benämning på EU‑domstolens utslag som säger att avtalet Privacy shield† inte ger tillräckligt skydd för personuppgifter som skickas från EU‑länder till USA. – Utslaget (se denna länk) kom i juli 2020. Benämningen Schrems II syftar på österrikaren Maximilian Schrems, som drev ett rättsfall mot Facebook, där han, med utgångspunkt från EU:s Dataskyddsförordning, hävdade att Facebook inte hade rätt att överföra hans personuppgifter till USA: USA hade, ansåg han, trots Privacy shield, inte tillräckligt skydd för personuppgifterna. EU‑domstolen gick alltså på hans linje. – Schrems II får betydande konsekvenser för företag och andra organisationer (personuppgiftsansvariga) i EU: om de alls överför personuppgifter till USA kan de inte längre räkna med att de efterlever Dataskyddsförordningen om de tillämpar Privacy shield. De måste själva förvissa sig om att de gör rätt. Detta gäller inte minst användning av molntjänster, som ju ofta lagrar data i USA – även om dessa data inte är avsedda för mottagare i USA. – I november 2020 antog Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, rekommendationer om åtgärder för dataskydd när data exporteras från EU – se edpb.europa.eu…. – IDG:s artiklar om Schrems II: länk. – Schrems I är EU‑domstolens beslut från 2015 som underkände avtalet Safe harbor†.
[lagar] [molnet] [personuppgifter] [rättsfall] [ändrad 23 november 2020]
svensk myndighet med ansvar för fängelser, häkten och frivård (kriminalvarden.se); i maj 2020 ertappad med ansvarslös hantering av it‑säkerheten. – Tv‑programmet TV4 Nyheterna (tv4.se) hade skickat mejl till myndighetens nio högsta chefer med texten att deras lösenord hade gått ut och måste förnyas. En länk för förnyelse av lösenord fanns i mejlet, men gick till en webbsida som nyhetsprogrammets undersökande reportrar bara använde för att registrera anrop. Trots att avsändaren av mejlet uppenbarligen inte fanns på Kriminalvården var det sex av nio höga chefer, inklusive kriminalvårdens säkerhetschef Kenneth Holm, som klickade på mejlet. När TV4 Nyheterna bad Kriminalvården att kommentera avslöjandet anmälde Kriminalvården tv‑programmet för dataintrång. – Se TV4 Nyheternas webbsidor: länk.
– In English: The Swedish prison and probation service was in May, 2020, found handling IT security in an irresponsible way at the agency’s top level. The news program TV4 Nyheterna sent emails to agency top executives, requesting them to renew their passwords. Although the mail obviously did not come from the agency’s IT department, six out of nine executives, including the head of security, still clicked on the link, which did nothing but register the call. When confronted by the reporters, the prison and probation service reported TV4 Nyheterna to the police for unauthorized access to its IT system. – For more summaries in English, please click on this link.
[it-säkerhet] [rättsfall och skandaler] [svenska myndigheter] [19 april 2023]
en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett ponzibedrägeri. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och har utlämnats till USA, där han sitter i häkte och rättsliga förhandlingar pågår (oktober 2021). Greenwood anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. I december 2022 ska han ha erkänt (men han hade då ännu inte ställts inför rätta). Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.
