Go Corporation

Go – ett uppköpt amerikanskt företag som utvecklade operativsystemet Pen­Point† för penndatorer. – Go Corporation grundades 1987 av Jerry Kaplan (jerrykaplan.com) och Robert Carr och gick 1993 upp i AT&T. – PenPoint användes i AT&T:s penndator Eo† och i några andra penndatorer. AT&T köpte Go 1993 och la ner tillverkningen av Eo 1994. – Tre månader senare la Microsoft ner sitt penndatorprojekt Windows for pen computing. Många anser att Microsoft lanserade Windows for pen computing enbart för att tränga ut Go. Jerry Kaplan beskrev Go:s historia i boken Startup: A Silicon Valley adventure story. En före detta Microsoft‑anställd, Marvin Eller, gav 1998 tillsammans med Jennifer Edstrom ut boken Barbarians led by Bill Gates som stöder teorin om att Micro­soft ville krossa Go. – 2005 stämde Jerry Kaplan Micro­soft för att Microsoft skulle ha stulit teknik som Go hade visat Microsoft under tysthetslöfte. Domstolen avvisade stäm­ningen med motiveringen att den borde ha lämnats in tio år tidigare. (Se här.)

[företag] [it-historia] [uppköpt] [ändrad 26 september 2018]

Handspring

ett uppköpt företag som utvecklade och sålde hand­datorer med operativsystemet Palm OS†. – Handspring grundades 1998 av Palms† grundare Jeff Hawkins och dess chef Donna Dubinsky. De använde Palms operativsystem (som Hawkins hade ut­vecklat) med Palms välsignelse. Hand­spring utvecklade hand­datorn Visor† och den smarta mobilen Treo†. Efter eko­no­miska problem blev Hand­spring sommaren 2003 köpt av Palm, som då tog över produkten Treo.

[företag] [it-historia] [mobiltelefoner] [uppköpt] [ändrad 7 december 2017]

Open software foundation

(OSF) – tidigare bransch­orga­nisa­tion som bildades 1988 för att utveckla en enhetlig form av Unix – se OSF/1†. – OSF var ena sidan i de så kallade Unix‑krigen. Den andra sidan var Unix International†. Efter miss­lyckandet med OSF/1 gick OSF 1996 ihop med X/Open† och bildade The Open Group. – I OSF ingick bland andra Digital†, dåvarande Hewlett-Packard†, Hitachi, IBM, Bull, Nixdorf, Philips och Siemens. – Enligt då­varande Sun†‑chefen Scott McNealy stod OSF för ”Oppose Sun forever”.

[organisationer] [sammanslaget] [unix] [ändrad 27 oktober 2021]

RISE Interactive

tidigare: ett svenskt forsknings­institut för experimentell tillämpad forskning. – RISE Interactive grundades 1998 som Interactive Institute. Det fanns i Kista (huvud­kontor) samt i Göteborg, Norrköping, Umeå, Eskilstuna och Piteå. Ingick från 2005 i paraplyorganisa­tionen RISE ICT†, som i sin tur försvann 2018 efter att RISE. hade omorganiserats. – RISE Interactive finns inte längre kvar som namn på en särskild del av RISE. – Se RISE:s webbsidor.

[forskningsinstitut] [ändrad 30 september 2021]

Lovelace Medal

BCS Lovelace medal – en utmärkelse som delas ut av brittiska BCS till personer som har lämnat utomordentliga bidrag till förståelsen eller utvecklingen av dator­­teknik. – Priset är uppkallat efter Ada Lovelace†, och har delats ut sedan 1998. Vinnarna förväntas hålla ett före­drag, Lovelace Lecture. – Se BCS webb­sidor: länk. – Se också Ada Lovelace Award.

[ut­märkelser] [ändrad 29 september 2021]

beenz

ett slags elektroniska pengar som användes på vissa webbsidor under åren 1998—2001. – Beenz hade ingen koppling till riktiga pengar, utan var snarast ett slags bonuspoäng. Besökare på de anslutna webbsidorna fick beenz som belöning, och när de hade samlat ihop tillräckligt många beenz från olika webbsidor kunde de handla för dem på samma webbsidor. – Företaget bakom beenz, även det kallat Beenz, grundades av engelsmannen Charles Cohen. Verksamheten upp­hörde 2001. Ordet uttalades som engelska beans – slang för pengar.

[betalningar] [nerlagt] [ändrat 28 juni 2017]

XML

eXtensible markup language – ett språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett tele­fon­nummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:

  • – det är, trots namnet, inget språk, utan en uppsättning regler för hur man utformar språk. Alla som vill kan göra en egen form av XML som fungerar i alla XML‑anpassade webbläsare;
  • – med XML kan man detaljerat beskriva (tagga) webbsidans innehåll, inte bara (som med HTML) hur den ska se ut.

– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.

[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 13 maj 2017]

Parlay Group

ett konsortium av företag, nerlagt omkring 2007, som utvecklade gemensamma programmeringsgränssnitt (API:er) som skulle göra det möjligt för datorer, operativsystem och företagsnät från olika leverantörer att kommu­ni­cera sinsemellan och utbyta information. Det gällde funk­tion­er som mobilitet, meddelandehantering och garanterad tjänste­kva­li­tet. The Parlay Group grundades 1998 av BT, Microsoft, Nortel, Siemens och Ulticom, men verksamheten upphörde så småningom. – Mer i Wikipedia.

[api] [nerlagt] [programmering] [ändrad 4 januari 2019]