(artificial intelligence, ofta förkortat AI; även: maskinintelligens) – program som efterliknar mänskligt tänkande; den tillämpade vetenskap som diskuterar vad som är mänskligt tänkande och försöker efterlikna det eller utveckla något likvärdigt eller bättre med datorprogram. Grundläggande för resonemang om artificiell intelligens är tanken att datorprogram själva ska kunna räkna ut hur de ska lösa ett givet problem: programmerare ska inte behöva koda, steg för steg, hur programlösningen ska gå till, utan bara beskriva problemet som ska lösas och vilka krav som ställs på lösningen. – Det finns två huvudriktningar:
– Den starka tolkningen av artificiell intelligens hävdar att det i grund och botten inte är någon skillnad mellan mänsklig intelligens och maskinintelligens, och anser att det går att skriva datorprogram som i någon bemärkelse är likvärdiga med människor som löser samma uppgift. – Se computational theory of mind och computational theory of thought;
– Den svaga tolkningen nöjer sig med att se AI‑program som användbara redskap.
– Man kan också säga att det finns två resonemang bakom tanken på artificiell intelligens:
– Filosofiskt: Är det i grunden någon skillnad mellan mänsklig intelligens och maskinintelligens? – Se Lady Lovelaces invändning och Turingtest;
– Praktiskt: Går det att programmera datorer så att de själva räknar ut hur de ska lösa en uppgift. Användaren beskriver problemet och anger förutsättningarna, men programmerar inte en algoritm som steg för steg anger hur uppgiften ska lösas. Det får datorn göra. – Se till exempel maskininlärning.
– Man skiljer också mellan två typer av artificiell intelligens:
– Symbolisk – programmerare skriver algoritmer för lösning av problem, och de algoritmerna beskriver och analyserar problemet och underlaget för lösningen på ett sätt som ter sig rimligt för människor. Man drar nytta av att datorer är snabba, kan hantera enorma datamängder och inte blir trötta eller slarvar, men i princip är det samma arbetssätt som en människa med papper och penna skulle använda. Åtminstone i princip kan användaren förstå hur programmet arbetar;
– Icke-symbolisk (non-symbolic) – man ger systemet underlag för att lösa en uppgift, men låter systemet själv pröva sig fram till en användbar lösning. Systemet utvecklar sina egna algoritmer och förbättrar dem successivt. Användaren har i praktiken ingen möjlighet att förstå hur programmet arbetar, bara att avgöra ifall det ger användbara resultat. Datorns fördel är att den snabbt kan ta fram och testa miljoner sätt att lösa en uppgift, förkasta de oanvändbara och förbättra de användbara. Typexempel: maskininlärning.
– Typiska uppgifter för artificiell intelligens är mönsterigenkänning, bildanalys, talförståelse, skapande av bevis och spel. – Kända typer av AI‑program är artificiella neuronnät, genetiska algoritmer, cellautomater och expertsystem. I stället för intelligens talar man ofta om maskininlärning. Man utnyttjar datorernas snabbhet för att låta dem pröva sig fram till ett sätt att lösa uppgiften. Se också djup maskininlärning och artificiell generell intelligens. – Ett vanligt underförstått kriterium på artificiell intelligens är att AI‑program ska lösa uppgifter på ett sådant sätt att även en sakkunnig mänsklig bedömare inte förstår hur det går till – se Lovelacetest. Att en dator gör omfattande och komplexa matematiska beräkningar mycket snabbt räknas inte som AI. – Förespråkare för artificiell intelligens säger ibland att så snart som man har lyckats utveckla ett datorprogram som kan lösa en krävande uppgift, som att slå världsmästaren i schack, så räknas den prestationen inte längre som bevis på intelligens – ribban höjs hela tiden. – Den första som diskuterade artificiell intelligens enligt den starka riktningen som en verklig möjlighet var Alan Turing† som gett namn åt Turingtest. – Läs också om Partnership on AI och One hundred year study on artificial intelligence. – Helsingfors universitets grundkurs från 2019 i artificiell intelligens finns på denna länk. – Den amerikanska forskaren Kate Crawford(katecrawford.net) hävdar 2021 i sin bokAtlas of AI(länk) att artificiell intelligens ”varken är artificiell eller intelligent”. – IDG:s artiklar om artificiell intelligens: länk.
– ”Given enough eyeballs, all bugs are shallow”, vilket betyder att om tillräckligt många granskar programkoden kommer varje bugg att vara lätt att rätta till (åtminstone för någon av granskarna). – Yttrandet tillskrivs Linus Torvalds och citeras i Eric RaymondsbokKatedralen och basaren;
– ”Allt som en människa gör motiveras med överlevnad, socialt liv eller nöje.” – I sitt förord till bokenThe hacker ethic and the spirit of the information age från 2001(länk) formulerade Linus Torvalds den tesen, och han ansåg att det var stadier i en utveckling: resultatet blir bäst när man gör saker bara för att det är roligt.
