internets förteckning över registrerade varumärken. – Används för att fastställa vilka namn på domäner på internet som tillhör företag och organisationer, och som därför inte får användas av andra. Ägare av varumärken måste själva registrera sina varumärken hos Trademark clearinghouse. Registreringen gäller enbart domäner på internet, så varumärken måste också skyddas hos Patent- och registreringsverket(prv.se) eller hos motsvarande myndigheter i andra länder. – Trademark clearinghouse har tillkommit på initiativ av ICANN, den organisation som ansvarar för domänsystemet på internet. – Se trademark.clearinghouse.com/sv.
– cascading stylesheets, kaskadmallar – flera stilmallar knutna till samma webbsida – vilket innebär att samma text och bild och annat material kan presenteras i flera olika former. Man kan till exempel ha samma webbsida med en vanlig mall, en mall för besökare med synsvårigheter och en tredje mall som passar för små bildskärmar, som på mobiltelefoner. Detta är relativt enkelt därför att mallarna är separata filer som inte ingår i webbsidans HTML‑kod. Därför kan en webbsurfare ha egna stilmallar som CSS-anpassade webbsidor kan följa. Om webbläsaren klarar kaskadmallar kan den välja mellan mallarna enligt användarens anvisningar. – En uppvisning av CSS finns på denna webbsida: klicka på de olika alternativen under ”Choose style sheet”. Det är samma webbsida (samma text och bild, förutom dekorationsbilder) i olika skepnader. En ändring på sidan slår igenom i alla versionerna. – Webbens tekniska ledningsgrupp W3C förklarar kaskadmallar här. – Läs också i Wikipedia;
– content scramble system eller content scrambling system – kopieringsskydd som används på DVD‑skivor med upphovsrättsligt skyddat material, främst långfilmer. Det infördes 1996 och var lätt att knäcka redan 1999. Det används fortfarande, men har till stor del ersatts av andra kopieringsskydd. – För att en CSS‑krypterad inspelning ska kunna dekrypteras krävs att samma krypteringsnyckel finns både på spelaren och på skivan. Det finns ungefär 400 nycklar i systemet. Varje tillverkare av DVD-spelare tilldelas en sådan nyckel, men varje DVD-skiva innehåller alla nycklar. Först efter att skivan och spelaren har utväxlat nycklar kan materialet dekrypteras och spelas upp. Om en tillverkare av spelare missköter sig har utgivaren av det skyddade materialet, alltså filmbolaget, möjlighet att utesluta den tillverkarens nyckel från kommande skivor. (Men det finns alltså inget sätt att blockera material som redan är utgivet.) – Se dcdcca.org. – CSS kan bland annat kringgås med programmet DECSS;
– oftare: XSS – förkortning för cross‑site scripting, se webbkodinjektion;
– kvarlämnad fil eller mapp i ett datasystem, tillhörande en användare som har tagits bort från systemet (orphaned files, orphaned folders);
– orphaned folder – föräldralös mapp – en mapp som tidigare har legat i en annan mapp (parent folder), men den mappen har tagits bort. Adressen till mappen i filkatalogen går därför till ett ställe som inte längre finns. (Men själva mappen finns kvar);
– orphan account, orphaned account – övergivet konto, föräldralöst konto – konto som tillhör någon som inte längre är anställd. Det bör alltså raderas.
The Pirate Bay, TPB – en ursprungligen svensk webbplats för utbyte av filer mellan användare. (Se fildelning.) – Sajten, som lanserades 2003, stängdes i december 2014 men öppnades på nytt den 1 februari 2015. I juli 2017 var Pirate Bay en av världens hundra mest besökta sajter enligt Alexa. – Pirate Bay har pekats ut som medansvarigt för spridning av piratkopierad musik och film i stor skala. Pirate Bay drabbades den 30 maj 2006 av en stor polisrazzia som genomfördes på begäran av USA:s regering. Rättegång inleddes först 2008. I april 2009 dömdes personerna bakom Pirate Bay, bland andra Fredrik Neij och Gottfrid Svartholm Warg, till ett års fängelse vardera och till att betala 30 miljoner kronor i skadestånd. Skadeståndet höjdes i hovrätten 2010 till 46 miljoner kronor, men fängelsestraffen kortades. De åtalade kallade rättegången för spectrial, skådeprocess. – Trots de höga straffen mot ägarna var Pirate Bay fram till december 2014 minst lika aktivt som tidigare, och var Pirate Bays servrar fanns var en väl bevarad hemlighet. Men den 9 december 2014 stängdes Pirate Bays webbplats. Det sätts i samband med en polisrazzia samma dag mot en serverhall i Nacka utanför Stockholm. Kort därefter publicerade webbsajten Isohunt hela Pirate Bays databas på sajten oldpiratebay.org (senare stängd). Och i mitten av december 2014 startade personerna bakom Isohunt en ny sajt, Open Bay, som förutom Pirate Bays hela databas erbjuder besökarna att ladda ner källkoden till Pirate Bay och starta eget. – Åklagaren i målet mot Pirate Bay begärde i februari 2015 att Internetstiftelsen i Sverige skulle stoppa all registrering av domänen Pirate Bay. Åklagaren hade redan tidigare begärt att domänen ska konfiskeras. I maj 2015 beslöt tingsrätten att domänerna piratebay.se och thepiratebay.se skulle konfiskeras och tillfalla staten (läs domen här). Men dagen efter att domen föll fanns Pirate Bay på sex andra toppdomäner. Domen bekräftades av Svea hovrätt i maj 2016, se pressmeddelande (länk). I februari 2017 ålade Patent- och marknadsöverdomstolen internetoperatörerna Bredbandsbolaget och Telenor att hindra sina kunder att surfa till Pirate Bay. I oktober 2018 ålades Telia interimistiskt att göra samma sak (se länk). Webbsidan thepiratebay.org kan därför vara oåtkomlig för många. – Pirate Bay är ett index över filer som kan laddas ned med BitTorrent‑teknik. Det är en så kallad tracker‑sökmotor. Många av filerna är kopior av upphovsrättsligt skyddat material. Pirate Bay har inte själva filerna, bara länkar till dem. – Pirate Bay startades i början av 2004 på initiativ av organisationen Piratbyrån, men är sedan oktober 2004 fristående. – I juni 2009 meddelades att Pirate Bay skulle säljas till företaget Global gaming factory, GGF, ägt av Hans Pandeya. Efter avslöjanden om GGF:s affärer blev affären inställd. – I mars 2013 spred Pirate Bay ryktet att servrarna hade flyttats till Nordkorea. Det var ett skämt, som Pirate Bay för övrigt spred även den 1 april 2007. – I augusti 2013 släppte Pirate Bay en egen webbläsare, Piratebrowser. I december 2019 kom Baystream, en tjänst för strömmande video. – Se artiklar på IDG:s webbsidor.
