Minitel

Minitelterminalen har en tjock bildskärm och ett speciellt tangentbord som är fastsatt vid bildskärmen.
Minitelterminal.

ett franskt datanät för privatpersoner, lanserat 1982, avvecklat 2012. – Under 1980‑talet var Minitel världens mest framgångsrika datanät för allmänheten. Flera tjänster som nu finns på webben fanns redan på 1980‑talet i Minitel. Minitel gav abonnenter­na tillgång till tjänster som biljettbokningar, postorder, textmeddelanden och elektroniska anslagstavlor. Minitel var också tidigt med att klara elektroniska betalningar. – Minitel startades av franska tele- och postverket, och byggde på telenätet. Abonnenterna fick de dumma terminalerna gratis, men de fick betala per minut för användning. I slutet av 1990‑talet fanns nio miljoner Minitelterminaler och 25 miljoner använd­are i Frankrike. Minitelsystemet bidrog till att internet slog igenom sent i Frankrike, men så småningom flyttades Miniteltjänsterna över till inter­net. Minitel stängdes slutligen av den 30 juni 2012. – Läs mer i Wikipedia. – Egentligen var det terminalerna som hette Minitel, vilket sägs vara en förkortning av Médium interactif par numérisation d’information téléphonique (interaktivt medium för digitalisering av telefoninformation). Själva nätet med tjänsterna hette Teletel. – Ett svenskt försök att efterlikna Minitel var Teleguide†.

[it-historia] [nerlagt] [nätverk] [ändrad 21 juli 2017]

AXE

  1. – en digital telefonväxel från Ericsson – den första telefonväxeln i världen som var helt datoriserad. – Första AXE‑växeln byggdes 1976. AXE‑växeln var dator­styrd, men den hanterade analoga (kretskopplade) samtal. AXE har sedan dess anpassats till mobiltelefoni och dataöverföring, men nämns numera inte i Ericssons marknadsföring. – Bokstäverna AXE står enligt Ericsson inte för något särskilt. De ska uttalas var för sig: A, eX, E. – Utvecklingen av AXE‑växeln, där bland andra Ivar Jacobson deltog, beskrivs i Bengt‑Arne Vedins (19402017) bok Teknisk revolt från 1992. – En redogörelse för AXE:s historia finns på Ericssons webbsidor;
  2. aXe – ett verktyg för att testa ifall webbsidor uppfyller krav på tillgänglig­het. Det är ett tillägg som kan installeras i webbläsarna Chrome och Firefox. Verktyget utgår från W3C:s riktlinjer för tillgänglighet och amerikanska statens standarder för upphandling. – Se denna webbsida.

[it-historia] [telefoni] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 19 mars 2018]

Bitnet

  1. – (Because it’s time network, ursprungligen Because it’s there network) – nerlagt inter­natio­nellt dator­nät som på 1980‑talet och i början av 1990‑talet samman­band uni­versi­tet och andra orga­nisa­tioner i många länder. Det kördes på uppringda linjer, alltså med gammaldags modem. Det har trängts undan av internet. – Bitnet backades först upp av CREN, Corporation for research and educational net­work­ing, som slutade att stödja Bitnet 1996 och lades ner 2003. – Bit­net grundades 1981 av Ira FuchsCity university i New York och Greydon FreemanYale. När Bitnet var som störst, 1991–92, hade det 1 400 an­slutna insti­tu­tioner i 49 länder;
  2. stadsnät i Dalarna, 2007 uppköpt av Bahnhof.

[it-historia] [nerlagt] [nätverk]

Novell

ett uppköpt amerikanskt programföretag, inriktat på företagsnätverk. Sedan 2011 hel­ägt av Attach­mate, som i sin tur 2014 köptes av brittiska Micro Focus (länk). Varumärket Novell tycks vara avvecklat (december 2018) – Novell var under 1980‑talet och i början av 1990‑talet världsledande på persondator­nät med Novell Netware†. – Novell grundades 1979, då som tillverkare av hård­diskar, men omvandlades 1983 till nätverks­före­tag av Ray Noorda (1924—2006), som var vd 19831996. Under de åren gjorde Ray Noorda Novell till ett av branschens mest framgångs­rika företag. 1992 hade Novell 62 procent av marknaden för lokala nät. Men på 1990‑talet satsade Noorda hårt på att konkur­rera med Microsoft, bland annat genom att köpa upp program­företag som WordPerfect, Unix Laboratories och Digital Research†. Dessa företag klarade sig inte så bra i Novells händer, och samtidigt började Micro­soft kon­kur­rera med Novell med Windows NT†. Därför tappade Novell mark. – Efter Ray Noordas avgång 1996 sålde Novell ut ny­för­värven och inrik­tade sig åter på lokala nät, bland annat genom katalogtjänsten NDS. Novell satsade också på Linux (se SUSE), och utvecklade den fria programsviten Go‑oo†, numera avveck­lad. – 2011 köptes Novell av Attachmate (länk), som lät verksamheten fortsätta under namnet Novell. Micro Focus, som köpte Attachmate 2014, har integrerat Novell med huvudföretaget, men några produkter marknadsfördes ett tag fort­far­ande under namnet Novell. Under 2018 tycks varumärket Novell ha avvecklats.

