Kategori: försvunnet eller köpt

Här ska det finnas: Nerlagt, uppköpt, namnbyten.

Bitnet

  1. – (Because it’s time network, ursprungligen Because it’s there network) – nerlagt inter­natio­nellt dator­nät som på 1980‑talet och i början av 1990‑talet samman­band uni­versi­tet och andra orga­nisa­tioner i många länder. Det kördes på uppringda linjer, alltså med gammaldags modem. Det har trängts undan av internet. – Bitnet backades först upp av CREN, Corporation for research and educational net­work­ing, som slutade att stödja Bitnet 1996 och lades ner 2003. – Bit­net grundades 1981 av Ira Fuchs på City university i New York och Greydon Freeman på Yale. När Bitnet var som störst, 1991–92, hade det 1 400 an­slutna insti­tu­tioner i 49 länder;
  2. – stadsnät i Dalarna, 2007 uppköpt av Bahnhof.

[it-historia] [nerlagt] [nätverk]

Novell

ett uppköpt amerikanskt programföretag, inriktat på företagsnätverk. Sedan 2011 hel­ägt av Attach­mate, som i sin tur 2014 köptes av brittiska Micro Focus (länk). Varumärket Novell tycks vara avvecklat (december 2018) – Novell var under 1980‑talet och i början av 1990‑talet världsledande på persondator­nät med Novell Netware†. – Novell grundades 1979, då som tillverkare av hård­diskar, men omvandlades 1983 till nätverks­före­tag av Ray Noorda (1924—2006), som var vd 1983—1996. Under de åren gjorde Ray Noorda Novell till ett av branschens mest framgångs­rika företag. 1992 hade Novell 62 procent av marknaden för lokala nät. Men på 1990‑talet satsade Noorda hårt på att konkur­rera med Microsoft, bland annat genom att köpa upp program­företag som WordPerfect, Unix Laboratories och Digital Research†. Dessa företag klarade sig inte så bra i Novells händer, och samtidigt började Micro­soft kon­kur­rera med Novell med Windows NT†. Därför tappade Novell mark. – Efter Ray Noordas avgång 1996 sålde Novell ut ny­för­värven och inrik­tade sig åter på lokala nät, bland annat genom katalogtjänsten NDS. Novell satsade också på Linux (se SUSE), och utvecklade den fria programsviten Go‑oo†, numera avveck­lad. – 2011 köptes Novell av Attachmate (länk), som lät verksamheten fortsätta under namnet Novell. Micro Focus, som köpte Attachmate 2014, har integrerat Novell med huvudföretaget, men några produkter marknadsfördes ett tag fort­far­ande under namnet Novell. Under 2018 tycks varumärket Novell ha avvecklats.

[företag] [nätverk] [uppköpt] [ändrad 12 januari 2020]

Apple III

Bild på datorn Apple III.
Apple III – ett av Apples misslyckanden.

en kortlivad efterföljare till Apple II†. – Apple III lanserades 1980 och lades ner 1984 (en variant, Apple III Plus, lades ner 1985). Apple III konstruerades för att konkurrera med IBM PC†, och var inte en direkt vidareutveckling av Apple II. Den hade till exempel ett särskilt operativsystem, Apple SOS. Den lyckades inte ens konkurrera med sin före­gångare Apple II (som fanns att köpa till 1993 i versionen Apple IIe), än mindre med IBM PC, och kom från 1984 i skuggan av Macintosh. Apple sålde då ut alla Apple III och satsade i stället på Apple IIc.

[it-historia] [nerlagt] [persondatorer] [ändrad 10 januari 2023]

DAT

digital audio tape – ett slags bandkassetter för digital inspelning. – DAT lanserades 1987 av Sony för ljudinspelning, men det slog aldrig igenom på musikmarknaden. Däremot användes DAT‑band länge inom it för lagring och backup. Men 2005 meddelade Sony att tillverkningen av DAT‑utrustning skulle upphöra.

