0g

Hoppas att hon stannade bilen först.
  1. – (noll-generationen) – beteckning på de allra första mobiltelefonerna. De fanns före ”generation ett” (NMT). – 0g‑telefoner var fast monterade i bilar, och alla samtal till och från dem kopplades i början manuellt av en telefonist. Senare kunde man slå numret själv med en fast monterad nummerskiva på bilens instrumentbräde. – Det första nätet för sådan mobiltelefoni i Sverige hette MTA, och infördes 1956. Senare kom MTB och MTC, som senare omarbetades till NMT. Dessa system för mobiltelefoni fick bara några tusen användare, och de avvecklades när NMT kom. – Benämningen 0g är en retronym som aldrig användes när systemen var i bruk. Man talade om biltelefoner. – 0g är faktiskt en dubbel retronym, eftersom man inte tänkte på denna teknik när man i efterhand numrerade generationerna och därför, senare, måste ge den nummer noll, eftersom nummer ett redan var upptaget för NMT. – Om mobiltelefongenerationer, se mobil­telefon;
  2. – se Sigfox.

[mobilgenerationer] [it-historia] [mobilt] [retronymer] [ändrad 28 oktober 2021]

HITS

metod för att rangordna resultaten av sökningar på webben, utvecklad av Jon Kleinberg på 1990-talet. – HITS blev grunden för Googles sidrankningsmetod PageRank. HITS byggde i sin tur på en liknande metod, Clever, som Kleinberg hade utvecklat på IBM Research. – I HITS klassades vissa webb­sidor som nav (hubs), nämligen sidor som hade många länkar till andra sidor. Andra sidor klassades som auktoriteter (authorities), nämligen sidor som många andra sidor hade länkar till. – Se Klein­bergs artikel ”Hubs, authorities and communities” (länk), publicerad 1999. – HITS uppges vara en förkortning för Hyperlink-induced topic search.

[förkortningar på H] [rankning] [ändrad 5 september 2018]

mobil

  1. – trådlöst ansluten till tele- och datanätet med fri rörlighet i ett stort område. – Till exempel en stor del av ett eller flera länder. Anslut­ningen fungerar även när man färdas i hög hastighet med bil eller tåg. – Typexemplet på mobil kommunikation är mobiltelefoni. Även bärbara datorer och surfplattor använder mobil kommunikation, liksom en del smarta klockor. – Den mobila utrustningen kommunicerar genom ett nät av sam­verkande basstationer som håller reda på var användarna befinner sig, även när samtal inte pågår. Vid behov kan basstationerna flytta över pågående kommunikation från en bas­station till en annan utan att samtalet bryts (se handover). – Mobil kommunikation är en typ av trådlös (wireless) kommunikation. Andra typer av trådlös kommunikation är sladdlös (cordless) kommunikation, RFID och NFC;
  2. – som har att göra med mobil tele- och datakommunikation;
  3. – kort för mobiltelefon.

– Språkligt: Adjektivet mobil betyder från början rörlig, flyttbar. Men numera betyder mobil ofta ”som har att göra med mobiltelefoni”. Om man säger ”mobil kommu­nikation” menar man inte att kommunikationen är mobil (vad det nu skulle innebära), utan att den sker med teknik som medger mobilitet för användaren och telefonen (eller annan utrustning).

– På engelska: mobile, men se också cellular.

[mobilt] [språktips] [ändrad 8 maj 2022]

spoof

fejk, parodi, imitation – ofta: en parodi som är så lik före­bilden att det är svårt att se skillnad. Det kan också vara en mer över­driven parodi. – I datorteknik: an­vänd­ning av falsk identitet – se spoofing.

[identifiering] [jargong] [språktips] [ändrad 11 december 2018]

cursive

i typografi: engelsk term för skript (bety­delse 2), eller skrivstiltyp­­snitt som på­minner om hand­­skriven skriv­stil. Skript är den vanligaste fack­termen på svenska. – Ob­ser­vera att det som heter kursiv stil på svenska heter italics på engelska. – Engelska ordet cursive an­vänds också om skriv­stil som är skriven för hand.

[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]

RSA

den mest kända algoritmen för asymmetrisk kryptering. RSA är också ett kryptosystem baserat på RSA‑algoritmen. – Nästan all kryptering på internet förutsätter RSA-algoritmen. Men eftersom RSA‑algoritmen är mycket resurskrävande används den vanligtvis bara när två parter ska komma överens om en engångsnyckel för symmetrisk kryptering. – RSA är uppkallat efter upphovsmännen Ron Rivest (länk), Adi Shamir (se Wikipedia) och Leonard Adleman (länk). RSA presenterades 1977 och var den första asymmetriska krypteringsalgoritmen. Sedan dess har andra matematiker ut­vecklat liknande algoritmer. (Se också Diffie‑Hellman.) – RSA‑algoritmen bygger på att man räknat ut ett mycket stort tal (numera ofta 2048 binära siffror, motsvarande 617 decimala siffror) som är produkten av två primtal. Man kan sedan räkna ut två andra tal, som har ett matematiskt samband med de två primtalen, och det ena av de två talen (valfritt) får sedan bli en privat (hemlig) nyckel, det andra blir en publik (öppen) nyckel. – Vem som helst kan kryptera ett meddelande med den publika nyckeln, som kan offentliggöras fritt, men bara den som har den privata nyckeln kan sedan dekryptera dem. – Den som däremot vill knäcka ett RSA‑krypterat meddelande måste hitta de två primtalen (den öppna nyckeln ger ingen ledning). Den som har skapat det stora talet (och alltså är mottagare av krypterade meddelanden) känner däremot till en hemlighet, den privata nyckeln, som gör att meddelanden relativt enkelt kan dekrypteras. – En utförlig förklaring av hur RSA-algoritmen fungerar finns i denna artikel i Computer Sweden. – I  mars 2021 publicerade den tyska krypteringsexperten Claus Peter Schnorr (1943) en artikel där han hävdade att det finns ett enklare sätt att räkna ut nyckeln till ett RSA‑krypterat meddelande än att söka efter primfaktorerna – se denna artikel. Det är när detta skrivs inte bevisat att Schnorr har rätt, eller att hans föreslagna metod är praktiskt tillämpbar. – RSA‑algoritmen tillhörde tidigare företaget RSA Security, men patentet har gått ut. Många utföranden av RSA‑algoritmen har därför gjorts av andra företag och sammanslutningar. RSA Security ingår numera i EMC, men under eget namn (rsa.com), och marknadsför RSA‑algoritmen som del av ett kryptosystem. – RSA Conference, RSAC, är en säkerhets­kon­ferens som har anordnats sedan 1991 – se rsaconference.com. – IDG:s artiklar om RSA: länk.

[företag] [förkortningar på R] [kryptering] [mässor och kon­ferenser] [ändrad 11 april 2022]

understreck

(underscore) – tecknet _. – Det användes på skriv­maskiner för understrykningar. (Först skrev man ordet, sedan backade man och lade till _ under varje bokstav som skulle strykas under.) – På datorer används understreck främst för att markera ord­mellan­rum där man inte kan använda mellan­slag. I ren text används understreck också för att markera understrykning: man skriver _understrykning_ om man inte kan skriva understrykning. – Se också Datatermgruppen (länk).

[tecken] [ändrad 15 januari 2019]