– Palm OS Cobalt – den version av Palms† operativsystem som kom efter version 5. Utvecklades av dåvarande PalmSource† (senare köpt av Access), och blev klart i januari 2004, men ingen tillverkare av handdatorer ville ha det;
– en hackar-grupp som 2013—2018 tros ha stulit motsvarande tio miljarder kronor från minst 100 banker genom dataintrång. Gruppen är också känd under namnet Carbanek. En person som uppges vara ledare för gruppen greps i mars 2018 av polisen i Spanien. Men gruppen uppges trots det vara aktiv (maj 2018).
det första rent objektorienteradeprogramspråket. – Smalltalk lanserades 1980 och är den mest renläriga tillämpningen av den objektorienterade filosofin. – Smalltalk konstruerades av Alan Kay och realiserades av Dan Ingalls(se Wikipedia) med flera. – När man talar om Smalltalk menar man vanligen versionen Smalltalk‑80. De tidigare versionerna var rätt annorlunda. Smalltalk ansågs länge vara bra, men långsamt. Anammades i början av 1990‑talet av IBM, men har sedan dess överflyglats av språk som Java. – Se smalltalk.org. – Alan Kay och hans medarbetare har vidareutvecklat Smalltalk i form av Squeak och Croquet.
den första bärbara datorn som liknar de vi har nu, utvecklad 1972 av Alan Kay. – Dynabook byggdes i enstaka exemplar på PARC, men masstillverkades inte. Kay utvecklade datorn med tanke på skolbarn och såg den som en ersättare för läroböcker, därav namnet på book. – Många senare bärbara datorer heter något på book. – Alan Kay beskrev Dynabook 1972 i uppsatsen A personal computer for all ages(pdf). – En bild på en Dynabook finns i artikeln ”Spacewar: Fanatic life and symbolic death among the computer bums”(länk) av Stewart Brand från 1972 i tidskriften Rolling Stone. – Dynabook är också namnet på en bärbar dator från Toshiba.
en programmeringsmiljö för barn och undervisning, utvecklad av Alan Kay med flera. – Utvecklaren arbetar främst med bilder, som i ett ritprogram, och med ett minimum av text- och sifferinmatning. Programspråket är bra på att hantera bilder, musik och spel. – Squeak bygger på Smalltalk, och är skrivet i öppen källkod. Squeak fungerar på de flesta operativsystem, och kan laddas ner gratis från squeak.org. – Läs också om Scratch.
Palo Alto Research center, förr Xerox PARC, sedan januari 2002 bara PARC – ett legendariskt forskningsinstitut i Palo Alto där mycket av det vi tar för givet i moderna persondatorer har uppfunnits. – Den första datorn som påminner om en modern persondator var Xerox Alto†, som utvecklades 1973 på PARC, men som inte såldes kommersiellt. Den följdes 1981 av Xerox Star†, som såldes kommersiellt, men som inte kunde hävda sig mot de billigare persondatorerna från företag som Apple och IBM. – Kända forskare som har arbetat på PARC är Alan Kay, Bob Metcalfe, Anita Borg† och Mark Weiser†. – Xerox grundade PARC 1970 under ledning av fysikern George Pake (1925—2004, (se Wikipedia) med uppdraget att uppfinna ”framtidens kontor”. Stig Hagström† var forskningschef på PARC:s materialforskningsavdelning 1976—1987. På PARC utvecklades det grafiska användargränssnittet, det lokala nätverket, ethernet och laserskrivaren. Legendariskt är också hur Xerox ständigt har försummat att marknadsföra uppfinningarna (med undantag för laserskrivaren). Det blev Steve Jobs† som, efter att ha sett Xerox Alto, såg till att det grafiska användargränssnittet med fönster, ikon, mus och pekare blev normen för en användarvänlig persondator. – Tillsammans med Stanford‑universitetet har Xerox PARC varit den kreativa motorn i Silicon Valley, men storhetstiden var på 1970‑talet. Se bokenDealers of lightning: Xerox PARC and the dawn of the computer age av Michael Hiltzik(1999). – Sedan januari 2002 är PARC, som tidigare var en avdelning, ett helägt dotterbolag till Xerox. – Se parc.com.
