Ord och uttryck i it-branschen
en webbplats där varje besökare slumpmässigt sammanförs med en annan besökare för chatt, närmare bestämt videochatt. Chatroulette startades 2009 av den ryske tonåringen Andrej Ternovskij. – Se chatroulette.com. – Jämför med Airtime.
[chatt] [ändrad 29 januari 2018]
(Internet protocol address) – nummer som identifierar en dator som är ansluten till internet. – IP-adresser kallas ibland för ”IP‑nummer”, men det anses inte korrekt. – IP‑adressen följer med varje paket som skickas över internet. Domännamn som www.idg.se hör alltid ihop med en eller flera IP‑adresser.
– Reglerna för IP‑adresser fastställs av organisationen ICANN.
[ip] [ändrad 8 september 2021]
i datornätverk: dator som är likställd med andra datorer i nätverket. Den har samma behörigheter och samma möjlighet att ta emot och initiera kommunikation som de andra (dess likar). – Ordet peer ingår i termen peer‑to‑peer – icke‑hierarkisk. Verbet to peer försvenskas ibland till att pira.
lökskalsadressering – en metod för döljande av avsändare och mottagare när meddelanden skickas genom internet. – Lökskalsadressering används i nätverket Tor. Det kan jämföras med att lägga ett brev i ett adresserat kuvert inuti andra adresserade kuvert, som skalen på en lök. Det yttersta kuvertet är adresserat till en person, som öppnar det och hittar ett nytt kuvert, adresserat till en annan person. Hon skickar kuvertet till den personen, som öppnar det och hittar ännu ett kuvert, adresserat till en tredje person… Detta fortsätter tills kedjan av brev når den egentliga och slutliga mottagaren, som öppnar det sista, innersta kuvertet och i det hittar brevet. – Mellanleden i kommunikationskedjan kan alltså bara läsa adressen till närmast följande led på vägen, men de kan inte se vem som är första avsändare eller slutlig mottagare. De kan inte heller läsa meddelandet. – Metoden används i digital form i nätverket Tor. Både meddelandet och adressinformationen krypteras där i flera lager, ett lager för varje router på vägen. (Detta förutsätter att routrarna har varsin publik nyckel.) Varje router kan då dekryptera ett lager och då läsa vart meddelandet ska skickas närmast. Själva meddelandet kan bara dekrypteras av den slutliga mottagaren. De routrar som meddelandet har passerat genom kan alltså inte avläsa vem avsändaren och mottagaren är, och de kan inte heller läsa meddelandet. (En förutsättning är givetvis att alla led ingår i ett nätverk som förmedlar lökskalsadresserade meddelanden.) – Tekniken har utvecklats av amerikanska krigsmakten efter en idé från 1981 av krypteringsexperten David Chaum – se artikeln ”Untraceable electronic mail, return addresses, and digital pseudonyms” (länk). – Läs också om .onion.
[datakommunikation] [kryptering] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [tor] [ändrad 14 september 2021]
en avvecklad gratis e-posttjänst från Microsoft. – Hotmail ersattes i början av 2013 av Outlook.com. Det var länge den e‑posttjänst i världen som hade flest användare. Tjänsten grundades 1996 som ett fristående företag av Sabeer Bhatia och Jack Smith. De sålde 1997 företaget till Microsoft. Microsoft har kallat det för MSN Hotmail, Windows Live Hotmail och senast för Microsoft Hotmail. Sommaren 2012 meddelade Microsoft att Hotmail skulle ersättas av Outlook.com. Användarna flyttades sedan successivt över från Hotmail till Outlook.com. Inga nya Hotmailadresser har skapats sedan 2013, men de som fanns redan då kan fortfarande användas. De ingår i Outlook.com. – Se blogginlägg från Microsoft (länk). (Namnet Hotmail var en ordlek på HTML och skrevs ibland HoTMaiL.)
Microsofts gratis e-posttjänst som 2012 ersatte Hotmail†. Namnet är kopplat till e‑postklienten Outlook. Användare av Hotmail har successivt flyttats över till Outlook.com. – Se outlook.live.com.
