Vallée, Jacques

(1939) – en franskfödd it-expert, mest känd för sina studier av så kallade ufon. – Jacques Vallée var i USA med och utvecklade internets föregångare Arpanet, och han arbetade också i Douglas Engelbarts Augmentation research institute. Han har beskrivit sina år som it-expert i boken The network revolution: confessions of a computer scientist (1982; Det osynliga nätet: en dataexperts bekännelser, 1984). – Jacques Vallée blev intresserad av ufon redan 1955, då han uppger sig ha sett ett. Hans mest kända bok är troligen Passport to Magonia från 1969. Han anser att ufon är verkliga fenomen, men avvisar föreställningen att de har kommit från främmande planeter. I stället kopplar han ufo-fenomenet till parapsykologi, folktro, eventuellt också till en flerdimensionell verklighet. – Se jacquesvallee.net.

[personer] [27 juli 2021]

LEO

Arbetsplats i Leo-systemet från 1966.
Arbetsplats i LEO-systemet från 1966.

(Lyons electronic office) – den första dator som användes som affärssystem. Den var i bruk i olika utföranden från 1951 till 1981. – LEO utvecklades för den numera nerlagda britt­iska teserveringskedjan Lyons för att befria den administrativa personalen från repeti­tivt rutinarbete. Den första versionen av LEO, LEO I, var en vidareutveckling av datorn EDSAC†, som utvecklades i Cambridge i England och blev färdig 1949. – Företaget LEO Computers har sålts i flera omgångar och ingår numera i Fujitsu. – Se boken A computer called LEO (länk) av Georgina Ferry (länk), utgiven 2010. – Se också LEO computers society (länk).

[affärssystem] [förkortningar på L] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 23 oktober 2020]

Cult of the dead cow

Kohuvud ritat med tecken från tangentbord. Ögonen är två X.
Död ko i bbs-utförande.

(CDC) – en amerikansk hackar‑grupp som verkar för frihet på nätet. – Cult of the dead cow bildades 1984, och dess storhetstid var på 1990-talet. Gruppen kan ses som föregångare till Anonymous, men CDC:s medlemmar är inte anonyma. – Cult of the dead cow var först några löst sammanhållna BBS:er i USA och Kanada. Centrum var, och är fortfarande, Lubbock i Texas. Sedan 1980‑talet har gruppen gett ut en elektronisk tidning med samma namn: länk, numera sporadisk (kräver inloggning). – En av medlemmarna, Jesse Dryden (”Drunkfux”) ordnade 1990 den första hackar‑konferensen som var öppen för utomstående, Hohocon†. CDC uppfann också stavningen 31337 för elite, se leet. CDC gör anspråk på att ha myntat ordet hacktivism och har, eller hade, undergruppen Hacktivismo (se Wikipedia), som tycks vara nerlagd. Insatsgruppen Ninja strike force, NSF (länk) bildades 1996, och har stora likheter med Anonymous. – CDC har (liksom Anonymous) drivit kampanjer på nätet mot Scientologikyrkan och mot Googles anpasslighet gentemot censuren i Kina. Gruppen ligger också bakom skadeprogram som Back Orifice och programmet NBName som genom­för distribuerade överbelastningsattacker samt program för hemlig kommunikation. (Se hela listan i Wikipedia.) Gruppen gör också anspråk på att ha ha smittat USA:s förre president Ronald Reagan med alzheimers. – Organisatoriskt lyder Cult of the dead cow under moderorganisationen CDC Communications tillsammans med Hacktivismo och Ninja strike force. Verksamheten tycks ha tynat av, och några av de ursprungliga ledande medlemmarna har gått vidare till jobb i stat och storföretag. – Se cultdeadcow.com. – I mars 2019 blev det känt att den sedermera avhoppade demokratiska presidentkandidaten Beto O’Rourke var med i Cult of the dead cow på 1980‑talet. – 2019 kom Joseph Menns (länk) bok Cult of the dead cow: how the original hacking supergroup might just save the world (länk).

[aktivister] [hackare] [ändrad 8 augusti 2021]

Otlet, Paul

(1868—1944) – belgisk fredsaktivist, känd för att ha föregripit World wide web med sin ”hyperdokumentation”. – Paul Otlet grundade 1895 Internationella bibliografiska institutet i Bryssel med målet att samla och katalogisera all världens kunskap. Som mest hade institutet 16 miljoner register­kort. – Otlet förutsåg ”elektroniska teleskop” som skulle ge människor i hela världen tillgång till kunskaperna på institutet. Men kortsamlingen förstördes till stor del under andra världskriget. – Otlets idéer föregrep Vannevar Bushs† Memex. – Paul Otlet var i många år bortglömd, men 2014 skildrades hans projekt i boken Cataloging the world (länk) av Alex Wright. – Se också artikel i Expressen av Per Wirtén (länk).

[arkiv och bibliotek] [för- och bihistoria] [personer] [ändrad 6 mars 2018]

Nelson, Ted

Porträttfoto av Ted Nelson.
Ted Nelson.

Theodor Holm Nelson (1937) – amerikansk forskare, känd för projektet Xanadu, en mer krävande parallell till webben. Han har arbetat på det sedan 1960. Nelson var bland annat inspirerad av Vannevar Bush†. Ordet hypertext infördes av Nelson redan 1965. – Målet för Nelsons arbete har alltid varit att göra datorer enkla att använda för alla. Ted Nelson har också utvecklat ZigZag, en flexibel modell för hantering av relationer mellan data. Han gav 2008 ut boken Geeks bearing gifts: how the computer world got this way (även ett föredrag, klicka här – föredragets titel anspelar på uttrycket ”beware of Greeks bearing gifts”). – Ted Nelsons webbsidor finns på ted.hyperland.com och thetednelson.com, se också xanadu.com.au. Självbiografin Possi­plex (länk, arkiverad) kom ut 2012.

