Kategori: sociala medier

flame bait

”flejmbete” – avsiktligt provokativt inlägg; brandfackla – inlägg i diskussion på internet, gjort enbart för att framkalla hetsiga reaktioner. – Se flame. – De som lägger ut flame baits kallas på svenska för flejmare. – Se också troll.

[diskussioner] [ändrad 9 mars 2018]

Jaiku

ett nerlagt socialt nätverk för mikrobloggar. Det fanns 2006–2012. – Jaiku påminde om Twitter, men var något äldre. Jaiku öppnades för allmän­heten i juli 2006 av Jyri Enge­ström och Petteri Koponen i Helsingfors. Namnet Jaiku anspelade på den japanska dikt­formen haiku – mikrobloggan­det ansågs påminna om de kon­cent­re­rade formuleringarna i haikudikter – och på jojk. – Jaiku såldes i oktober 2007 till Google. I januari 2009 med­de­lade Google att all utveck­ling av Jaiku inom Google skulle upp­höra av bespa­rings­skäl. Och i januari 2012 lades Jaiku ner. – Käll­koden till Jaiku är tillgäng­lig som öppen källkod under namnet Jaikuengine, se här.

[mikrobloggar] [nerlagt] [ändrad 25 september 2018]

post

  1. – på engelska record – i databaser: samman­­hörande data om en person, ett föremål eller en händelse. Brukar visas som en rad (row) i en tabell. Varje post be­står i sin tur av ett eller flera fält, som namn, adress, telefon­nummer. Posten identi­fieras av ett nyckel­­fält, till exempel personnummer;
  2. – a post – ett in­lägg (i diskussion på inter­net). Den engelska termen post eller posting an­vänds ofta på svenska i denna betydelse. Skriv hellre in­lägg. – To post – att göra ett in­lägg (i diskussion på inter­net), att publi­cera ett inlägg, att göra ett in­lägg; även att posta (med engelsk­­påverkat uttal – ”Hon har postat det på Face­book”). Ursprunglig betydelse av engelska to post är att sätta upp eller att anslå [ett plakat];
  3. – kort för post-production. – ”We’ll fix it in post” – ”vi rättar till det i postproduktion”, ofta underförstått: ”vi skjuter upp pro­blemet tills vidare”.

– Se också item och e‑post.

[databaser] [diskussioner] [jargong] [ändrad 4 september 2018]

Cisco Eos

en nerlagd utvecklingsplattform för interaktiva sociala webbplatser, avsedd för musik- och filmbolag. Avvecklad under 2011. – Webbplatser som var baserade på Cisco Eos skulle kunna tillhandahålla musik och video gratis eller mot betalning, samtidigt som det skulle vara svårt eller omöjligt att kopiera filer olovligt. Webb­platserna skulle också kunna fungera som sociala nätverk eller communities för folk med samma intressen. I typfallet skulle musikbolaget göra en webbplats för varje artist för att knyta till sig artistens beundrare och för att tillhandahålla musik, bilder, video och annan information om just den artisten. – Mer på Wikipedia. – Namnet: Eos var ingen förkortning, utan namnet på en grekisk gudinna.

[nerlagt] [sociala medier] [ändrad 6 november 2019]

medium

det som bär, innehåller eller förmedlar något:

  1. – företag och infrastrukturer som förmedlar ord, ljud och bild som massmedier, etermedier;
  2. – materiella bärare av information, som papper, film, magnetband, Blu‑ray disc och USB‑minnen, hårddiskar och flashlagring;
  3. – tekniska system som förmedlar ord, ljud eller bild, som telefonnät, bredband, kabelnät;
  4. – signalbärare som kopparkabel, optisk fiber och radiovågor;
  5. – Medium – ett amerikanskt företag som erbjuder en webbaserad plattform för publicering av olika slags material. Grundat 2012, se medium.com.

– Ordet bör användas om det som förmedlar eller förvarar information, inte om informationen som sådan – inte om det som förmedlas. – Ordet: Medium böjs så här: ett medium, det mediet, flera medier, medierna. Massmedium – massmedier. I sammansättningar: medie-: medie­analys, massmedieforskning. (Se sajten svenska.se.) – Den engelska termen multimedia (som börjar bli ålderdomlig) kan, om den behövs, ersättas med multi­medier. – Formen media är latinskt flertal, och ska inte användas på svenska; absolut inte som ental. – Se också ordbokssajten Svenska.se (länk). – Se också gammelmedier, multi­medier, rich media och sociala medier.

[datakommunikation] [lagringsmedier] [massmedier] [sociala medier] [språktips] [ändrad 25 augusti 2021]

nätetikett

(netikett, nätikett, på engelska netiquette) – god ton på internet. – Trots att inter­net ibland fram­ställs som en häxbrygd av bombrecept, näthat och pornografi har det växt fram ett antal regler som de flesta följer i diskussionsforum, i chatt och i sociala nät­verk:

  1. – man skriver inte hela meningar eller delar av meningar med stora bokstäver: det räknas som att SKRIKA;
  2. – inga personangrepp, hets mot folkgrupp och liknande är acceptabla;
  3. – man väljer sina ord med tanke på att ironi (se SARC) och dubbeltydigheter inte alltid upp­fattas i skrift. Humörfigurer eller emoji kan därför användas för att markera skämt och ironi;
  4. – man lägger inte sina inlägg i fel diskussionsforum – oavsett hur angelägna man själv tycker att de är (se crossposting);
  5. – reklam var länge tabu på inter­net, och:
  6. – alla avskyr spam.