[e-post] [ändrad 12 april 2017]
[diskussioner] [skadeprogram] [yttrandefrihet] [ändrad 15 december 2020]
det internationella öppna datornätet som kopplar samman användare på mindre nät i hela världen. Praktiskt taget all datakommunikation utom SMS och röstsamtal använder internet. Kännetecknande för internet är:
– Internet är ett decentraliserat nät där ett meddelande kan ta många vägar från avsändare till mottagare. Det är därför tåligt för störningar och praktiskt taget omöjligt att stänga av. Internet är inte beroende av några specifika kablar eller ledningar, utan kan hantera all kommunikation som sker med IP och som är korrekt adresserad. Man kan använda telefonnätet, optiska kablar eller trådlös kommunikation. – Den som vill ansluta sitt nätverk till internet behöver skaffa en domän och IP‑adresser. Men när ”vanliga användare” säger att de är anslutna till internet betyder det i själva verket att de har konto hos en internetoperatör som i sin tur är ansluten till internet. – Internet utvecklades av den amerikanska krigsmakten under namnet Arpanet. (Om internets tidiga utveckling, se här.) Namnet internet kom i bruk när Arpanet fick förgreningar i andra länder. Internet / Arpanet blev under 1980‑talet ett nät som användes av universitet och forskningsinstitut i USA. Det fanns länkar till ett fåtal andra länder. Samtidigt fanns det andra nät, som Usenet och Fidonet, som användes för datakommunikation, men i början av 1990‑talet blev internet det ledande datornätet, och i mitten av 1990‑talet var det i praktiken utan konkurrens. Det berodde till stor del på att World wide web gjorde internet enklare att använda. – Internets struktur har visat sig vara rätt uttänkt: det har klarat att växa snabbt utan att bli långsammare. Den decentraliserade strukturen gör att det inte blir flaskhalsar. – Internet är numera frikopplat från amerikanska krigsmakten, men amerikanska staten har behållit inflytande över de ledande organen. – Ledningen för internet består av flera organ som IETF, ICANN, Internet Society, IESG och IAB. – Internet stavas numera med liten begynnelsebokstav i Computer Sweden. Sedan 2016 rekommenderar nyhetsbyrån AP också att internet skrivs med litet i, se denna länk.
– Vanlig missuppfattning: Trots att i stort sett all datakommunikation sker över internet är det många som har oklara föreställningar om vad internet omfattar. E‑post, chatt, webben, Facebook, Instagram, Twitter och World of warcraft är alla baserade på internet. Inom digital kommunikation är det i stort sett bara SMS och röstsamtal i mobiltelefon samt lokala nätverk som inte körs på internet. Även mobiltelefonnätet kan hantera trafik med IP. (Observera att ett nätverk kan använda internetprotokollet IP utan att därför vara anslutet till internet.) – Internet är helt enkelt ett slags transportsystem som kan hantera information och meddelanden av många slag. Och det mesta, men inte allt, som skickas på internet använder i sin turwebben som transportmedel. Internet fanns före webben och användes då till exempel för e‑post och Usenet. Webben har (bland annat) gjort internet enklare att använda genom att dölja mycket av den underliggande tekniken. Det är ändå internet i botten. Så när någon säger ”jag använder inte internet så mycket, jag använder mest Facebook” så har den personen fått saken om bakfoten.
[datakommunikation] [internet] [ändrad 11 december 2020]
(URL alias) – kort (oftast) webbadress som styr besökaren till en annan, (oftast) längre webbadress. Detta sker genom omdirigering. – Syftet är att ersätta den egentliga, men intetsägande eller väldigt långa, länken med en länk som är kort eller beskrivande. När man klickar på kortlänken anropar man en tjänst som har en databas som innehåller den fullständiga länken och som omdirigerar besökaren till den. En känd tjänst som tillhandahåller kortlänkar gratis är TinyURL (tinyurl.com). (Pröva med tinyurl.com/kortlaenk.)
[webbpublicering] [ändrad 15 maj 2018]