ett kryptosystem från Google, avsett för smarta mobiler och annan utrustning med låg processorkapacitet. Det presenterades i februari 2019. – Bakgrunden är att Google i operativsystemet Android använder kryptering baserad på den amerikanska standardalgoritmen AES. Regeln sedan 2015 är att all utrustning som kör Android ska ha lagringskryptering med AES, men Google har gjort undantag för utrustning med låg beräkningskapacitet. Kryptering och dekryptering skulle nämligen ta för lång tid på sådana enheter. De enklare processorer som ofta används i sådan utrustning har inte heller särskilda kretsar för kryptering. Adiantum använder därför bara instruktioner som finns i alla processorer. – Läs en närmare beskrivning av Adiantum på Googles blogg.
[kryptering] [11 februari 2019]
beteckning på ett experimentellt utförande av Googles webbläsare Chrome. Det blev känt i februari 2019. – Grundidén tycks vara att göra webbläsaren snabb genom att låta den hämta in så lite data som möjligt från webbservern. – Never‑slow mode upptäcktes den 3 februari 2019 av webbplatsen Chrome Story (länk). En längre kommentar finns på Ars Technica (länk). Google har inte kommenterat.
[webbläsare] [7 februari 2019]
The Replicator – en 3d‑skrivare som kan forma ett helt föremål på ett par minuter. – Skrivaren, som presenterades i januari 2019, har utvecklats på University of California i Berkeley i samarbete med Lawrence Livermore National Laboratory (llnl.gov). Den arbetar med en trögflytande vätska och ljus. Vätskan hälls i en behållare som roterar medan den exponeras för noggrant inställt ljus, projicerat som bilder. Ljuset gör att vätskan härdas i den önskade formen. En fördel, förutom tidsvinsten, är att föremålet inte blir uppbyggt i lager, som det blir med de vanligaste 3d‑skrivarna. Det blir därför inga trappstegskonturer, men bättre hållfasthet. Ledaren för utvecklingen, professor Hayden Taylor (länk), beskriver processen som en omvänd form av datortomografi. Hittills har forskarna kunnat framställa föremål i storlekar upp till tio centimeter. – Namnet är taget efter replikatorn i tv‑serien Star Trek: en maskin som kan tillverka vad som helst med användning av lagrade molekyler. – Se artikel i tidskriften Science och Berkeleys webbsidor. – Det planeras att använda Replicator på rymdresor för att framställa syntetiskt brosk – se detta pressmeddelande från Lawrence Livermore National Laboratory: llnl.gov/news….
[3d] [3d-skrivare] [ändrad 27 maj 2022]
”övervakningskapitalism”, ”övervakningsekonomi” – benämning på hur de stora it‑företagen kartlägger och analyserar användarnas beteenden i syfte att möjliggöra riktad marknadsföring och förutse trender. De mest kända exemplen är Facebook och Google. – Uttrycket surveillance capitalism kommer från boken The age of surveillance capitalism (2018, länk) av den amerikanska forskaren Shoshana Zuboff (shoshanazuboff.com). – Se också Silicon Values (2021, länk) av Jillian York (jilliancyork.com). – Övervakningsekonomi var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Läs också om techfeodalism.
