The Well – Whole earth ’lectronic link – ett legendariskt forum på internet, grundat 1985. – The Well är ett slutet forum: man måste vara betalande medlem för att starta en diskussion på The Well, och oftast också för att delta i diskussionerna; vissa diskussioner är öppna för utomstående (se Inkwell, betydelse 2). Alla medlemmar måste använda sina riktiga namn. Medlemmarna har e‑post och webbsidor på The Wells domän. The Well tar inte emot annonser och betraktar medlemmarnas inlägg som deras personliga egendom (”you own your own words”). – The Well grundades som en BBS av Larry Brilliant(länk) och Stewart Brand från Whole earth catalog†. Senare flyttades The Well till internet. Huvudkontoret finns i San Francisco, och de flesta medlemmarna bor där eller i Silicon Valley. – The Well är ett av de äldsta exemplen på vad Howard Rheingold kallar för en virtuell gemenskap, och var länge det mest kända, trots att The Well aldrig har haft särskilt många medlemmar. – The Well ägs sedan september 2012 av The Well Group, som i sin tur ägs av mångåriga medlemmar av The Well. Från 1999 till 2012 ägdes The Well av Salon Media Group(länk). Salon försökte sälja The Well 2005, men fann ingen köpare. Så i maj 2012 sa Salon upp all personal på The Well och bjöd ut domänen till försäljning. Ett antal medlemmar samlade då in pengar och tog över företaget. – Se well.com. – Journalisten Katie Hafner(länk) har skrivit bokenThe Well: A story of love, death and real life in the seminal online community(2001).
– en digital telefonväxel från Ericsson – den första telefonväxeln i världen som var helt datoriserad. – Första AXE‑växeln byggdes 1976. AXE‑växeln var datorstyrd, men den hanterade analoga(kretskopplade) samtal. AXE har sedan dess anpassats till mobiltelefoni och dataöverföring, men nämns numera inte i Ericssons marknadsföring. – Bokstäverna AXE står enligt Ericsson inte för något särskilt. De ska uttalas var för sig: A, eX, E. – Utvecklingen av AXE‑växeln, där bland andra Ivar Jacobson deltog, beskrivs i Bengt‑Arne Vedins (1940—2017)bokTeknisk revolt från 1992. – En redogörelse för AXE:s historia finns på Ericssons webbsidor;
– aXe – ett verktyg för att testa ifall webbsidor uppfyller krav på tillgänglighet. Det är ett tillägg som kan installeras i webbläsarna Chrome och Firefox. Verktyget utgår från W3C:s riktlinjer för tillgänglighet och amerikanska statens standarder för upphandling. – Se denna webbsida.
Go – ett uppköpt amerikanskt företag som utvecklade operativsystemet PenPoint† för penndatorer. – Go Corporation grundades 1987 av Jerry Kaplan(jerrykaplan.com) och Robert Carr och gick 1993 upp i AT&T. – PenPoint användes i AT&T:s penndator Eo† och i några andra penndatorer. AT&T köpte Go 1993 och la ner tillverkningen av Eo 1994. – Tre månader senare la Microsoft ner sitt penndatorprojekt Windows for pen computing. Många anser att Microsoft lanserade Windows for pen computing enbart för att tränga ut Go. Jerry Kaplan beskrev Go:s historia i bokenStartup: A Silicon Valley adventure story. En före detta Microsoft‑anställd, Marvin Eller, gav 1998 tillsammans med Jennifer Edstrom ut boken Barbarians led by Bill Gates som stöder teorin om att Microsoft ville krossa Go. – 2005 stämde Jerry Kaplan Microsoft för att Microsoft skulle ha stulit teknik som Go hade visat Microsoft under tysthetslöfte. Domstolen avvisade stämningen med motiveringen att den borde ha lämnats in tio år tidigare. (Se här.)
(eller floppy) – ett föråldrat flyttbart lagringsmedium för data, bestående av en tunn böjlig magnetiserbar skiva i ett fodral. – I grunden samma teknik som hårddisk. – En diskett var en tunn böjlig rund plastskiva med ett magnetiserbart skikt på en sida eller båda, monterad så att den kunde rotera i ett fodral med öppning för datorns läs- och skrivhuvud. Benämningen ”floppy [disk]” kommer av att plastskivan utan fodral är sladdrig. De första disketterna hade pappfodral, och var på åtta tum, senare 5,25 tum, och kapaciteten var 360 kilobyte, senare 1,2 megabyte. 5,25-tumsdisketter användes på persondatorer till början av 1990-talet. – 3,5-tumsdisketter slog igenom 1984 med ApplesMacintosh. De hade fodral av hårdplast och en skyddsskiva av plåt för öppningen. De hade först en kapacitet på 720 kilobyte (double density, DD), senare 1,44 megabyte (high density, HD). Efter år 2000 har disketter kommit ur bruk, eftersom de har för låg kapacitet. Apple tog bort diskettstationen på Mac 1998. Filer överförs i stället över internet, över lokala nätverk eller med USB-minnen. År 2010 meddelade Sony att företaget slutade tillverka disketter. – Men det amerikanska företaget Floppydisk.com(floppydisk.com) säljer fortfarande (2022) disketter, antingen från restpartier eller återanvända. – BokenFloppy disk fever: the curious afterlives of a flexible medium av Niek Hilkmann och Thomas Walskaar från 2022 (se onomatopee.net…) handlar om företag som fortfarande använder disketter. (Ett utdrag ur boken finns på eyeondesign.aiga.org….)