– Ordet netiquette skapades 1995 av Sally Hambridge, då anställd på Intel och medlem av internets tekniska ledningsgrupp IETF. Hennes riktlinjer för nätetikett har publicerats i IETF:s officiella dokumentation RFC som nummer 1855 – klicka här.

– Läs också om Godwins lag och om gadgetiquette.

[diskussioner] [etikett] [rfc] [ändrad 3 juli 2019]

Flashback

Tecknat katthuvud i serieteckningsstil med cigarrett i munnen.
Symbol för Flashback.
    1. – ett svenskt diskussions­forum på internet, känt för sin kompromiss­lösa syn på yttrande­frihet. – Flashback har funnits på internet i olika former sedan 1995. Tidigare (1993–1997) fanns en tryckt tidning med samma namn. Grundare är Jan Axelsson. – Flashback dömdes 2002 att betala ett högt skadestånd för att ha publicerat namnet på en dömd brottsling. Jan Axelsson och hans före­tag förbjöds då också att driva diskussionsforum på internet i Sverige. Flash­back öppnades då på en utländsk server. Företagsstrukturen bakom Flash­back har sedan dess gjorts om flera gånger. – Flash­back tillåter mycket frispråkiga inlägg, men har som policy att ta bort inlägg som strider mot svensk lag. Kritiker anser ändå att Flashback ger utrymme åt rasistiska och sexistiska in­lägg och åt hetskampanjer mot personer, näthat. – Aftonbladet hade i februari 2015 en mycket kritisk artikel­serie om Flashback, se denna länk. – Debattörer på Flash­back har flera gånger utfört gott journalistiskt arbete, och 2011 fick Flash­back Sveriges Radios journalistpris Medieormen (se länk). – IDG:s artiklar om Flashback, se denna länk. – Se flashback.org. – Flash­back driver också en anonymitetsserver;
    2. – en trojansk häst som infekterar Mac-datorer. Flash­back upptäcktes i slutet av 2011. Flash­back utnyttjar en sårbarhet i den version av Java som används på Mac. Oracle rättade till sårbarheten i Java i början av 2012, men det dröjde ytterligare ett par månader innan Apple skickade ut den rättade versionen. – Mer i Wikipedia.

[diskussioner] [skadeprogram] [yttrandefrihet] [ändrad 15 december 2020]

facepalm

”ta sig för pannan” – ofta: att täcka hela ansiktet med handen (palm=handflata) som uttryck för be­svik­else, frust­ra­tion eller skam. Ordet har inget med Face­book att göra, men används ofta i sociala medier och mikro­bloggar, ofta skrivet så här: *face­palm*. Även: face palm och *face palm*.

[jargong] [sociala medier] [ändrad 5 januari 2018]

flame

  1. – flamma, eller med försvenskad stavning: flejm – argt med­delande till någon på ett diskussions­forum; ofta en hel skur med sådana arga meddelanden till samma person. – To flame [somebody]– att flamma [någon], även: att flejma – att publicera sådana inlägg. Det kan vara en reaktion på olämpliga inlägg på internet, som flooding eller spam, men det kan också sakna vettig anledning. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk). – Se också flame bait och flame war samt troll;
  2. – Flame on / Flame off – markering i meddelande om att här kommer det ett argt inlägg (respektive: här slutar det);
  3. – The Flame, Flame Award – se Usenix lifetime achieve­ment award;
  4. – Flame – ett avancerat infiltrationsprogram för industri­spionage, upptäckt i maj 2012. Det hade då troligen varit spritt i flera år. – Flame angriper i första hand industri i Mellan­östern. Det upptäcktes av Kaspersky Lab, se pressmeddelande. Flame är en mask som inte sprids automatiskt från den infekterade datorn till andra datorer. Flame upptäcktes under sökningarna efter det förmodade skadeprogrammet Wiper. – Tidi­gare liknande infektioner är Duqu och Stuxnet.

[diskussioner] [skadeprogram] [utmärkelser] [ändrad 6 september 2018]

Second life

en virtuell värld på inter­net. Den var mycket omtalad i slutet av 00-talet och finns fort­farande kvar (2021). – Second life visas på bild­skärmen som en jätte­lik värld med land och hav. An­vändarna, som representeras av avatarer på bild­skärmen, kan röra sig fritt i den världen. De kan träffa varandra, samtala, köpa tomt­mark, bygga hus och göra affärer. Second life är alltså också ett socialt medium. Second life grundades 2003 av före­taget Linden Lab (länk) i San Francisco, och fick på några år flera miljoner användare. Användarna har möjlig­het att skapa egna virtuella miljöer inom ramen för Second life. Second life var i slutet av 00-talet så om­talat att nyhets­byrån Reuters ett tag hade en särskild nyhets­tjänst, Reuters Second life news center, om vad som händer inuti Second life. Den lades ner i mars 2009. Andra före­tag öppnade butiker i Second life och visade upp pro­dukter som man faktiskt kunde köpa. Intresset för Second life har avtagit, och 2018 hade Second life, enligt upp­gifter, ungefär 600 000 regelbundna användare. – Second life finns på secondlife.com. – Läs också om High fidelity†.

[sociala medier] [virtuell verklighet] [ändrad 6 november 2021]