-
- – subscriber identity module – SIM-kort – kort som måste finnas i mobiltelefoner för att man ska kunna ringa. (Man kan dock ringa nödsamtal till 112 på mobiltelefoner utan SIM‑kort.) – Telefonnumret och abonnemanget i mobiltelefoner är knutna till SIM‑kortet. Ett SIM‑kort innehåller abonnentens telefonnummer och annan information som nätet behöver. Det brukar också användas för att lagra användarens telefonlista och annan personlig information. SIM-kort kan också användas i bärbara datorer för datakommunikation över mobilnätet och i fasta mottagare för bredband över mobilnätet. – Varianter:
- – ”Ur-SIM”: De första SIM-korten kom 1991, och var stora som kreditkort. De ersattes snabbt av mini‑SIM;
- – Mini-SIM: Kallas oftast bara för SIM, eftersom det länge har varit den vanligaste storleken: 25⨯15 millimeter;
- – Mikro-SIM: Hälften så stora som mini‑SIM, alltså 12⨯15 millimeter. Formatet fastställdes 2003. De första produkterna med mikro‑SIM var Apples iPad och version 4 av iPhone;
- – Nano-SIM: Mått 12,3⨯8,8 millimeter, tjocklek 2/3 millimeter. Formatet utvecklades av Apple, och fastställdes 2012 som standard av ETSI. Introducerades 2013 i iPhone 5;
- – se också Apple SIM† och eSIM samt soft SIM.
– SIM ska inte förväxlas med SIMM;
- – kortform av simulerad, simulering: en sim är en värld eller en figur som påminner om något som finns, eller skulle kunna finnas, i den fysiska världen, men som bara existerar på bildskärmen. Se också simming;
- – se security information management.
[förkortningar på S] [it-säkerhet] [kort] [sim] [virtuell verklighet] [ändrad 19 augusti 2021]
en branschorganisation för företag som arbetar med mobil och trådlös kommunikation. I stort sett alla företag som tillverkar mobiltelefoner eller annan utrustning för trådlös kommunikation är med, liksom nästan alla företag som är operatörer. – CTIA anordnar mässan CTIA Wireless. – Organisationen grundades 1984, och hette då Cellular telecommunications industry association, därav förkortningen CTIA, som sedan 2004 är en pseudoförkortning. CTIA står alltså officiellt inte längre för något. – Se ctia.org.
[konferenser och mässor] [mobilt] [organisationer] [pseudoförkortningar] [trådlöst] [ändrad 8 augusti 2019]
(FFOS) – ett nerlagt operativsystem för mobiltelefoner, utvecklat i Mozillaprojektet. – Firefox OS för mobiltelefoner lades ner 2016, men operativsystemet skulle finnas kvar för tv och sakernas internet. I september 2016 meddelade Mozilla att organisationen upphör helt med utvecklingen av Firefox OS (se meddelande). – Firefox OS visades upp på Computex i juni 2013. Projektet var tidigare känt som Boot to Gecko, B2G (se Gecko). – Firefox OS byggde på principen att alla program (appar) skulle köras i webbläsare. Programmen skulle utnyttja de avancerade funktioner som ingår i HTML5. – Firefox OS var baserat på Linux. Program skrivna för Googles operativsystem för mobiltelefoner, Android, var inte körbara på Firefox OS. Däremot skulle program som var skrivna för Firefox OS i princip kunna köras på alla mobiltelefoner, datorer och plattor i webbläsare som klarade HTML5. De skulle bara kunna köras snabbare och smidigare på Firefox OS. – Firefox OS blev känt i februari 2012 när det blev känt att det stora telebolaget Telefónica backade upp projektet. Då hade projektet redan pågått sedan sommaren 2011. – I juli 2012 meddelade Mozillaprojektet att operativsystemet skulle marknadsföras som Firefox OS (efter webbläsaren Firefox), men det lades alltså ner 2016. – En testmiljö för utvecklare kan fortfarande laddas ner här. – Läs mer på Mozillas webbsidor. – I april 2013 släppte företaget Geeksphone två mobiltelefoner för Firefox OS: Keon† och Peak†. De var avsedda för utvecklare.
[linuxdistributioner] [nerlagt] [ändrad 4 september 2018]
Wireless application protocol – en föråldrad branschstandard för internetbaserad datakommunikation med mobiltelefoner med GSM. – Satsningen på WAP inleddes runt år 2000 av då ledande företag som Ericsson, IBM, Motorola och Nokia, men konsumenterna var inte intresserade. De skaffade 3g. – Branschorganisationen WAP Forum gick år 2002 upp i Open Mobile Alliance, som skulle förvalta WAP‑specifikationen. Den senaste specifikationen, WAP 2.0, är från 2002. Det tillverkas sedan länge inga telefoner som är anpassade för WAP, och det publiceras inte heller några WAP-sidor. – Jämför med I‑mode†.