[kartläggning] [årets nyord] [ändrad 20 januari 2023]
ett EU-direktiv från 2019 om upphovsrätt på nätet. – Upphovsrättsdirektivet är kontroversiellt därför att det ålägger sociala medier att se till att deras användare inte olovligen publicerar upphovsrättsligt skyddat material. – Direktivets slutgiltiga utformning är resultatet av en överenskommelse från den 13 februari 2019 mellan representanter för Europaparlamentet och ministerrådet. Förslaget godkändes av Europaparlamentet i en omröstning den 26 mars 2019 och slutligen av ministerrådet den 15 april. – Kritiker talar om att upphovsrättsdirektivet tvingar Facebook med flera att införa uppladdningsfilter, även kallade internetfilter och censurmaskiner, för att slippa kostsamma rättegångar om påstådda intrång i upphovsrätten. Direktivet ålägger också sociala medier att betala så kallad länkskatt. Upphovsrättshavarnas organisationer är huvudsakligen positiva. Men flera utskott i Europaparlamentet har kritiserat förslaget. Främst är det förslagets artikel 13 (som senare blev artikel 17) som är omstridd. – Det skrivs ibland, felaktigt, att direktivet förbjuder länkning (alltså publicering av webbadresser, URL:er) till upphovsrättsligt skyddat material utan tillstånd, men det är inte korrekt: det som förbjuds, eller kräver tillstånd, eventuellt med avgift, är uppladdning till sociala medier av det som finns på länken (återpublicering), eller delar av det. (Se direktivets artikel 11, som senare blev artikel 15, tillägget 2 a.) Man får alltså publicera en länk till text, bild eller video som man vill att andra ska läsa respektive titta på, men man får inte utan tillstånd visa i sociala medier vad som finns på länken. – Förslaget godkändes av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor den 20 juni 2018, men röstades den 5 juli 2018 ner av Europaparlamentet. Vid en ny omröstning den 12 september 2018 godkände Europaparlamentet förslaget med vissa ändringar. Det innebar inte att direktivet var antaget av EU: därefter följde förhandlingar mellan Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska kommissionen. I januari 2019 kunde ministerrådet och Europaparlamentet inte komma överens, men de kom överens om en definitiv utformning i februari 2019, och det var den som Europaparlamentet röstade igenom den 26 mars 2019, därefter ministerrådet den 15 april. Det återstår för EU:s medlemsländer var för sig att omsätta direktivet i lag. – I juli 2021 fick Sverige och 22 andra EU-länder kritik av Europeiska kommissionen för att de inte hade införlivat direktivet i sina respektive lagar. De riskerar att dras inför EU-domstolen. I Sverige lämnade regeringen i juli 2022 en proposition om införlivande av Upphovsrättsdirektivet i svensk lag – se regeringen.se….– Direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, se denna länk (med ändringarna som godkändes i september 2018). – Upphovsrättsdirektivet är en utökning av Infosoc-direktivet från 2001.
[sociala medier] [upphovsrätt] [ändrad 27 juli 2021]
ändringar i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YTF), baserade på utredningen SOU 2016:58. Utredningens förslag fick hård kritik. Förslaget i slutlig form (se denna länk), som är en grundlagsändring, röstades igenom i riksdagen den 30 maj och 14 oktober 2018, alltså med val emellan, och gäller sedan den 1 januari 2019. Ändringarna innebär bland annat:
- – begränsning av det juridiska ansvaret för ansvarig utgivare när det gäller material som publicerats på webben och som har varit publicerat i mer än ett år (se också evigt utgivarskap);
- – ansvariga utgivarens juridiska ansvar för inlägg i kommentarsfält regleras;
- – publicering av känsliga uppgifter från register i sökbar form, till exempel kreditupplysningar eller uppgifter ur belastningsregistret, ska inte längre skyddas av YTF (se till exempel Lexbase).
– Kritiken mot Ändrade mediegrundlagar gäller främst:
- – att den ansvariga utgivaren har två veckor på sig, efter påpekande från justitiekanslern, att ta bort åtalbart material (till exempel hets mot folkgrupp) om materialet hade publicerats minst ett år tidigare. Det ger dels utrymme för manipulering av publiceringsdatum, dels möjlighet att låta de åtalbara texterna ligga ute i två veckor utan risk för påföljd. – Se krönika i Svenska Dagbladet av professor Mårten Schultz (länk).;
- – att det blir möjligt att i vanlig lag förbjuda publicering av känsliga uppgifter. Detta riktar sig i praktiken mot sajter som Lexbase som samlar in domar från domstolar och publicerar dem utan bearbetning och kommentarer. Lagändringen innebär att sådana uppgifter bara ska få användas av professionella medieaktörer och i ”seriöst granskande journalistik”, vilket öppnar för godtycke.
