:s senat igenom ett förslag om att återställa nätneutraliteten. Kalifornien och flera andra delstater har gått emot FCC och lagstiftat, eller kommer att lagstifta, om krav på nätneutralitet. – Europaparlamentet beslöt i oktober 2015 att införa nätneutralitet i EU. Men beslutet har kritiserats därför att det tillåter att nätoperatörerna prioriterar viss trafik om det inte sker på bekostnad av andra. Beslutet är en kompromiss mellan Europaparlamentets krav på total nätneutralitet och ministerrådets krav på att låta operatörerna bestämma. – Läs mer i Wikipedia. – Se också Measurement Lab. – Kritiska synpunkter på nätneutralitet finns i en artikel i Wired (länk).
[internet] [ändrad 3 september 2018]