μTP eller uTP – ett protokoll för dataöverföring med BitTorrent. Det används i stället för TCP. Det är utformat för att inte belasta nätverket: om svarstiderna blir långa sänks överföringstakten. – Micro transport protocol har också utformats för att inte störa andra program som använder samma förbindelse. Det är baserat på det äldre protokollet UDP. – Micro transport protocol utvecklades inom forskningsprojektet Internet2, och har använts i BitTorrent sedan 2006. – Läs mer på BitTorrents webbsidor.
[fildelning] [internet] [webbpublicering] [ändrad 19 november 2018]
(OAA) – en nerlagd branschorganisation som främjade användningen av Ajax. (Ajax är en programmeringsteknik för program som körs i webbläsare.) Organisationen grundades 2006 och verksamheten upphörde 2012. Den hade bland medlemmarna de flesta stora it-företag, dock inte Apple och Microsoft, samt många mindre företag. Webbsidan openajax.org är numera stängd.
[nerlagt] [organisationer] [programmering] [webbpublicering] [ändrad 27 mars 2018]
- – skadeprogram som kopierar hemliga uppgifter, som lösenord, och skickar dem vidare till uppdragsgivaren;
- – beteckning på smarta taggar.
– Poaching betyder ursprungligen tjuvskytte, i överförd bemärkelse olika slags tjyveri.
[skadeprogram] [-ware] [webbpublicering] [ändrad 19 februari 2015]
”listikel” – artikel i form av en lista. ”28 programspråk som du bör behärska”, ”11 saker att göra på SSWC”. – Listiklar förekommer allt mer i tidningar och på bloggar. De påstås ibland vara ett sätt att smussla in textreklam. Ofta måste man, om listan finns på webben, klicka sig igenom listan från punkt till punkt, vilket förbättrar webbsidans besökssiffror.
[jargong] [webbpublicering] [ändrad 11 oktober 2018]
(style sheet eller stylesheet) – anvisningar för den typografiska utformningen av en sida, både för tryck på papper och för webbsidor. Stilmallen anger vilket typsnitt, teckenstorlek etcetera som ska användas för olika textelement som brödtext, rubriker och mellanrubriker. Kallas också för stilanvisning. En stilmall för webben kan också innehålla instruktioner om bakgrundsfärg, bakgrundsmönster och annat.
[typografi] [webbpublicering] [ändrad 5 juni 2017]
ett block med data, en ram:
- – i minneshantering, se ram (betydelse 2);
- – i dataöverföring, se frame relay: en datamängd av bestämd storlek som nätverket adresserar och hanterar som en enhet. Det ska skiljas från ett paket, som är en del av ett meddelande. (I OSI‑modellen finns ramar på nivå 2 medan paket finns på nivå 3.) Översättningen ram är missvisande, eftersom frame anspelar på picture frame, alltså på svenska (bild-)ruta – det som finns innanför ramen;
- – i webbläsare: ram – del av en webbsida bestående av flera delar som kodats som separata webbsidor. Typiskt för sådana ramar är att om hela innehållet inte får plats i webbläsaren så får de en egen skrollningslist;
- – i video – bild – motsvarigheten till en filmruta, alltså en komplett stillbild. –Frame rate – bildfrekvens – antal gånger per sekund som den bild som visas på bildskärmen byts ut mot en annan. Detta ska skiljas från refresh rate – uppdateringsfrekvens. Exakt samma bildruta (frame) visas nämligen två eller tre gånger på skärmen. Det går alltså två eller tre uppdateringar av bildskärmen för varje bild;
- – se Iframe.
[datakommunikation] [minnen] [videoteknik] [webbpublicering] [ändrad 15 juni 2020]
extensible stylesheet language – ett XML‑baserat språk för beskrivning av hur data som skickas via webben ska visas grafiskt för mottagaren. – XSL ska ge dokument samma utseende oavsett vilken webbläsare, operativsystem och dator betraktaren använder. Den officiella specifikationen från W3C finns här (från 2006). – Förkortningen XSL stod tidigare för extensible style language, men är numera en pseudoförkortning.
[förkortningar på X] [programspråk] [pseudoförkortningar] [webbpublicering] [ändrad 28 juli 2021]
– förkortning för web content management – hantering av material som publiceras på webben: text, bild, video, ljud, animeringar.
[förkortningar på W] [webbpublicering]
encyklopedi i wiki-form – ett webbuppslagsverk som skrivs, rättas och kompletteras av läsarna. Den mest kända wikipedin är förstås Wikipedia, men det finns fler, till exempel h2g2 och nerlagda Susning†.
[webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 17 mars 2017]