[företag] [nätverk] [uppköpt] [ändrad 12 januari 2020]

Hopper, Grace

Grace Murray Hopper
Datorpionjären amiral Grace Murray Hopper.

Grace Murray Hopper (19061992), amerikansk datorpionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade, tillsammans med Howard Aiken†, en av de första datorerna, Mark I†. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert‑Mauchly Computer Corporation†. Hon utvecklade där 1949 programspråket B‑O, som hon sedan vidareutvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första programspråket, men Konrad Zuses† Plankalkül kom före.) Flowmatic blev i sin tur grunden till Cobol, som utvecklades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper utbildade sig som ung i matema­tik och fysik, och var universitetslärare när andra världskriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matematiker. Amirals­­titeln fick hon 1986 vid den ofrivilliga pensioneringen från flottan. Hon blev 1980 heders­­doktor vid Linköpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmärkelsen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – 2020 meddelade Google (cloud.google.com/blog…) att företaget ska dra en undervattenskabel med namnet Grace Hopper Subsea Cable från New York till Bilbao i Spanien och Bude i Cornwall. Den togs i drift i september 2022.  – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.

[datorpionjärer] [grace hopper] [it-historia] [programspråk] [undervattenskablar] [ändrad 2 januari 2023]

Spyglass

ett uppköpt amerikanskt företag som på 1990‑talet utvecklade och sålde webbläsaren Mosaic†. Det var en omarbetning av den ursprungliga webbläsaren med samma namn, utvecklad på NCSA, National center for supercomputing applications. – Spyglass hade tillåtelse att använda varumärket Mosaic, eftersom företaget ägdes av NCSA och hade till uppgift att kommersialisera produkter från NCSA. Spyglass licensierade 1995 sin teknik till Microsoft, som använde den i Internet Explorer. Spyglass utvecklade också en webbserver. – Företaget såldes 1996 till Nagra (tidigare OpenTV – se nagra.com) Varumärket används inte längre.

[företag] [uppköpt] [webbläsare] [ändrad 18 juni 2020]

fysiska lagret

i datornätverk: de grundläggande funktionerna i den fysiska (materiella) utrustningen. – Det fysiska lagrets uppgift är att koppla flödet av ettor och nollor åt rätt håll vid varje punkt (nod) i nätverket där de kan gå åt två eller flera olika håll. – Det fysiska lagret är det lägsta lagret i OSI‑modellen, som är ett schematiskt sätt att dela upp funktionerna i ett nätverk från de mest grundläggande (det fysiska lagret) till de mer över­gripande. Det fysiska lagret är ”dumt” och följer bara instruk­tioner från närmast högre lager i OSI‑modellen: datalänk­lagret. Det kopplar alltså dataflödet enligt givna instruk­tioner utan att ”veta” varför. Det utför ingen plane­ring eller utvärdering. (Jämför med en järnvägs­växel som styr tågen åt vänster eller höger enligt mottagna signaler, men utan att ”veta” vart tåget är på väg eller vad det är lastat med.) – Det fysiska lagret finns i alla slags nätverk: trådburna, trådlösa, optiska.På svenska också: det fysiska skiktet, på engelska: the physical layer. Förkortas ibland PHY.

[osi] [ändrad20 februari 2021]

Contactless

  1. contactless, se kontaktlös;
  2. – ett kontaktlöst betalsystem från Mastercard. – Finns för plastkort och för mobil­tele­foner med NFC. Man behöver bara hålla kortet eller telefonen intill kortläsaren (”blippa”) för att betalningen ska genomföras. Contactless kallades tidigare för Paypass. – Masterpass (tidigare Master­card Pay­pass Wallet) är en betaltjänst som kan samla många konton i ett gemen­samt gränssnitt. – Se Mastercards webbsidor.

[betalningar] [kontaktlöst] [ändrad 29 april 2022]

refarming

spectrum refarming – spektrumskifte – omfördelning av radiofrekvenser. Frekvensområden får nya användningsområden, vanligtvis för att underutnyttjade frekvensområden ska utnyttjas mer effektivt. – Se också spektrumförvaltning.

[mobilt] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 5 januari 2021]