anonymt konto i sociala medier. – Ordet äggkonto används i synnerhet om anonyma konton som används i hatkampanjer. ”Ägg” syftar på den oval som tidigare visades i Twitter i stället för ett foto när kontohavaren inte hade laddat upp någon bild av sig själv. (I april 2017 bytte Twitter ut ägget mot en stiliserad bild av en människas huvud och axlar.) – Äggkonto var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – På engelska: egg account.
[dold identitet] [förföljelse] [jargong] [sociala medier] [årets nyord] [ändrad 13 februari 2023]
pratshow där någon äter och samtidigt pratar med publiken i video över internet. – Företeelsen uppkom i Sydkorea och benämningen, som också kan stavas meokbang (먹방), betyder ätsändning. Ordet lär ha förekommit i Sydkorea sedan 2008. – Mukbang var ett av Sveriges nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[kultur och underhållning på webben] [kuriosa] [årets nyord] [ändrad 25 november 2019]
betalning med kontaktlös teknik. Man blippar. – Blippbetalning var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[betalningar] [årets nyord] [ändrad 23 september 2019]
(fake news, på svenska också fejknyheter, fejkade nyheter) – falska påståenden som publiceras som om de var äkta nyheter. De sprids sedan vidare av personer som tror att de är sanna, eller som vill att andra ska tro det. Detta kan få skrämmande följder, se Pizzagate. – Det finns två huvudtyper av falska nyheter:
- – avsiktlig desinformation. Avsändaren sprider lögnaktiga påståenden om politiska motståndare eller om grupper av människor (homosexuella, judar, mexikaner, muslimer, romer, transpersoner …) i hopp om att avsändarens likasinnade ska ta lögnerna på allvar. Det förekommer också att sajter publicerar falska nyheter enbart för att locka besökare och få betalda annonser (se också klickbete). Se också deepfake och fabricerade medier;
- – parodiska nyheter. Det är inte meningen att läsarna ska ta ”nyheterna” på allvar. De är avsedda som skämt. Välkända källor till parodiska nyheter är de amerikanska sajterna The Onion (theonion.com) och World news daily report (worldnewsdailyreport.com). Tyvärr tas parodiska nyheter ibland på allvar. – Viralgranskarens† lista över sajter med parodiska nyheter finns
här (arkiverad).
– I slutet av 2016 uppstod en intensiv debatt om falska nyheter. Det gällde bland annat de falska nyheternas betydelse i det inflammerade presidentvalet i USA. Många ansåg att sociala medier som Facebook och sökmotorer som Google borde varna sina besökare för falska nyheter. – I mars 2017 varnade webbens skapare Tim Berners-Lee för falska nyheter (länk). Forskare på Harvarduniversitetet publicerade 2017 A field guide to fake news and other information disorders, se denna pdf. – Påven Franciskus skrev om falska nyheter i ett meddelande den 24 januari 2018 och påpekade att det började i Edens lustgård (länk). President Donald Trump kallade alla nyheter som inte passade honom för fake news. – Läs också om Faktisk och Snopes samt om sham news och skräpnyheter (junk news). – Fejkade nyheter var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[desinformation] [årets nyord] [ändrad 6 november 2021]
(block chain, blockchain) – en komplett, distribuerad lista, uppdelad i block, över transaktioner som berör ett digitalt objekt. Syftet med blockkedjor är att det ska vara omöjligt att manipulera informationen som finns i dem. – Att listan (en liggare) är distribuerad innebär att den finns i identiska exemplar på många datorer. Att den kallas för kedja beror på att den är indelad i delar, block, där varje nytt block innehåller ett kondensat (hash) av det föregående blocket. (Jämför med sidorna i en kassabok, där varje ny sida börjar med summan av transaktionerna på den föregående. I en blockkedja är matematiken mer avancerad.) Varje dator signerar med sin elektroniska signatur. – Upplägget ska göra det omöjligt att förfalska informationen som har lagrats. Varje ny transaktion måste nämligen godkännas av ett antal datorer i blockkedjans nätverk. De har redan blockkedjan med alla tidigare transaktioner, och kan därför kontrollera att inga värden har ändrats sedan sist. De kan också kontrollera att den som gör transaktionen har rätt att göra det. Om allt stämmer godkänner de transaktionen och lägger den till listan (det aktuella blocket). – Blockkedjan är grunden för den kryptovalutan bitcoin. Alla betalningar med bitcoin registreras permanent i en blockkedja för varje värdebärare. (Värdebäraren är den sifferserie som anger ett bestämt belopp i bitcoin.) Blockkedjan följer med sifferserien när man gör en betalning, och den kopieras också på ett antal datorer i bitcoinnätverket. Det finns däremot ingen central server. För att betalningen ska godkännas måste blockkedjan vara likadan hos betalningen och hos ett antal datorer i bitcoin‑nätverket. För att manipulera data i en blockkedja måste man alltså:
- – göra intrång i alla datorer i bitcoin-nätverket och göra samma ändring i alla, och dessutom
- – forcera krypteringen.