[band] [förkortningar på D] [nerlagt] [ändrat 9 oktober 2022]

Go Corporation

Go – ett uppköpt amerikanskt företag som utvecklade operativsystemet Pen­Point† för penndatorer. – Go Corporation grundades 1987 av Jerry Kaplan (jerrykaplan.com) och Robert Carr och gick 1993 upp i AT&T. – PenPoint användes i AT&T:s penndator Eo† och i några andra penndatorer. AT&T köpte Go 1993 och la ner tillverkningen av Eo 1994. – Tre månader senare la Microsoft ner sitt penndatorprojekt Windows for pen computing. Många anser att Microsoft lanserade Windows for pen computing enbart för att tränga ut Go. Jerry Kaplan beskrev Go:s historia i boken Startup: A Silicon Valley adventure story. En före detta Microsoft‑anställd, Marvin Eller, gav 1998 tillsammans med Jennifer Edstrom ut boken Barbarians led by Bill Gates som stöder teorin om att Micro­soft ville krossa Go. – 2005 stämde Jerry Kaplan Micro­soft för att Microsoft skulle ha stulit teknik som Go hade visat Microsoft under tysthetslöfte. Domstolen avvisade stäm­ningen med motiveringen att den borde ha lämnats in tio år tidigare. (Se här.)

[företag] [it-historia] [uppköpt] [ändrad 26 september 2018]

Spyglass

ett uppköpt amerikanskt företag som på 1990‑talet utvecklade och sålde webbläsaren Mosaic†. Det var en omarbetning av den ursprungliga webbläsaren med samma namn, utvecklad på NCSA, National center for supercomputing applications. – Spyglass hade tillåtelse att använda varumärket Mosaic, eftersom företaget ägdes av NCSA och hade till uppgift att kommersialisera produkter från NCSA. Spyglass licensierade 1995 sin teknik till Microsoft, som använde den i Internet Explorer. Spyglass utvecklade också en webbserver. – Företaget såldes 1996 till Nagra (tidigare OpenTV – se nagra.com) Varumärket används inte längre.

[företag] [uppköpt] [webbläsare] [ändrad 18 juni 2020]

Swish

  1. – en svensk tjänst för betalningar genom mobiltelefoner. – För att skicka en betalning anger man bara mottagarens mobiltelefonnummer och beloppet i Swishs app, och överföringen sker genast. Varje mobiltelefonnummer knyts i Swish till ett, och bara ett, bankkonto, och varje bankkonto kan knytas till ett, och bara ett, mobiltelefonnummer. – Swish drivs av företaget Getswish, som ägs av svenska banker och försäkrings­bolag – Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna – och har använts sedan 2012. Det har blivit mycket spritt. En norsk motsvarighet är Vipps (vipps.no). – I november 2019 klagade polisen på att Swish inte hade tillstånd av Bankinspektionen och därför inte behöver rapportera avvikande transaktioner (misstänkt penningtvätt). Finansinspektionen kom fram till att Getswish inte behöver tillstånd, eftersom företaget enbart tillhandahåller ett tekniskt system, men inte själv genomför några betalningar. – Swish har använts för betalningsattacker, även kallade Swishattacker eller fulswishning. – Se swish.nu. – Läs också om EMPSA;
  2. – SWiSH Max – ett avvecklat fristående program för framställning av rörlig dator­grafik (datoranimeringar) för uppspelning med Adobes Flash-spel­are. Swish Max utvecklades av det australiska företaget Swishzone, som lades ner i oktober 2016. Swish var baserat på Adobe Flashs källkod, som är offentlig.

[betalningar] [datoranimering] [nerlagt] [ändrad 6 april 2021]

Cotton Candy

[nerlagd] – en komplett dator inbyggd i ett USB‑minne. Alltså en USB‑dator. Den utvecklades av norska FXI Tech, visades upp 2011 och sålde bra tills FXI Tech, trots det, gick i konkurs 2014. – Cotton Candy saknade bildskärm och tangentbord, och måste för att man skulle kunna använda den anslutas till en vanlig dator (Mac, pc, Linux) eller till fristående bildskärm och tangentbord. Även tv gick bra som bildskärm. Men Cotton Candy var komplett i den bemärkelsen att den hade processor, arbets­minne, lagrings­minne och operativsystem. Den hade också trådlös datakommunika­tion med wi‑fi och bluetooth. Systemet kallades för Cstick. – Cotton Candy var gjord för att man skulle kunna ta med sig sin egen dator överallt där man kunde dispone­ra en annan dator och för att man skulle kunna göra sina personliga data flyttbara utan att behöva lagra dem i webbaserade tjänster. – FXI Techs webbsida är nerlagd, men information om Cotton Candy finns på pcwdld.com. – Läs också om Byzantium, Haven, Anonym OS†, live CD och Tails.

[datorer] [nerlagt] [ändrad 16 augusti 2019]