Kategori: nätverk

DKIM

Domain keys identified mail – en metod för äkthetskontroll av e‑post. – Syftet med DKIM är att man ska kunna avslöja förfalskade avsändare av sådant som spam (spoofing) och försök till nätfiske (phishing). Man kan med DKIM se ifall meddelandet verkligen kommer från den domän som står i avsändaradressen (till exempel domänen idg.se). Man kan också se ifall innehållet i meddelandet har ändrats. – DKIM är en efterföljare till det tidigare Domainkeys. Metoden har utvecklats av Yahoo och Cisco och presenterades 2004. Den har fastställts som standard av internets tekniska ledningsgrupp IETF i RFC nummer 5585: länk. – En svårighet som DKIM inte löser är att e‑post ibland sänds av skadeprogram som har installerats på offrets dator, och som använder offrets adressbok för att skicka e‑post. E‑posten kan då tekniskt spåras till den uppgivna avsändaren, men det är ändå inte han eller hon som har skrivit e‑posten. – Se dkim.org (från 2007). – Läs också om Sender policy framework (SPF) och DMARC.

[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på D] [rfc] [ändrad 18 december 2020]

stavfelsockupant

företag eller person som avsiktligt registrerar en domän med ett känt namn, fast med felstavning. Till exempel www.computresweden.se (se felstavningsdomän). – Tanken är att webbplatsen ska få besökare som har sluntit med fingrarna. Dessa kan då lockas vidare till andra webbplatser, luras att lämna ifrån sig information eller exponeras för reklam. Stavfelsockupanten kan också hoppas att sälja den felstavade domänen till ägaren av den rättstavade domänen eller ägna sig åt nätfiske (phishing) eller domän‑i‑mitten‑attacker. – Se också domänrofferi och fulregistrering.

[avsiktliga fel] [bluff och båg] [domäner] [ändrad 27 augusti 2019]

tabnapping

”fliknappning” – ett sätt att lura till sig lösenord genom att manipulera flikar i webbläsare. – Tabnapping är ett slags nätfiske (phishing). Tekniken går till så att angriparen omärkligt byter ut sidor som användaren har öppna på en flik i webbläsaren. Texten på själva fliken ändras inte (till exempel namnet på en bank), men själva sidan byts ut mot en förfalskad version. När användaren försöker logga in på sidan misslyckas det, men angriparen får reda på användarnamn och lösenord. Känt sedan mitten av 2010.

[it-säkerhet] [webbläsare] [ändrad 24 november 2018]

IP

Internet protocol – det grundläggande protokollet för all kommunikation på internet. – Förkortningen IP, som i IP‑telefoni (se internettelefoni) och IP‑tv, används ofta som ett annat ord för internet, i synnerhet när det gäller andra applikationer än e‑post och webb. Men IP kan användas även utanför internet. – IP är ena delen av TCP/IP, och IP är den del av kombina­tionen som inte kan bytas ut på internet. (TCP kan till exempel ersättas av UDP.) IP:s uppgift är att dela upp meddelanden (text, bild, ljud) i småbitar (paket), adressera dem individuellt med angivande av en väg från router till router och, hos mottagaren, att sätta sam­man dem till ett komplett meddelande igen. IP är uppkopplingslöst, det vill säga att det sänder när det har något att sända utan att kolla med mottagaren först. – I OSI‑modellen räknas IP närmast till skikt 3 (nätverksskiktet) – men IP passar inte riktigt in i OSI. – Version 4 av IP håller sedan 2010‑talet på att ersättas av version 6. (Någon version 5 finns inte.)

[förkortningar på I] [ip] [ändrad 15 december 2020]

jitter

  1. – störning i ljud eller bild – darrning eller skakning i bild, fasfel i ljud;
  2. – oönskade variationer i svarstiden (lagg) i ett nätverk. Detta kan vara besvärande i datorspel och andra applikationer som kräver snabba reaktioner.

– Jitter är ett engelskt ord för skakning, darrning och ska inte förväxlas med gitter (engelska dither). – Se också jitter buffer.

[ljud och bild] [nätverk] [spel] [ändrad 6 december 2018]

Archie

Seriefiguren Acke, på engelska Archie.
Inte han.

den första sökmotorn på inter­net, tagen i drift 1990. Då fanns inte webben, utan Archie indexerade innehållet på FTP-servrar. – Archie ut­vecklades av Alan Emtage (länk), Peter Deutsch och Bill Helaan. Archie vidare­utvecklades till slutet av 1990‑talet, men överflyglades av sök­motorer som Yahoo, Altavista† och Google. Tjänsten drevs under några år kommersi­ellt av före­taget Bunyip†. – Namnet: Archie är archive utan v:et. Många tror att det syftar på serie­figuren Archie (Acke), men det förnekar Alan Emtage, som ogillar serien. Trots det döptes flera andra program vid den tiden efter andra figurer i samma serie, som Veronica och Jug­head (Sopp­rot). – Ett exemplar av Archie finns bevarat hos universitetet i Warszawa (länk) (nere i april 2023). – En inter­vju från 2013 med Alan Emtage publicerades i Huffing­ton Post (länk).

[it-historia] [sökmotorer] [ändrad 26 april 2023]

sökmotor

webbtjänst som hjälper sina be­sökare att hitta webb­sidor med önskad information. – Det finns två huvudtyper: webb­index och webb­kataloger:

  • – webbindex, till exempel Google, som utgår från de ord som finns på webbsidorna;
  • – webb­­kata­loger kategoriserar webb­­sidorna efter vad de handlar om och kräver därför mänskliga bedömningar (läs också om den semantiska webben).

– Sök­ning­arna på webben görs inte varje gång en be­sökare gör en sökning, utan sök­­resultatet hämtas då från sökmotorns index eller katalog. De första sök­motorerna var webb­­kataloger: webb­index kom något senare. Sökmotorer har tre huvuddelar

  1. – spindlar som söker igenom så många webb­sidor som möjligt på webben och levererar inne­hållet till sök­motorn för be­arbetning. På varje sida de besöker följer spindlarna länkarna på sidan vidare till nya sidor. På det viset når sök­motorn successivt allt större delar av webben;
  2. – indexet respektive katalogen där in­formationen har sorterats och kategori­se­rats i maskinläs­bar form med länkar till de webb­sidor som informa­tionen har hämtats från. I index finns också algo­ritmer för rankning av sidorna, alltså för automatiserad be­dömning av vilka sidor som an­vändaren är mest intresserad av. Indexen och katalogerna är enorma data­baser;
  3. – användar­gräns­snittet, en webb­sida för sökningar och sök­resultat.

– Den första stora sök­bara för­teckningen över webb­sidor var katalogen Yahoo, senare kom­pletterad med indexet Yahoo Search. (Tidigare fanns bland annat Archie†, som indexerade FTP-sidor.) Det första stora webbindexet var Alta­vista†, numera ner­lagt. Klart ledande är numera (2017) Google. Micro­soft har en konkurrerande sökmotor, Bing. I Kina finns Baidu. Duck­Duck­Go samlar inte in någon information om besökarna. En sök­motor som letar efter an­slutna datorer, servrar och annan utrustning, inte efter webbsidor, är Shodan. – Läs också om swicki (social sök­motor).

[sökmotorer] [ändrad 3 december 2017]