– Alla transaktioner krypteras nämligen, och blockkedjan lagras i krypterad form. – Om det skulle dyka upp två identiska värdebärare (alltså sifferserien som visar betalningens belopp) räknas den som har längst blockkedja som den äkta, och den andra blir ogiltig. – Blockkedjetekniken har anammats i många andra sammanhang än bitcoin. Blockkedjor kan användas för andra elektroniska betalningar, men också för att säkra andra elektroniska data, till exempel textdokument. Nackdelen är att blockkedjan kan bli mycket lång. Läs också om smarta kontrakt. – Blockkedjan blev känd 2008 genom pseudonymen Satoshi Nakamotos artikel om bitcoin. Men principen går tillbaka på Stuart Habers och W Scott Stornettas artiklar från 1991 – se immutablerecord.com…. – Blockkedja var ett av årets nyord 2017 enligt Språktidningen (länk) och Språkrådet (länk). En del företag anser att ordet har blivit uttjatat och föredrar att tala om digital ledger technology, DLT. – Läs också om projektet Corda och om kondensatkedja. – IDG:s artiklar om blockkedja: länk.
[kryptovalutor] [blockkedjor] [kryptering] [årets nyord] [ändrad 3 september 2022]
(sharing economy) – samhälle där man delar på tjänster och ägodelar, ofta med hjälp av tjänster på internet. I stället för att alla har var sin bil så arrangerar man bilpooler; i stället för att bo på hotell bor man hos en privatperson genom Airbnb eller liknande tjänster. Internetbaserade tjänster gör att sådana förmedlingar fungerar snabbt och ger var och en stor valfrihet. – Se delning. – Delningsekonomi var ett av 2015 års nyord enligt Språkrådet och Språktidningen, se denna länk.
[it-liv] [webbtjänster] [årets nyord] [ändrad 13 oktober 2018]
datorprogram som efterliknar något i den yttre världen så detaljerat att programmet kan användas för experiment och test i stället för det som programmet efterliknar:
- – i medicin: datorprogram som representerar en människokropp och som används för simulering av hur en person påverkas av faktorer som läkemedel, kost, motion och annat;
- – i industriell it: representation av en bestämd maskin i form av mjukvara. Den materiella maskinen förser sin digitala tvilling med data om sitt tillstånd. Inspektion och felsökning kan då i många fall göras på den digitala tvillingen. På så sätt slipper man stoppa den materiella maskinen, utom när det verkligen behövs. – De data som överförs från den materiella maskinen till den digitala tvillingen kan gälla allt som är mätbart: varvtal, bränsleförbrukning, temperatur, driftstimmar och annat.
– På engelska: digital twin. – Digital tvilling var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[industriell it] [medicinsk teknik] [årets nyord] [ändrad 27 december 2019]
spårningspixel – omärklig digital bild som används för att samla information (pixelmätning) om besök på webbsidor eller för att få kvittens på spam. – För att ”bilden” inte ska märkas består den av en enda bildpunkt (pixel). Den brukar ha samma färg som omgivningen. Spårpixeln (bilden) är knuten till en länk som går till en särskild webbsida. När någon öppnar webbsidan som spårpixeln finns på hämtas ”bilden”, och då registrerar webbservern det tillsammans med information om den som har hämtat bilden. Detta kan utnyttjas på flera sätt:
- – av en webbannonsör för att få oberoende information om hur många som ser annonsen;
- – av spammare som skickar spam i HTML-format: de får besked om att mottagaren har öppnat spammet och, om de skördar e‑postadresser, om att mottagaren existerar.
– På engelska: pixel tag, web beacon, web bug och clear GIF. (Bug i web bug betyder inte bugg, utan småkryp.) På svenska även: pixeltagg. – Jämför med pixel shim. – Spårpixel var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen – se denna länk.
[webbstatistik] [spam] [årets nyord] [ändrad 26 augusti 2021]
- – (immersion) – illusionen av en omgivande tredimensionell materiell värld i virtuell verklighet. – Omslutning förutsätter en tredimensionell representation av en miljö som anpassas så att användaren upplever den inifrån och kan röra sig i den. Användaren kan bära en VR‑hjälm eller speciella glasögon som känner av vilket håll bäraren tittar åt och anpassar vyn av den virtuella världen efter det. Man kan också gå in i en VR‑kub där den virtuella världen projiceras på väggarna. – Immersive virtual reality – omslutande virtuell verklighet. – Ordet immersiv var 2019 ett av årets nyord enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk);
- – i företagsekonomi: summan av värdet av företagets alla tillgångar ställd mot summan av företagets alla skulder plus eget kapital. De två summorna ska bli samma belopp. – På engelska: balance sheet, balance sheet total.
[företag och ekonomi] [virtuell verklighet] [årets nyord] [3d] [ändrad 27 december 2019]