[bluff och båg] [försvunnet] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [ändrad 19 december 2022]
- – se zoomning, digital zoom och optisk zoom;
- – Zoom – en amerikansk videokonferenstjänst. – Zoom, som grundades 2011, tillhandahåller videokonferenser över internet gratis för små grupper av privatpersoner och avgiftsbelagda tjänster för företag. Zoom har blivit en allmän benämning på videokonferenser, även när de görs med andra tjänster. – Under Covid 19‑pandemin med början 2020 har användningen av Zoom ökat kraftigt, samtidigt som tjänsten har beskyllts för att ha låg säkerhet och dåligt skydd av personlig integritet. Det förekommer Zoombombning, vilket innebär att kriminella hackare tar sig in i andras Zoom‑konferenser och förolämpar eller hotar de andra deltagarna. För att kunna göra det behöver de bara ha konferensens webbadress, som är lätt att gissa. Videokonferenser sägs också trötta ut deltagarna – se Zoom fatigue. Zoombombning var ett av årets nyord 2020 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Zooms påstående om att kommunikationen mellan konferensdeltagarna var krypterad visade sig vara felaktig, vilket företaget så småningom medgav. Installationsprogrammet för Zooms klientprogram för Macintosh har beskrivits som ”malware” eftersom det aktiverar datorns kamera och mikrofon utan ägarens vetskap. Det har också uppgetts att Zoom samlar in personliga data om användarna och säljer dem vidare till Facebook. – Version 5 av Zoom (se pressmeddelande) från april 2020 uppgavs ha höjd säkerhet. – Se zoom.us. – IDG:s artiklar om Zoom: länk.
[företag] [it-säkerhet] [kameror] [skandaler] [videoteknik] [årets nyord] [ändrad 19 januari 2023]
Apples begränsning av prestanda på äldre modeller av iPhone. – Många tror att Apple gör det för att få kunderna att köpa nyare modeller. Begränsningarna installeras genom uppgraderingar av operativsystemet iOS. Apple har hävdat att prestanda begränsas för att operativsystemet ska förbli stabilt när gamla batterier försämras. Kritiker anmärkte att det vore bättre om Apple sänkte priset för byte av batterier, vilket Apple senare också gjorde. Försämringarna uppmärksammades först 2016. – I februari 2020 dömde en fransk domstol Apple att betala 25 miljoner euro i böter för att avsiktligt ha gjort telefonerna långsammare. I slutet av samma månad dömdes Apple i en domstol i Kalifornien att betala 25 dollar till varje ägare av iPhone i serierna 6 och 7 som har installerat iOS version 10.2.1 eller senare.
[ord på gate] [mobiltelefoner] [prestanda] [rättsfall] [10 mars 2020]
ett nerlagt schweiziskt företag som tillverkade krypteringsutrustning. – I februari 2020 blev det känt att amerikansk och tysk underrättelsetjänst har kunnat avläsa andra länders krypterade kommunikation med hjälp av särskild utrustning från Crypto AG. Den utrustning som såldes till andra länder än USA och Tyskland hade så kallade bakdörrar som gjorde att CIA och tyska Bundesnachrichtendienst, BND, kunde läsa meddelandena. – Uppgifter om Crypto AG:s koppling till CIA har varit i omlopp sedan 1995. Men det var först avslöjanden i Washington Post och tyska tv‑kanalen ZDF i början av 2020 som gjorde kopplingen allmänt känd. Schweiziska regeringen tillsatte en utredning om saken. – Crypto AG grundades 1952 av den svenska krypteringsexperten Boris Hagelin (1892–1983), men det var en fortsättning på företaget AB Cryptoteknik som grundades i Stockholm 1920 av Arvid Gerhard Damm (1869–1927). Hagelin hade tagit över företaget och av skatteskäl flyttat till Schweiz. Crypto AG såldes 1970 i hemlighet till CIA och BND för 5,75 miljoner dollar. CIA och BND kunde sedan dels tjäna pengar på att sälja kryptoutrustning till andra länder, dels avläsa de ländernas hemliga meddelanden. Operationen, som först gick under täcknamnet Thesaurus, sedan Rubicon, har beskrivits som ”århundradets underrättelsekupp”. Men enligt uppgifter i frisläppta amerikanska dokument hade Hagelin redan 1955 börjat samarbeta med CIA. BND sålde i början av 1990‑talet sin del av Crypto AG till CIA. – 2018 likviderades Crypto AG. Tillgångarna såldes till Crypto International Group (crypto.ch) som ägs av den svenska affärsmannen och krypteringsexperten Anders Linde. Fyra tidigare anställda på Crypto AG har grundat företaget CyOne Security (cyone.ch). Båda dessa företag förnekar allt samröre med CIA eller andra underrättelseorganisationer.
