ett ursprungligen hemligt amerikanskt projekt för uppfångande av e‑post, telefonsamtal och annan elektronisk kommunikation. – Projektet, som drivs av NSA, avslöjades i juni 2013. Informationen läcktes av Edward Snowden. Enligt avslöjandet har NSA fått direkt tillgång till servrarna hos de största it‑företagen. Alla berörda företag förnekade detta. Amerikanska statens talesman förnekade däremot ingenting, men beklagade att informationen om Prism hade blivit känd. – Se detta meddelande från chefen för USA:s nationella underrättelseverksamhet. – Senare under 2013 avslöjades ett annat avlyssningsprogram, se XKeyscore samt Foxacid, Quantum, Quantum Insert, Tao och Turmoil. – Samarbete med andra länder, däribland Sverige, uppges förekomma, se Five eyes, Nine eyes och Fourteen eyes. – I december 2013 blev det känt att svenska FRA har avlyssnat ryska politiker och lämnat ut informationen till NSA. – Se också Echelon, DITU och Sorm.
[avlyssning] [underrättelseverksamhet] [ändrad 23 maj 2017]
radiosändning där radioprogrammen överförs i digital form. – Fördelen i jämförelse med med vanlig analog radio (FM och AM) är att de tillgängliga radiofrekvenserna kan användas mer effektivt. Man kan också överföra annan information än ljud, alltså text, bild och video, förutsatt att mottagaren kan hantera det. Ljudkvaliteten blir inte nödvändigtvis bättre. De svenska sändningarna med digitalradio använder den europeiska standarden DAB (mer exakt: DAB+). – Regeringen föreslog i juni 2013 att FM‑nätet skulle avvecklas senast 2022 och ersättas med digital radio. I en utredning som överlämnades till regeringen i december 2014 föreslog utredaren Nina Wormbs att övergången skulle ske så snabbt som möjligt (länk). Men i remissvar våren 2015 avrådde både Riksrevisionen (arkiverad länk) och PTS (länk) i bestämda ordalag från övergång till DAB. I juni 2015 meddelade regeringen genom kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att planerna på övergång till DAB inte ska förverkligas. – Se artikel i Svenska Dagbladet: länk. – Norge började 2017 att avveckla radiosändningar på FM‑bandet för att ersätta det med DAB, vilket en majoritet av norrmännen var emot. – Digitalradio ska inte förväxlas med internetradio, som tekniskt sett inte är radio, utan strömmande sändningar på internet. Däremot kan internetradio vara utsändningar av program från radiostationer, så i den bemärkelsen är det radio. – Se också hybridradio. – I enklare reklam förekommer det att vanliga radioapparater med digital frekvensvisning kallas för ”digitalradio”, men det är bara dumt.
[massmedier] [politik] [radio] [trådlöst] [ändrad 16 juni 2017]
- – beteckning på smarta mobiler, surfplattor och mp3‑spelare. – Benämningen bygger på tanken är att sådana digitala apparater på 2010‑talet efterträdde persondatorn (PC:n) som vanligaste digitala och internetanslutna apparat. – Skrivs på engelska också post PC;
- – post politically correct, på svenska post‑PK – benämning på uppfattningen att sådana namn på folkgrupper som tidigare ansetts nedsättande (inte politiskt korrekta) har blivit acceptabla igen. Motiveringen för detta är att beteckningarna påstås ha förlorat sin laddning och därför inte längre är nedsättande. Detta är, milt sagt, omstritt.
[datorer] [hårdvara] [politik] [språk] [ändrad 27 februari 2013]
Amina Abdallah Arraf al Omari – en icke existerande syrisk lesbisk bloggare; i själva verket Tom McMaster, en amerikansk man bosatt i Edinburgh i Skottland. – Amina Arraf framställdes som skribenten bakom bloggen A gay girl in Damascus, som blev känd 2011 under upproret i Syrien. I bloggen berättades om hur hon blev gripen av säkerhetspolisen, vilket ledde till upprop och andra aktioner i Europa och USA. Samtidigt luftades misstankar om att Amina Arraf var en bluff, bland annat därför att en publicerad bild på henne i själva verket föreställde en kvinna i London, och den kvinnan protesterade offentligt. I juni 2011 erkände Tom McMaster att Amina Arraf var ett påhitt, och att han var skribenten.
[bluff och båg] [fiktiva namn] [ändrad 18 januari 2018]
Terrorism information awareness, tidigare Total information awareness – en omfattande amerikansk satsning på insamling och analys av information som medel mot terrorism. TIA påbörjades efter terroristangreppet den 11 september 2001 med stöd av lagpaketet Homeland security act. Satsningen på TIA har kritiserats för att den hotar den konstitutionella rätten till fredat privatliv och yttrandefrihet. Projektet samordnades av amerikanska krigsmaktens forskningsanstalt DARPA. Från 2006 avvecklades TIA under sitt eget namn, men projektet har helt eller delvis överförts till NSA.
