en svensk mobiloperatör som använder frekvensen 450 megahertz för mobilt bredband. Andra mobiloperatörer använder frekvenser på två gigahertz eller mer. – Den lägre frekvensen innebär att räckvidden blir längre, vilket ger bättre täckning på landsbygden. Nackdelen är att kapaciteten (bandbredden) blir lägre. – Teracom Mobil grundades 1998 av bland andra Jan Freese†, fast då under namnet Nordisk Mobiltelefon Sverige, ett namn som anknöt till det gamla NMT‑nätet†. Det nya NMT tog över frekvensbandet runt 450 megahertz som blev ledigt när det gamla NMT‑nätet avvecklades 2007. Företaget NMT begärde sig i konkurs i början av 2009, och konkursboet köptes då av amerikanska Access Industries (länk). Sedan marknadsfördes företaget först under namnet Ice.net, från maj 2010 under namnet Net1 (eller Netett). 2019 köptes den svenska delen av Net1 av Teracoms dotterbolag Teracom Mobil. Teracom Mobil beslöt 2022 att säga upp alla privata bredbandsabonnenter – se teracommobil.se. Företaget finns kvar, men ska enbart ingå i totalförsvaret. – Se också Digital 450.
Etikett: 1998
Lovelace Medal
BCS Lovelace medal – en utmärkelse som delas ut av brittiska BCS till personer som har lämnat utomordentliga bidrag till förståelsen eller utvecklingen av datorteknik. – Priset är uppkallat efter Ada Lovelace†, och har delats ut sedan 1998. Vinnarna förväntas hålla ett föredrag, Lovelace Lecture. – Se BCS webbsidor: länk. – Se också Ada Lovelace Award.
[utmärkelser] [ändrad 29 september 2021]
beenz
ett slags elektroniska bonuspoäng som användes på en del webbsidor under åren 1998—2001. – Beenz hade ingen koppling till riktiga pengar, utan kunde bara användas för betalning hos anslutna företag. Besökare på anslutna webbsidor fick beenz som belöning, och när de hade samlat ihop tillräckligt många beenz från olika webbsidor kunde de handla för dem på samma webbsidor. – Företaget bakom beenz, även det kallat Beenz, grundades av engelsmannen Charles Cohen (se LinkedIn). Verksamheten upphörde 2001. Ordet uttalades som engelska beans – slang för pengar.
[betalningar] [nerlagt] [ändrad 13 mars 2023]
XML
eXtensible markup language – ett språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett telefonnummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:
- – det är, trots namnet, inget språk, utan en uppsättning regler för hur man utformar språk. Alla som vill kan göra en egen form av XML som fungerar i alla XML‑anpassade webbläsare;
- – med XML kan man detaljerat beskriva (tagga) webbsidans innehåll, inte bara (som med HTML) hur den ska se ut.
– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.
[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 13 maj 2017]
Parlay Group
ett konsortium av företag, nerlagt omkring 2007, som utvecklade gemensamma programmeringsgränssnitt (API:er) som skulle göra det möjligt för datorer, operativsystem och företagsnät från olika leverantörer att kommunicera sinsemellan och utbyta information. Det gällde funktioner som mobilitet, meddelandehantering och garanterad tjänstekvalitet. The Parlay Group grundades 1998 av BT, Microsoft, Nortel, Siemens och Ulticom, men verksamheten upphörde så småningom. – Mer i Wikipedia.
[api] [nerlagt] [programmering] [ändrad 4 januari 2019]
Children’s online privacy protection act
(COPPA) – en amerikansk lag som skyddar barns personuppgifter på internet. Lagen, som är från 1998, säger bland annat att föräldrarna måste ge sitt tillstånd för att kommersiella webbsidor ska få registrera personuppgifter om barn under 13 år. – Läs mer här. – Jämför med Children’s online protection act och med Internet safety act.
[barn] [juridiska lagar] [personuppgifter] [ändrad 7 december 2022]
Child online protection act
(COPA) – en avskaffad amerikansk lag som förbjöd kommersiella organisationer att visa pornografiskt material på internet för barn. – COPA röstades igenom i USA:s kongress 1998. Men lagen visade sig svår att tillämpa, och trädde i praktiken aldrig i kraft. Den avskaffades definitivt 2009 genom ett beslut av USA:s högsta domstol. – COPA var en uppföljare till den likaså avskaffade lagen Communications decency act (CDA). – Läs också om Children’s online privacy protection act (COPPA) och om Internet safety act.
[barn] [juridiska lagar] [ändrad 20 februari 2017]
Digital millennium copyright act
(DMCA) – en amerikansk lag, stiftad 1998, som reglerar skyddet av upphovsrätt och immaterialrätt, och som är anpassad till digital teknik och internet. – DMCA innehåller bland annat förbud mot bakåtkompilering av datorprogram och förbud mot spridning av program för knäckande av kopieringsskydd. Lagen har kritiserats för att den förbjuder legitim forskning och säkerhetstestning. – Hela lagtexten kan laddas ner här. – Läs också om ACTA, Gallorapporten, Hadopi, IPRED och Telekompaketet.
[lagar] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]
Personuppgiftslagen
(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade användning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen infördes 1998 och ersatte då Datalagen† från 1973. Den ersattes i sin tur 2018 av EU:s Dataskyddsförordning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Personuppgiftslagen gällde vare sig personuppgifterna behandlades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgiftslagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan tillstånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undantag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webbsidor som har ansvarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgiftslagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Att rensa dokument från personuppgifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk). – Lagtexten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.
[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [årets nyord] [ändrad 29 juni 2021]
double data rate
(DDR, ofta i sammansättningen DDR SDRAM) – en teknik som, åtminstone i teorin, får minneskretsar att mata ut data i högre takt än processorns klockfrekvens. Detta sker genom att kretsen matar ut två bit varje gång systemklockan tickar, en bit på klockcykelns vågtopp och en bit på vågdalen. Äldre tekniker matade bara ut en bit per klockcykel. Double data rate lanserades 1998. Sedan dess har tillkommit quad data rate och octal data rate. – Beteckningen DDR har använts för ett antal generationer av minneskretsar, från DDR kom DDR2, därefter DDR3, DDR4, DDR5 och DDR6. – Läs mer i Wikipedia och på standardiseringsorganisationen JEDEC:s webbsidor: länk.
[minnen] [ändrad 5 december 2019]