[avslöjanden] [företag] [kryptering] [nerlagt] [skandaler] [underrättelseverksamhet] [ändrad 30 september 2022]
en app för annonsering efter bortforsling av sopor och annat grovavfall. – Annonsören anger i appen vad som ska göras och vad hon är villig att betala, och sedan kan vem som vill genom appen åta sig att utföra tjänsten. Appen (se tiptapp.com) lanserades 2016 av ett svenskt företag med samma namn. (Det finns andra liknande appar.) – 2018 försökte Stockholms stad att förbjuda de tjänster som Tiptapp förmedlar, eftersom det enligt gällande bestämmelser bara är avfallets ägare eller kommunen och företag som arbetar åt kommunen som får transportera avfall till återvinningscentraler. I början av 2020 låg ärendet hos mark- och miljödomstolen, men Tiptapp fick tills vidare fortsätta verksamheten. I februari 2020 lanserade Stockholms stad ett alternativ till Tiptapp vid namn Returtjänst – länk.
[appar] [rättsfall] [12 februari 2020]
(PACS) – bildhanteringssystem avsett för röntgenbilder, skiktröntgenbilder och andra utrymmeskrävande bilder för sjukvårdens behov. – PACS omfattar digital lagring av sådana bilder och snabb överföring av bilderna över internet eller över dedikerade nätverk. PACS används dels för att man ska slippa lagra bilderna på papper eller plast, dels för att man snabbt ska kunna göra bilderna tillgängliga över långa avstånd. – I september 2019 blev det känt att ett stort antal PACS‑servrar, främst i Tyskland och USA, är eller har varit oskyddade, så att vem som helst har kunnat ladda ner bilder med tillhörande personuppgifter från dem. Förklaringen är att många PACS‑servrar togs i bruk innan det var aktuellt att ansluta dem till internet och att de därför saknar inbyggd IT‑säkerhet. – Se artikel i Computer Sweden. – Läs också om vendor neutral archive – VNA.
[hälsa] [ljud och bild] [skandaler] [ändrad 1 november 2019]
Amazon Rekognition – ett system för ansiktsigenkänning från Amazon, uppmärksammat för att det förväxlar politiker med brottslingar. – Rekognition presenterades 2017. Systemet har använts av amerikansk polis för att spana efter efterlysta brottslingar i folkmassor, men i juli 2019 visade medborgarrättsorganisationen ACLU (aclu.org) att Rekognition pekade ut 26 av 120 delstatspolitiker från Kalifornen som brottslingar. Rekognition hade jämfört foton av de 120 politikerna med foton av häktade brottslingar. Ett liknande experiment gjordes 2018 med foton av federala kongressledamöter (länk). – En av de utpekade politikerna, Phil Ting (länk) från San Francisco, har lagt fram ett lagförslag i Kalifornien om att förbjuda polisen att använda ansiktsigenkänning. – Pressmeddelande från ACLU: länk. – Amazons webbsidor om Rekognition – länk.
[biometri] [skandaler] [19 augusti 2019]
en databas med biometriska data tillhörande det sydkoreanska företaget Suprema (supremainc.com). – Suprema hanterar biometriska uppgifter åt många kunder i hela världen. I augusti 2019 avslöjades att stora mängder data från Biostar 2 hade läckt. Uppgifterna – fingeravtryck och data för ansiktsigenkänning gällande över en miljon människor – hade lagrats okrypterade i en databas av typ Elasticsearch. Informationen används av många företag för inpasseringskontroll och identifiering. Bristen på kryptering innebär att angripare kan ta bort, lägga till, kopiera och ändra uppgifter. – Intrånget, som avslöjades av de israeliska forskarna Noam Rotem och Ran Locar (se denna rapport), publicerades först i den brittiska tidningen The Guardian (länk).
[biometri] [dataläckor] [skandaler] [16 augusti 2019]