en experimentell persondator från 1970-talet, utvecklad på PARC. – Xerox Alto hade grafiskt användargränssnitt och mus, vilket den var först med. Den var inte avsedd som hemdator eller hobbydator, utan användes internt på Xerox av professionella datoranvändare, på den tiden bara programmerare och forskare. Den tillverkades från 1973 i ungefär tio år i sammanlagt ungefär två tusen exemplar. Den ingick i PARC:s satsning på att uppfinna ett datoriserat kontor. – Xerox Alto användes bland annat av Alan Kay när han utvecklade Smalltalk och av Bob Metcalfe när han utvecklade ethernet. Den inspirerade också Steve Jobs† till att utveckla Macintosh. – Xerox ledning hade däremot ringa förståelse för potentialen i Xerox Alto, och när Xerox 1981 började sälja en liknande dator, Xerox Star†, innehöll den knappast någon teknik från Alto. – Bilder på Alto finns på Digibarn Museum, klicka här, även på Internet Archive: länk.
kommunikationstekniken i Alan KaysanvändargränssnittCroquet (som i praktiken är nerlagt). – Eftersom Croquet var ett utpräglat fleranvändarsystem kallades TeaTime för samarbetsarkitektur. Det var utformat så att många användare samtidigt kunde ha tillgång till samma objekt. Användarna hade kopior av objektet, och de kommunicerade med originalobjektet. Genom tvåfasöverlämning undvek man versionsproblem – alla ändringar genomfördes i tur och ordning på ett enda ställe. – Se denna pdf (från 2005).
ett användargränssnitt och en programmeringsmiljö, utvecklad av Alan Kay med flera. – Arbetet på Croquet upphörde 2007, och tekniken flyttades då över till projektet Open Cobalt. – Alla program i Croquet blev automatiskt nätverksanpassade och alla Croquetanvändare kunde, om de ville, ”se” varandra, oavsett var de var. Croquet var skrivet i utvecklingsmiljön Squeak, som i sin tur är en tillämpning av programspråket Smalltalk. Det behöver inget operativsystem och kan i princip köras direkt mot processorn, men det finns, eller har funnits, nerladdningsbara versioner för Windows, OS X (numera macOS) och Linux. – Croquet var gratis och skrivet i öppen källkod. Alla versioner hade samma binärkod, det enda som skilde var en virtuell maskin för respektive operativsystem. – Alan Kay och hans medarbetare såg Croquet som 2000‑talets version av operativsystem med det klassiska grafiska användargränssnittet som de själva var med och utvecklade på 1970‑talet. De ville ta bort begränsningar som infördes av hänsyn till den tidens hårdvara. Croquet gjorde i princip ingen skillnad mellan program, operativsystem, användargränssnitt och utvecklingsmiljö, allt hängde ihop. – En del information om Croquet finns på denna webbsida. – Läs också om TeaTime.
OLPC – en satsning på en billig bärbar dator för skolbarn i fattiga länder. – Projektet startades i form av en stiftelse i januari 2005 av bland andra Nicholas Negroponte och Alan Kay. Den billiga datorn kallades först för 100‑dollarsdatorn (the 100‑dollar laptop), men priset blev till sist högre än så. De första datorerna kom 2007. Det officiella namnet på den första datorn var XO‑1. 2013 kom XO‑4 och XO‑4 Touch. Operativsystemet är Linux med ett grafiskt användargränssnitt som heter Sugar. – Datorn XO‑infinity, numera Infinity:One, som utvecklas fristående från stiftelsen, följde i sitt första utförande specifikationerna för XO‑serien. – Läs mer på one.laptop.org. (Olpc.com är en seriös sajt utan officiell koppling till projektet, men olpc.org är en kapad sajt med reklam.) – Mer i Wikipedia. – Läs också om tiodollarsdatorn. – Läs också om projektet Worldreader.
(1940) – amerikansk datorforskare, pionjär inom programutveckling och användargränssnitt. – Alan Kay var med i den tidiga utvecklingen av internet, och lade på 1970‑talet grunden till det objektorienterade programspråket Smalltalk samt mycket av dagens grafiska användargränssnitt. Den bärbara datorn är också till stor del Alan Kays idé – se Dynabook. – Alan Kay har arbetat på Stanford, Xerox PARC, Apple och Walt Disney. 2002 anställdes han som senior fellow på HP Research (länk – arkiverad), men han och hans avdelning sades upp i juli 2005 när dåvarande Hewlett‑Packard† skar ner på forskningen. – Alan Kay har mycket gemensamt med hjälten Alan i långfilmen Tron. Det kan bero på att Bonnie MacBird(länk), som skrev manus, är Alan Kays fru. – Alan Kay har vidareutvecklat Smalltalk till Squeak för barn och till Croquet för 2000‑talets datorer. – Se också Cobalt. – Se vpri.org (nerlagd sedan 2018, sidan finns kvar).
