extensible stylesheet language – ett XML‑baserat språk för beskrivning av hur data som skickas via webben ska visas grafiskt för mottagaren. – XSL ska ge dokument samma utseende oavsett vilken webbläsare, operativsystem och dator betraktaren använder. Den officiella specifikationen från W3C finns här (från 2006). – Förkortningen XSL stod tidigare för extensible style language, men är numera en pseudoförkortning.
[förkortningar på X] [programspråk] [pseudoförkortningar] [webbpublicering] [ändrad 28 juli 2021]
en standard för dataöverföring i sakernas internet. – Sedan hösten 2016 ska Alljoyn vara interoperabelt med IoTivity (iotivity.org), och framtida utveckling ska göras under det varumärket. – Alljoyn är ett protokoll som gör att enheter kan kommunicera med varandra (trådlöst eller över ledning) och få saker att hända. – Exempel: en rörelsesensor kan skicka ett meddelande till en nätstyrd taklampa om att någon rör sig i rummet, så att lampan tänds. Detta ska fungera utan särskilda inställningar. – Alljoyn utvecklades av Qualcomm, som har överlåtit källkoden till Linux Foundation. Branschorganisationen Allseen Alliance, som hösten 2016 gick upp i Open connectivity foundation, OCF, bildades för att sprida Alljoyn. – Alljoyn konkurrerar med den standard som utvecklas av organisationen Open interconnect consortium, OIC, med Apples HomeKit och med Z‑Wave. – Läs mer på denna länk.
[smarta hemmet] [standarder] [ändrad 1 juni 2020]
– förkortning för web content management – hantering av material som publiceras på webben: text, bild, video, ljud, animeringar.
[förkortningar på W] [webbpublicering]
Project Spartan – arbetsnamn på webbläsaren Edge från Microsoft.
[webbläsare] [ändrad 16 mars 2018]
- – del av internet, namngiven i domännamnssystemet DNS. (DNS är ett system som underlättar adressering och sökning på internet.) – Exempel: idg.se syftar på domänen .idg (en huvuddomän) som ligger under landsdomänen .se. – Domäner finns för att göra adresserna lätta att komma ihåg för människor. De översätts automatiskt till sifferserier, IP‑adresser, när de ska behandlas av datorer. Domänerna utgör ett hierarkiskt system i flera led. Det framgår av hur de skrivs: de underordnade domänerna står först (idg.se), de överordnade sist (idg.se). – Om vi jämför idg.com med idg.se så har de två skilda toppdomäner, .com och .se: toppdomänerna står sist. De har var sin underordnad domän som båda heter .idg och som står närmast före. – Ett domännamn kan bestå av en rad namn (etiketter, labels), åtskilda med punkter, till exempel computersweden.idg.se. – Domäner och zoner: – När det gäller domännamn med många led (etiketter) är det inte självklart att varje led ska kallas för domän. Är till exempel computersweden.idg.se en särskild domän som ingår i den överordnade domänen idg.se? I sådana fall skiljer man mellan domäner som har en egen namnserver och domäner som saknar egen namnserver. Namnservern tar emot och vidarebefordrar e‑post och annan kommunikation till domänen. Om en domän saknar namnserver blir det i stället en överordnad domänen som tar emot och vidarebefordrar e‑post. (Jämför med kontor som sorterar sin egen post och avdelningskontor som får posten sorterad på huvudkontoret.) För tydlighetens skull talar man därför ofta inte dom domäner, utan om zoner eller domänzoner. I en domän ingår inte underordnade zoner. Till exempel: idg.se är underordnad domänen se, men det är inte en del av domänen se. (E‑post går direkt till idg.se utan att passera .se.) idg.se är alltså en egen zon. (Att ett företag är dotterbolag till ett annat företag betyder inte att all post måste gå genom moderbolagets kontor.) – I de första beskrivningarna av domännamnssystemet kallades alla etiketter – alla led i ett domännamn – för domäner, men det språkbruket är alltså föråldrat. – Domäner har inga inga geografiska begränsningar, även om namnet kan stå för platser i geografin, som .se för Sverige. Domänen består helt enkelt av de resurser (servrar) som finns med i domänens adresskatalog, och de kan finnas var som helst i världen. – I ett domännamn som idg.se står .se för den toppdomän som är uppkallad efter Sverige och idg.se för den andranivådomän (eller huvuddomän) som tillhör förlaget IDG. – Se också Internetstiftelsens skrift Domännamn av Fredrik Wass: den kan laddas ner gratis som pdf härifrån. – Läs också om pseudotoppdomäner och kryptodomäner;
- – Windows domain – nätverk av datorer med Windows, samordnade i Active Directory. En användare kan använda samma användarnamn och lösenord för alla resurser i domänen som hon har behörighet att komma åt. (Datorer med andra operativsystem kan anslutas med hjälpprogram.) – Se Microsofts webbsidor;
- – ämnesområde, verksamhetsområde – aktivitet där en viss uppsättning kunskaper, termer och färdigheter är särskilt användbara.