[förkortningar på W] [internet] [mobilt] [nerlagt] [ändrad 14 februari 2018]
en avvecklad smart mobil från Motorola Mobility (som var dotterbolag till Google när telefonen lanserades, numera dotterbolag till Lenovo). Den släpptes för försäljning i USA och Kanada i augusti 2013. I Europa började försäljningen 2014. Den hade operativsystemet Android och bland annat talstyrning. Den hade också många sensorer som ger användaren möjlighet att anpassa telefonens funktioner till omständigheterna, så kallad contextual computing. – Marknadsföringen av Moto X upphörde 2017. – Se Motorola Mobilitys webbsidor. – Moto G är en billigare variant.
[mobiltelefoner] [nerlagt] [ändrad 24 juni 2020]
tillverkare av mobiltelefoner, dotterbolag till Lenovo. – Motorola Mobility var, innan Motorola delades, företagets mobiltillverkning, som i april 2012 såldes till Google. Google sålde i sin tur Motorola Mobility till Lenovo i januari 2014. I augusti 2013 lanserade Motorola Mobility den smarta mobilen Moto X. I januari 2016 meddelade Lenovo att företaget skulle avveckla varumärket Motorola. Telefonerna skulle i stället säljas under varumärkena Moto och Vibe. Ett år senare ändrade Lenovo sig och beslöt att ha kvar Motorola som varumärke. Motorola Mobility finns på moto.com. (Men observera att resten av Motorola finns kvar som Motorola Solutions.)
[företag] [mobiltelefoner] [ändrad 21 juni 2018]
cellular multiplexing, även cell bonding – mobilmultiplex[ering], mobilmuxning – användning av kapaciteten i flera mobilnät samtidigt för att nå samma mottagare. Detta för att få större bandbredd och högre tillförlitlighet.
[mobilt] [ändrad 31 augusti 2020]
cellbaserad, cellulär – uppbyggd av celler:
- – om nät för mobiltelefoni: uppbyggd av många samverkande basstationer med delvis överlappande täckningsområden (celler – tänk på cellerna i en bikaka). Alla moderna nät för mobiltelefoni, utom satellittelefonisystem, är cellbaserade. (Alternativet skulle vara att ha en jättelik basstation som täcker ett helt land, eller hela världen, vilket inte fungerar om man har många abonnenter.) – Idén om cellbaserade nät framfördes 1947 av Martin Cooper på Motorola (se Wikipedia). – Cellular phone eller, oftast, cellphone, eller bara cell, är amerikanska för mobiltelefon. Den mer begripliga benämningen mobile phone börjar få fotfäste i USA. – Se också cellmuxing
- – cellular automaton, se cellautomat.
[ai] [mobilt] [ändrad24 maj 2013]
även: smartklocka – armbandsur med anslutning till internet och möjlighet att köra datorprogram. Smarta klockor brukar, förutom att visa tiden, ha funktioner som också finns i smarta mobiler, som:
- – adressbok;
- – kalender;
- – lagring och uppspelning av musik (genom lurar);
- – lagring och visning av foton;
- – möjlighet att ringa och ta emot telefonsamtal (ofta, men inte alltid, genom koppling till mobiltelefon);
- – diktering;
- – datorspel;
- – visning av kartor med navigeringsfunktion;
- – sändning av information till andra om var bäraren befinner sig (se också locator watch);
- – registrering av mätvärden vid idrottande eller för hälsokontroll;
- – användning som extra bildskärm för program som körs på smart mobil.
– Efter de första åren har det blivit uppenbart att smarta klockor inte fungerar så bra som smarta mobiler i miniatyr. De används främst för egenmätning, alltså för att mäta sportaktiviteter och hälsa (puls med mera) samt för avisering av telefonsamtal och meddelanden.
– Smarta klockor fungerar ofta tillsammans med en smart mobil som de ansluts till med Bluetooth. Utan anslutning till en smart mobil kan sådana smarta klockor visa tiden och köra lagrade filer, men inte mycket mer. Men det finns smarta klockor som innehåller en komplett mobiltelefon. – Klockan kan styras med röststyrning, pekskärm, små knappar eller gester. Möjligheterna styrs av det lilla formatet och begränsad batterikapacitet, men formatet kan också vara en fördel, eftersom man kan ha ett armbandsur med sig nästan jämt. De kan ses som ett slags kroppsburna datorer. Det kan till exempel vara praktiskt att ha smarta klockor som passerkort och för betalningar. – Smarta klockor kan, som smarta mobiler, ha inbyggda sensorer för rörelse, temperatur, ljusnivå och annat. (Se också aktivitetsarmband.)