(bazaar mode) – programutveckling över internet med många deltagare och full öppenhet under arbetets gång. Anses prägla utvecklingen av Linux. – Benämningen bazaar i denna betydelse kommer från Eric RaymondsbokThe cathedral and the bazaar från 1999, svensk översättning Katedralen och basaren, 2001 (länk). – Eric Raymond ställde basaren mot katedralen som två kontrasterande sätt att arbeta. Även katedralen är en modell för utveckling med öppen källkod, men i cathedral mode sker utvecklingen av nya versioner i små, slutna grupper: öppenheten kommer först när en ny version av programmet har släppts. Basaren präglas däremot av öppenhet, nyfikenhet och utbyte av kunskap. – The cathedral and the bazaar i engelsk originaltext kan laddas ner här; svensk översättning finns här (borttagen).
amerikansk it-specialist som har avslöjat USA:s övervakning av tele- och datatrafik i hela världen. – Edward Snowden läckte hemliga dokument om NSA:s övervakning till journalisten Glenn Greenwald på brittiska tidningen The Guardian, först under pseudonymenCitizen four. Därefter försvann Snowden från USA, och fick så småningom politisk asyl i Ryssland, där han fortfarande bor (2023). – Snowden hade tidigare arbetat för CIA, men de dokument som han röjde fick han tillgång till när han arbetade som inhyrd konsult på NSA. Hans avslöjanden ledde till en kris i förhållandena mellan Västeuropa och USA, eftersom det bland annat framkom att NSA har avlyssnat Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkels mobiltelefon. Det har också lett till en förtroendekris i USA, eftersom det blev känt att NSA har avlyssnat amerikaners privata telefonsamtal även när det inte finns någon misstanke om brott. – Enligt dokumenten förekommer det också omfattande utbyte av avlyssnad information mellan USA och andra länder, inklusive Sverige, se Five eyes, Nine eyes och Fourteen eyes samt European cryptologic center. – Den Oscarsbelönade filmen Citizenfour från 2014 (se IMDb: länk) handlar om Edward Snowden. Han belönades också 2014 med Right Livelihood‑priset(länk). – Edward Snowdens bokPermanent Record(länk), svensk översättning I allmänhetens tjänst(länk), kom ut i september 2019. Kort därefter stämde USA:s regering Snowden och hans förlag för att Snowden hade publicerat boken utan att först låta CIA och NSA granska manuset – se stämningsansökan. – I oktober 2019 blev det känt att det spreds en piratkopia av boken på internet, och att den kopian innehåller skadeprogram – se artikel i Bleeping Computer – länk. I maj 2020 publicerades bokenDark mirror: Edward Snowden and the American surveillance state(länk) av Barton Gellman (bartongellman.com). – IDG:s artiklar om Edward Snowden: länk.
[om någon] som behärskar flera olika medier, både traditionella (böcker, tidningar, tv) och digitala (webb, virtuella världar, sociala nätverk). Termen, på engelska transliterate, myntades 2005 av professor Alan Liu(länk). – Observera att antalet t i ordet är olika på svenska och engelska.
”desinfohållning” – felaktig eller vilseledande information i underhållande eller intressant form. – Ordet används både om politiska avledningskampanjer (spinn – som skildrades i filmen Wag the dog, se IMDb: länk) och om felaktig och förvirrad information som sprids i bloggar (där underhållningsaspekten kan vara oavsiktlig). – Ordet disinfotainment myntades av Howard Rheingold, och anspelar på ordet infotainment.
en tecknad serie med skämt som ofta har anknytning till it. Serien innehåller enkla streckfigurer. Det är texten som är intressant. Ibland är det bara text. Serien görs av Randall Munroe och finns på xkcd.com. En intervju med Randall Munroe publicerades 2013 i Computer Sweden (länk). – I september 2019 avslöjades en stor dataläcka i XKCD Forum, ett internetbaserat diskussionsforum med anknytning till serien. Se sajten haveibeenpwnded.com(länk). Enligt uppgift hade personuppgifter om över 560 000 användare läckt ut med början i juli 2019. Sajten stängdes när detta blev känt, men öppnades igen senare. – IDG:s artiklar om XKCD: länk.
det att en skribent lånar formuleringar eller hela stycken från andra skribenter, ofta från texter på internet – hopplock. Eventuellt med mindre ändringar. Det kan vara rena plagiat eller ofullgångna försök att återberätta. Patchwriting används också medvetet som en litterär teknik, motsvarande kollage i bildkonsten. – Detta har inget att göra med termen patch i betydelsen programrättelse.