(1953) – en amerikansk datorvetare och uppfinnare som var med och utvecklade Mac på Apple. – Andy Hertzfeld var anställd på Apple 1979—1984. Sedan var han med och startade företagen Radius, General Magic† och Eazel†. Han var också med och startade projektet Chandler†. Hertzfeld anställdes 2005 på Google och var med och utvecklade gränssnittet till Google Plus†. Han slutade på Google 2013. – Hertzfelds bokRevolution in the valley, som handlar om utvecklingen av Macintosh, kom ut 2004(länk). Hertzfeld har också webbplatsen folklore.org med berättelser om Macens uppkomst. Hans personliga webbsida finns på differnet.com.
en personlig informationshanterare (e‑postprogram, adressbok, kalender med mera), skriven i öppen källkod. I praktiken nerlagd sedan 2009. – Programmet utvecklades med början 2002 inom Open source applications foundation (av allt att döma också nerlagd), grundad av Mitch Kapor. Bland utvecklarna fanns Andy Hertzfeld. Version 1.0 blev klar 2008 efter många års arbete, och kunde då laddas ner från chandlerproject.org. – Chandler blev inte särskilt spritt, och arbetet har i praktiken legat nere sedan 2009, då de anställda sades upp. – Chandler fungerade i Windows, Linux och på Mac. En uppföljare, Chandler2, påbörjades 2009, även den nerlagd eller vilande. – Programmet var uppkallat efter författaren Raymond Chandler (1888—1959, se Wikipedia). – Utvecklingen av Chandler beskrevs i bokenDreaming in code från 2008, skriven av Scott Rosenberg, se dreamingincode.com (nere i oktober 2020 – arkiverad).
en populär hemdator på 1980- och 1990‑talen. – Amiga hade en för sin tid avancerad konstruktion med goda möjligheter att hantera bild och ljud. Den konkurrerade närmast med Apple och Atari, men slogs ut. Amiga blev aldrig mer än en hobbydator, utom under en tid i Tyskland där den också användes på företag. – Amiga såldes av företaget Commodore, som 1984 hade köpt det företag, Hi-Toro, som hade utvecklat datorn (då under namnet Lorraine). Den första Amigadatorn kom 1985, den sista 1996. Då hade Commodore gått i konkurs. – Amiga hade ett eget operativsystem, AmigaOS, som numera utvecklas av Hyperion(länk), se amigaos.net. Varumärket Amiga har, sedan Commodore gick i konkurs, varit omstritt och har använts av flera företag. Datorer som kan köra AmigaOS tillverkas, eller har tillverkats, av flera företag. Det finns också företag som tillverkar moderkort för AmigaOS. Det italienska företaget Cloanto marknadsför Amiga‑emulatorer för Windows(amigaforever.com). 2022 kom A500 Mini, en liten kopia av Amiga, avsedd att anslutas till en tv. Den kommer med 25 klassiska spel för Amiga – se retrogames.biz…. – Namnet:Amiga är spanska och portugisiska för väninna. Commodore valde namnet för att företaget ville ha ett namn som kom före Apple och Atari i bokstavsordning. – Svenska användarföreningen för Amiga, Safir, finns på safir.amigaos.se. – BokenGeneration 500: Amiga 500 tog mig dit jag ville (se generation500.com) av Jimmy Wilhelmsson (se spelpappan.se) kom ut 2017. – IDG:s artiklar om Amiga, se denna länk.
en nerlagd tryckt katalog som hade stor betydelse för persondatorernas genombrott. – Whole earth catalog startades 1968 av Stewart Brand, och kom att spela en viktig roll i den framväxande persondatorkulturen i San Francisco‑området. Whole earth catalog innehöll verktyg, böcker, elektronik, konstmateriel och annat. Målet var att tillhandahålla verktyg för studier, självförverkligande och förändring av världen. Katalogen kom ut regelbundet 1968—1972, därefter mindre regelbundet fram till 1998. Den bidrog till att sprida de första persondatorerna. – Steve Jobs† har talat om Whole earth catalogs betydelse för honom. Howard Rheingolds idéer har växt ur samma tradition. – Forumet The Well uppstod ur Whole earth catalog. – Läs mer i böckernaWhat the dormouse said: How the sixties counterculture shaped the personal computer industry från 2005(länk) av John Markoff, From counterculture to cyberculture från 2006(länk) av Fred Turner(fredturner.stanford.edu) och i Wikipedia.
– en signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:
– av den journalist som för tillfället skrev den numera nerlagda spalten, senare bloggen, Notes from the field(länk till sista inlägget) i den amerikanska tidningen InfoWorld(länk), systertidning till Computer Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i InfoWorld i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;
Mark Stephens alias Robert X Cringely.
– av journalisten Mark Stephens som artistnamn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut bokenAccidental Empires (inte översatt till svenska) under författarnamnet Robert X Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och långfilm under namnet The triumph of the nerds, se IMDb(länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev uppsagd från InfoWorld, men han fortsatte att använda namnet. InfoWorld gick då till domstol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det misslyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webbplatsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radiokanalen PBS, därefter på den egna sajten cringely.com(länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga videointervjuer med persondatorpionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.
– Från början var Robert X Cringely ett påhittat namn som stod i InfoWorlds redaktionsruta för att redaktionen skulle ha en syndabock när något blev fel: cringe = kräla i stoftet, göra en pudel; även: krypa ihop av obehag. (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet,länk, och Språktidningen, länk.) När chefredaktören och krönikören John Dvorak slutade på InfoWorld 1984 fick den fiktive medarbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk – från 2015) och artikel i tidskriften Wired(länk). – Läs också om Startup L Jackson†.