– Några kända smarta klockor när detta skrivs (december 2016 – listan fylls inte på efter det, men det har tillkommit flera märken) är:
- – Agent watch, se
agentwatches.com (nerlagd);
- – Alcatel Onetouch watch (alcatelmobile.com);
- – Apple visade upp Apple Watch i september 2014. Den hade tidigare i ryktesspridningen kallats för
iWatch;
- – Blocks† – en troligen nerlagd modulär smart klocka som ägaren kunde sätta samman själv;
– Boddie – försvann från webben i slutet av 2014;
- – Burg (med komplett inbyggd telefon), se
burgsmartwatches.com (nere sedan oktober 2017);
- – Chronos (tillsats till vanlig klocka);
- – Cogito från Connectedevice
(cogitowatch.com) – nere sedan juli 2018;
- – The Cookoo watch, köpt av Connectedevice (länk) –
(store.cookoowatch.com) (nere sedan juli 2018, arkiverad);
- – Doozy – troligen nerlagd (
doozy-inc.com);
- – Galaxy Gear från Samsung, se Samsungs webbsidor;
- – Google arbetade 2013 enligt rykten på en smart klocka, Google Gem, som aldrig visades upp. Men 2014 lanserade Google en version av Android för smarta klockor, se WearOS;
- – Hot Watch från PH Technical Labs, se phtl.com;
- – Huawei Watch – (länk);
- –
I’m Watch, nerlagd;
- –
Kreyos Meteor, nedlagd 2014 efter långa förseningar och beskyllningar om bedrägeri mot kunderna, se artikel i PC World: länk;
- – LG G Watch och LG G Watch R, se LG:s webbsidor;
- – Martian – (smart klocka med vanligt urverk,
martianwatches.com, nerlagd 2018);
- – Metawatch – (troligen nerlagd);
- – Microsoft Band†. – Microsoft hade i mitten av 00‑talet en teknikplattform vid namn Spot som då användes av flera klocktillverkare för att göra smarta klockor, numera avvecklade;
- – Neptune Duo – smart klocka som var en komplett smart mobil med en ”dum” bildskärm i mobiltelefonformat som tillbehör. – Se
getneptune.com (nerlagd);
- – Neptune Pine (
neptunepine.com), tydligen nerlagd;
- – Omate (omate.com);
- – Palm fanns också 2003—2005 som smart klocka, tillverkad av Fossil;
- – Pebble† – uppköpt av FitBit i december 2016, tillverkar inte längre klockor;
- – Puls – (som hade komplett inbyggd telefon), se
puls.com – nerlagd;
- – Scania Watch – från lastbilstillverkaren, först baserad på Sony Smartwatch 3, senare baserad på Apple Watch – se denna länk (troligen utgången ur sortimentet);
- – Sony Smartwatch, se
Sonys webbsidor – Sony har slutat att utveckla smarta klockor;
- – Tag-Heuer, klassiskt schweiziskt klockmärke; har utvecklat Tag Heuer Connected i samarbete med Google och Intel, se Tag Heuers webbsidor;
- – Toq – från Qualcomm, tillverkad och såld i mindre volym som teknikdemo, se pressmeddelande;
- – Vector, se
vectorwatch.com, uppköpt av Fitbit;
- – Watchpad var en kortlivad smart klocka som utvecklades av IBM och Citizen, och som såldes runt 2001;
- –
Wimm One (klockan är avvecklad, se Wikipedia, men företaget Wimm Labs, som utvecklade den, har köpts av Google);
- – Withings – aktivitetsklocka som ser ut som en mekanisk klocka, lanserad 2014. Tillverkaren, ett franskt företag för elektroniska hälsoprodukter, köptes 2016 av Nokia, som 2018 sålde det tillbaka till företagets grundare Eric Carreel. – Se withings.com;
- – Zenwatch från Asus: länk.
– Läs också om smarta klockarmband. – Bill Buxton, forskare på Microsoft, har beskrivit de smarta klockornas förhistoria i ett föredrag som refereras i The Verge, klicka här. – På engelska heter det smart watch, smartwatch eller wristwatch computer, på svenska också smart ur eller smart armbandsur; även Dick Tracy-klocka.
[smarta klockor] [ändrad 30 augusti 2020]
ett nerlagt amerikanskt företag som utvecklade en plattform för smarta mobiler, Danger Platform. – Företaget, som grundats av bland andra Andy Rubin, köptes i februari 2008 av Microsoft, existerade i ett par år som dotterbolag till Microsoft, och avvecklades runt 2010. – Danger Platform var ett Java-baserat operativsystem, avsett för en speciell mobiltelefon, Sidekick, som tillverkades på licens enligt Dangers specifikationer.
[mobiltelefoner] [nerlagt] [ändrad 11 augusti 2017]