en fransk lag med stränga straff för intrång i upphovsrätten på internet. – Hadopi gav tidigare möjlighet att avstänga personer från nätet om de två gånger tidigare hade varnats för påstådd piratkopiering, men den möjligheten avskaffades i juli 2013. Notera att själva lagen finns kvar. Det är påföljderna som har mildrats. – Lagen, som antogs i september 2009 efter hätska diskussioner, stipulerade då att den som laddade ner upphovsrättsligt skyddat material (film, musik, spel) utan tillstånd skulle kunna stängas av från internet i två månader till ett år. Enligt lagen får sökmotorer inte hänvisa till piratkopierat material. – Namnet:Hadopi är egentligen namnet på den myndighet som övervakar att lagen följs. Själva lagen heter ”lag om främjande av spridning och skydd av skapande verk på internet”. Myndighetens namn Hadopi är en förkortning av haute autorité pour la diffusion des oeuvres et la protection des droits sur internet. – Mer ingående beskrivning finns på Wikipedia. – Läs också om ACTA, DMCA. Gallorapporten, IPRED, RIPA och Telekompaketet.
företagsspecifik, sluten, proprietär, stängd. – Företagsspecifik teknik får bara användas av den organisation som den tillhör. Andra organisationer och privatpersoner får använda företagsspecifik teknik bara om de har tillstånd. Ordet används om operativsystem, program och tekniska specifikationer för hårdvara. – Den företagsspecifika tekniken skyddas av patent och upphovsrätt. Det som är företagsspecifikt kan vara, men är inte alltid, hemligt. Även om det inte är hemligt är det inte tillåtet att använda eller kopiera det utan tillstånd. Det mest kända företagsspecifika programmet är Windows. – Observera att även fri mjukvara och program med öppen källkod som regel tillhör en viss organisation eller person. Ägaren har gett alla andra tillstånd att använda, ändra och sprida tekniken fritt, men äger fortfarande upphovsrätten. Det innebär i praktiken att andra får göra vad de vill med tekniken, men inte med varumärket. Det är först när upphovsrätten eller patentet har gått ut som tekniken blir allmän egendom.
– spridning av textremsor till film och tv‑serier genom internet. Det gäller undertexter som har gjorts av privatpersoner, inte de undertexter som har gjorts av film- och tv‑bolagens översättare. – Företeelsen blev omtalad i juli 2013 när polisen ingrep mot textdelningssajten Undertexter. Enligt åklagaren som beordrade ingreppet är spridning av översättningar ett brott mot upphovsrätten om det görs utan tillstånd av upphovsrättshavaren. – Ordet: Anspelar på fildelning. På engelska talar man bland annat om open captions;
– fildelning av text. (Alltså till skillnad från fildelning av musik, film och program;)
– ironiskt: otillåten kopiering av text. Ordet användes i den betydelsen 2012 när chefredaktören på en svensk landsortstidning ertappades med att ha plagierat en annan journalists text och därför blev avskedad.
ett nerlagt fildelningsprogram som liknade Napster (betydelse 2). Från början hette det Aimster, eftersom det byggde på AIM, Aols (tidigare America Onlines) tjänst för snabbmeddelanden. Aol klagade, och därför tvingades Aimster att byta namn till Madster. Madster drogs sedan inför rätta av musikbranschen för att företaget hjälpte till att sprida olovligt kopierad musik. Madster förlorade, och verksamheten lades ner i början av 2004.
den del av ett företagsnamn som särskiljer företaget. – Firmadominanten brukar vara det namn som företaget är känt under: Ericsson är firmadominant i Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Firmadominanten är inte automatiskt skyddad som varumärke. – Firma- används här i den äldre betydelsen företagsnamn. Termen firmadominant används fortfarande, även om man ibland ser företagsdominant eller företagsnamnsdominant – eller bara dominant när sammanhanget är givet. – Läs också om sekundärt kännetecken (under DBA).