[personer] [ted nelson] [ändrad 28 november 2020]

NLS

en användar­miljö med grafiskt användargränssnitt, mus och videokonferens, utvecklad på 1960‑talet av Douglas Engelbart†. – NLS visades upp 1968 i San Francisco på ”The mother of all demos”. (NLS är kort för online system) – NLS hade, förutom tangent­bord och mus, en liten klaviatur med fem tangenter som användaren behövde lära sig hantera för att kunna styra maskinen. En video av demonstrationen finns på denna länk. – NLS var så långt före sin tid att det inte togs på allvar, utom av de forskare som senare anställdes på Xerox PARC och där utveck­lade persondatorn Xerox Alto. Den hade en del av NLS funktioner. – NLS bytte senare namn till Augment, ibland kallat NLS/Augment. – Läs mer på Doug Engelbart Institutes webbsidor (länk) och i boken What the dormouse said: How the sixties counterculture shaped the personal computer industry av John Markoff.

[förkortningar på N] [grafiskt användargränssnitt] [it-historia] [ändrad 10 oktober 2018]

PARC

Palo Alto Research center, förr Xerox PARC, sedan januari 2002 bara PARC – ett legendariskt forskningsinstitut i Palo Alto där mycket av det vi tar för givet i moderna person­datorer har uppfunnits. – Den första datorn som påminner om en modern person­dator var Xerox Alto†, som utvecklades 1973 på PARC, men som inte såldes kommersiellt. Den följdes 1981 av Xerox Star†, som såldes kommersiellt, men som inte kunde hävda sig mot de billigare persondatorerna från företag som Apple och IBM. – Kända forskare som har arbetat på PARC är Alan Kay, Bob Metcalfe, Anita Borg† och Mark Weiser†. – Xerox grundade PARC 1970 under ledning av fysikern George Pake (19252004, (se Wikipedia) med uppdraget att upp­finna ”framtidens kontor”. Stig Hagström† var forskningschef på PARC:s materialforskningsavdelning 19761987. På PARC ut­veck­lades det grafiska användar­gräns­snittet, det lokala nätverket, ethernet och laserskrivaren. Legendariskt är också hur Xerox ständigt har försummat att marknads­föra uppfinningarna (med undantag för laserskrivaren). Det blev Steve Jobs† som, efter att ha sett Xerox Alto, såg till att det grafiska användargränssnittet med fönster, ikon, mus och pekare blev normen för en användarvänlig persondator. – Tillsammans med Stanford‑universitetet har Xerox PARC varit den kreativa motorn i Silicon Valley, men storhetstiden var på 1970‑talet. Se boken Dealers of lightning: Xerox PARC and the dawn of the computer age av Michael Hiltzik (1999). – Sedan januari 2002 är PARC, som tidigare var en avdelning, ett helägt dotterbolag till Xerox. – Se parc.com.

[forskningsinstitut] [förkortningar på P] [it-historia] [ändrad 11 april 2019]

QDOS

  1. Quick and dirty operating system, officiellt namn 86‑DOS – en variant av CP/M†, anpassad för Intels 16‑bitarsprocessor 8086. – QDOS skrevs 1980 av Tim Paterson (blogg, senast uppdaterad 2011), då på företaget Seattle Computer Products. Senare samma år köpte Microsoft QDOS för totalt 75 000 dollar. Det blev grunden för PC‑DOS / MS‑DOS. – I boken They made America från 2004 påstod författaren Harold Evans (sirharoldevans.com) att QDOS bara var en klon av CP/M. Tim Paterson stämde då författaren och förlaget, men förlorade: domstolen ansåg att Paterson inte kunde bevisa att Evans hade fel. Obestridligt är att QDOS utveckla­des för att vara så likt CP/M som möjligt. Paterson utvecklade det därför att Digital Research†, som utvecklade CP/M, tog för lång tid på sig att anpassa CP/M till 8086‑processorn. En ingående beskrivning av skillnader och likheter finns i Wikipedias artikel om 86‑DOS;
  2. – operativsystemet till hem­datorn Sinclair QL, se Sinclair.

[dos] [förkortningar på Q] [it-historia] [operativsystem] [ändrad 18 oktober 2021]

Clark, Jim

(James H Clark, 1944) – amerikansk serieföretagare, grundare av bland annat Silicon Graphics, senare SGI†, och av Netscape. – Från början var Jim Clark professor vid Stanford. Han grundade 1983 Silicon Graphics. Han blev senare utmanövrerad från företaget, och grundade 1994 Netscape tillsammans med Marc Andreessen. Clark lämnade ledningen för Netscape när America Online (numera Aol) 1998 tog över företaget. – Sedan 1998 har Jim Clark varit involverad i flera, mer eller mindre lyckade, före­tag, se Wikipedia. – Jim Clark är huvudperson i Michael Lewis bok The New New Thing (1998, Jakten på det nya nya, 2000). Självbiografi: Net­scape Time från 1999.

[jim clark] [personer] [ändrad 13 maj 2017]

Cailliau, Robert

(1947)belgisk datorvetare som utvecklade historiens andra webbläsare, Samba, för Macintosh. (Den första webbläsaren, WorldWideWeb, skapades av Tim Berners‑Lee på en NeXT†‑dator.) – Cailliau spelade en avgörande roll när det gällde att få CERN att stödja satsningen på webben, och det var han som övertygade ledningen för CERN att släppa tekniken för webben fri utan krav på royalties (mer här). Hans webbsida finns på robertcailliau.eu. Tillsammans med James Gillies har han skrivit boken How the web was born (länk) från år 2000.

[it-historia] [personer] [robert cailliau] [webben] [ändrad 11 mars 2023]