[förkortningar] [politik] [övervakning] [ändrad 27 april 2022]
ett kontroversiellt EU-direktiv om regler för tele- och datakommunikation. – Från början ingick regler om att den som misstänktes för piratkopiering skulle kunna stängas av från internet. Förslaget röstades slutligen igenom, med vissa mildringar, i november 2009. På engelska heter det Telecoms reform package. – Det huvudsakliga syftet med förslaget var att göra reglerna för tele- och datatrafik mer enhetliga i EU‑länderna. Förslaget blev kontroversiellt för att det också innehöll regler om att användare som misstänktes för piratkopiering av film, musik eller annat upphovsskyddat material skulle kunna stängas av från internet, och för att internetoperatörer skulle åläggas att blockera visst material. Resultatet skulle enligt kritikerna bli att den fria spridningen av information upphörde. – Telekompaketet lades fram första gången 2007. Ett tillägg som röstades igenom i Europaparlamentet i april 2009 innebar att ingen skulle kunna stängas av från internet utan domstolsprövning. Ministerrådet och Europaparlamentet enades i november 2009 om att det inte ska gå att stänga av någon från internet utan prövning. Det står dock inte var och hur prövningen ska ske. Med den ändringen röstades Telekompaketet igenom i november 2009. – En sammanfattning av Telekompaketet finns här. – Läs också om Datalagringsdirektivet, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, ACTA, Indect och RIPA samt om Polismetodutredningen.
[eu] [it-relaterad brottslighet] [politik] [telekom] [upphovsrätt] [ändrad 27 maj 2019]
ett svenskt politiskt parti som vill avkriminalisera piratkopiering och skydda medborgarna mot övervakning. – Piratpartiet grundades i januari 2006. Det fick 0,63 procent av rösterna i riksdagsvalet 2006, 0,65 procent 2010, 0,43 procent vid valet 2014 och 0,11 procent i valet 2019. Partiet var från 2009 representerat i Europaparlamentet, men åkte ut 2014. Det har inspirerat till piratpartier i andra länder, bland annat det tyska Piratenpartei (länk), som har varit framgångsrikt i delstatsvalen. Isländska Píratar (länk) var enligt en opinionsmätning i oktober 2015 Islands största parti med 34 procent av väljarna, men i alltingsvalet 2017 fick partiet 9,2 procent av rösterna. – Se piratpartiet.se.
– In English: Piratpartiet, the Pirate Party, is a Swedish political party working for the decriminalization of the copying of copyrighted content and for the protection of citizens against surveillance. The party was founded in January, 2006. It got .63, .65 and .43 percent of the vote in the Swedish parliamentary elections in 2006, 2010 and 2014 respectively, in 2019 .11 percent. That’s below the 4 percent threshold for representation in parliament in Sweden. – However, between 2009 and 2014, Piratpartiet was represented in the European Parliament. Piratpartiet has inspired the formation of pirate parties in several countries, notably the German Piratenpartei, which has met with some success in state elections. Iceland’s Píratar was, according to a poll in October 2015, Iceland’s biggest political party with 34 percent of the votes, but in the 2017 parliamentary elections on Iceland, it got only 9.2 percent of the votes. – For more summaries in English, please click at this link.
[pirat] [politik] [ändrad 5 juli 2019]
(1955) – amerikansk expert på kryptering, grundare av företaget Digicash† (nerlagt), varm förespråkare för rätten till anonymitet på internet. (Se hans artikel från 1992 i Scientific American: länk, arkiverad.) – Chaum visade redan 1981 hur man kunde sända ospårbara krypterade meddelanden på internet, så kallad onion routing (lökskalsadressering). Hans metod har realiserats i nätverket Tor. – Chaums system för elektroniska pengar, eCash, gjorde det omöjligt att spåra betalaren, samtidigt som betalaren kunde bevisa att hon hade betalat. Ett fåtal organisationer använde systemet i slutet av 1990‑talet. – Efter att Digicash gick i konkurs 1998 gjorde David Chaum sig osynlig i flera år. Men 2004 presenterade han ett förslag till säkrare röstning: ett sätt för väljare att kontrollera att deras röst verkligen har räknats i valet. David Chaum samarbetade 2011 med projektet Scantegrity (troligen nerlagt). – På konferensen Real World Crypto i San Francisco i januari 2016 (rwc.iacr.org) förhandspresenterade Chaum ett kryptosystem som heter Privategrity. Det ska kunna köras på en mobiltelefon utan märkbar fördröjning. – David Chaums webbsidor finns på chaum.com.
[elektroniska pengar] [david chaum] [kryptering] [personer] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [ändrad 9 april 2023]
ett amerikanskt system för kontroll av flygresenärers identitet i syfte att stoppa terrorister och flygkapare. Det skulle ha införts 2004 som ersättning för ett liknande system, CAPPS II, men sköts upp till 2009. En skillnad var att CAPPS II hanterades av flygbolagen, medan Secure Flight skulle skötas av amerikanska staten. Mer i Wikipedia och på den officiella webbsidan här.
[flyg] [identifiering] [underrättelseverksamhet] [ändrad 27 oktober 2017]
FRA – en svensk underrättelsetjänst som samlar in information från elektronisk kommunikation (signalspaning). – Fram till 2009 fick FRA enbart avlyssna radiomeddelanden. Från 2009 har FRA också rätt att avlyssna meddelanden som sänds i kabel, alltså e‑post, webbsidor, telefonsamtal och fax. Lagen röstades igenom i juni 2008, se FRA‑lagen. – FRA är, trots namnet, fristående från försvarsmakten, och har funnits sedan 1942. – FRA ingår i Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT. – Se fra.se. – Läs också om FRA:s trafikdatabas Titan och om Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, SIUN, som granskar FRA. – Se också Echelon, Fourteen eyes och Prism. – Artikeln ”Swedish kings of cyberwar” från december 2016 i New York review of books om samarbete mellan FRA och, främst, NSA, se denna länk.
[svenska myndigheter] [underrättelseverksamhet] [ändrad 5 juni 2017]