– Förslaget har kritiserats av bland andra Advokatsamfundet (länk), Justitiekanslern (länk), Publicistklubben (länk), TU (Tidningsutgivarna – länk); Sverigedemokraterna begärde, utan resultat, folkomröstning (länk). – Se också sajten Stoppa grundlagsändringen (länk).
[lagar] [massmedier] [yttrandefrihet] [ändrad 5 september 2022]
- – (immersion) – illusionen av en omgivande tredimensionell materiell värld i virtuell verklighet. – Omslutning förutsätter en tredimensionell representation av en miljö som anpassas så att användaren upplever den inifrån och kan röra sig i den. Användaren kan bära en VR‑hjälm eller speciella glasögon som känner av vilket håll bäraren tittar åt och anpassar vyn av den virtuella världen efter det. Man kan också gå in i en VR‑kub där den virtuella världen projiceras på väggarna. – Immersive virtual reality – omslutande virtuell verklighet. – Ordet immersiv var 2019 ett av årets nyord enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk);
- – i företagsekonomi: summan av värdet av företagets alla tillgångar ställd mot summan av företagets alla skulder plus eget kapital. De två summorna ska bli samma belopp. – På engelska: balance sheet, balance sheet total.
[företag och ekonomi] [virtuell verklighet] [årets nyord] [3d] [ändrad 27 december 2019]
- – Meta Quest – VR-glasögon från Meta. – De lanserades 2019 under namnet Oculus Quest efter företaget Oculus som Meta köpte 2014. De används i Horizon Worlds;
- – i datorspel: uppdrag, uppgift, jakt – uppgift som spelaren ska lösa, till exempel hitta ett föremål, för att få poäng när uppgiften är löst. En subquest är en poänggivande deluppgift i en quest.
[spel] [ändrad 13 oktober 2022]
- – ett spionprogram som kan installeras i smyg på iPhone och Android‑telefoner, och som används av auktoritära regimer för att övervaka oppositionella och journalister. – Pegasus uppges kunna skicka e‑post, SMS och bilder vidare från telefonen till den som har installerat programmet; det kan också spela in telefonsamtal och aktivera telefonernas mikrofoner i smyg. Denna användning av Pegasus, som utvecklas av det israeliska företaget NSO Group (nsogroup.com), avslöjades i juli 2021 av en grupp organisationer och massmedier, bland annat The Guardian och Amnesty International. Programmet var dock känt sedan tidigare. – I november 2021 svartlistades NSO av USA:s regering – se commerce.gov/news…. – NSO Group uppger att företaget säljer Pegasus enbart till granskade och godkända stater. – Se artikel i The Guardian och Amnestys webbsidor;
- – arbetsnamn på det Microsoft-projekt som ledde till Windows CE†;
- – Ferranti Pegasus – en dator som utvecklades på 1950‑talet av brittiska Ferranti†. Den såldes i 40 exemplar. En Pegasus som fanns på Science Museum i London kördes från 1959 till 2009. – Mer i Wikipedia;
- – en robot som postorderföretaget Amazon använder för att sortera utgående paket. Den infördes i början av 2019. Se denna artikel på Amazons webbsidor.
– Pegasos – Πήγασος – var i grekisk mytologi en bevingad häst. Pegasus är den latinska stavningen av samma namn.
[historiska datorer] [it-historia] [robotar] [skadeprogram] [underrättelseverksamhet] [windows] [övervakning] [ändrad 4 januari 2023]
robotsamtal – automatisk uppringning med uppspelning av inspelade meddelanden. Används i politiska kampanjer och i reklam i USA. – Reverse robocalling är när privatpersoner använder samma teknik mot kampanjmakarna. – One ring robocall är när det bara ringer en gång: abonnenten kan då luras att ringa tillbaka för att få veta vad det gäller, och blir då kopplad till ett dyrt, avgiftsbelagt nummer. – En lag mot robotsamtal, the TRACED Act, röstades igenom i USA:s kongress 2019 – se denna länk. – Stavas också robo call; robo är kort för robot. – Jämför med phonebanking.
[missbruk] [politik] [telefoni] [ändrad 2 juli 2022]