[domäner] [ändrad 9 december 2022]
(device fingerprinting eller bara fingerprinting) – kartläggning av särskiljande egenskaper hos program, filer eller maskiner (signaturer) i identifieringssyfte. Används för att förebygga och stoppa dataintrång och oönskade program. – Datavirus kan kännas igen på sin signatur. Även oskyldiga program som webbläsare har en individuell signatur eller profil, grundad på exakt vilken version det är, vilket operativsystem det arbetar mot (vilket bygge) och vilka insticksprogram och tillägg det har. Dessa egenskaper meddelas från webbläsaren när den anropar en webbserver. Det gör att man på serversidan med hög träffsäkerhet kan känna igen en viss webbläsare bland tusentals andra, även om användaren använder tekniker för att dölja varifrån anropet kommer. Men se Fraudfox. (Förväxla inte fingerprinting med footprinting, som är något annat.)
[it-säkerhet] [webbläsare] [ändrad 9 november 2017]
- – (label) – i domännamn och webbadresser: del av namnet som åtskiljs från andra delar med punkter (dots). – Exempel: www.idg.se har tre etiketter. Det kan ingå upp till 127 etiketter i ett domännamn;
- – i kommunikation i IP‑nät: en adresslapp som en router bifogar ett paket för att underlätta dirigeringen för de routrar som paketet passerar senare
- – (etiquette – fint sätt) – se nätetikett.
[domäner] [etikett] [internet] [sociala medier] [ändrad 14 november 2018]
tidigare organisation av företag som använder Alljoyn, en standard för sakernas internet. I oktober 2016 gick organisationen upp i Open connectivity foundation, OCF, se pressmeddelande. Medlemmar är / var ett stort antal företag som tillverkar hushållsutrustning, hemelektronik och utrustning för datakommunikation. Organisationen bildades 2014. Den konkurrerar bland annat med Apples Homekit.
[organisationer] [sakernas internet] [ändrad 5 december 2017]
Apples teknik för sakernas internet. – Meningen med HomeKit, som lanserades 2014, är att man ska kunna styra och ställa in praktiskt taget all utrustning i hemmet. Man ska kunna tända och släcka lampor, sätta på och stänga tv:n och stereon, liksom ugnen, kaffebryggaren, tvättmaskinen och tjuvlarmet. Man ska också kunna programmera dem att göra saker vid förinställda tider eller när något speciellt händer. – HomeKit är knutet till operativsystemet iOS. Man använder en iPhone eller iPad som fjärrkontroll för att styra vad som ska hända. – Strikt talat heter systemet Apple Home, HomeKit är tekniken som konfigurerar det. – Se apple.com/ios/home. – Jämför med Alljoyn och Open connectivity foundation (OCF) och läs om Matter.
[smarta hemmet] [ändrad 9 december 2022]