Kategori: data

kollatering

  1. – sortering i bokstavsordning (eller annan standardordning);
  2. – ordnande av innehållet i en databas i en bestämd ordning; att kollatera (to collate);
  3. – på tryckerier: att se till att tryckarken kommer i rätt ordning (så att bokens sidor kommer i rätt följd).

–På engelska: collation.

[databaser] [språk] [tryckning] [ändrad 30 maj 2020]

rot

  1. – (root) – den eller det som är överst i en hierarki. Hierarkin ses som ett upp‑och‑ner‑vänt träd: roten är alltså överst:
    • – den användare i Unix som har alla behörigheter i systemet. ”Sys­temet” kan vara en fristående dator eller ett datorer i ett nätverk. Roten kan bland annat lägga upp och ta bort användar­konton, tilldela rättigheter till konton och filer (se rwx) och ta bort och ändra filer som andra använd­are har skapat. Roten kan också kallas för administratör eller superuser. – Ordet ad­mi­nist­ra­tör används i Windows och i macOS (som bygger på Unix). Administratörs­rollen i Unix är inte riktigt likadan som i Windows. – I Unix och Unix­kompatibla system kan den som är inloggad som rot i princip göra vad som helst med allt som finns i systemet. Att ha rotaccess är att kunna logga in som rot;
    • – se också rootkit (spökprogram);
    • – rotkatalog: den översta katalogen i ett filsystem: den katalog som innehåller alla andra kataloger. I Unix är rotkatalogen också systemadministratörens (rotens) egen katalog, som inte är identisk med rot­katalogen i betydelsen översta katalogen;
    • – se rotzon;
  2. – ROT – förkortning för random oblivious transfer (ett slags kryptering);
  3. – ROT – förkortning för redundant, obsolete, trivial – alltså överflödig, föråldrad, ointressant. Förkortningen används om sparad information. – Läs också om mörka data.

[data] [filer] [förkortningar på R] [kryptering] [skadeprogram] [unix] [ändrad 16 oktober 2018]

mellannamn

extra efternamn som står mellan förnamn och efternamn. – Möjligheten att skaffa mellannamn avskaffades 2017. – Mellannamn kan vara förälders efter­namn, makans/makens efternamn eller ens eget efternamn som ogift (om man har tagit makens/makans efternamn). – Exempel: Petter Bergström Lind kan vara Petter Lind som har gift sig med Karin Bergström eller Petter Berg­ström som har gift sig med Karin Lind. Alternativt kommer det ena efternamnet från mor och det andra från far. Bindestreck används inte, och barnen ärver inte mellannamn. Vid sortering av namn i bokstavsordning räknas mellannamn inte som efternamn. – Läs mer på Skatteverkets webbsidor (länk). – Efter att den nya namnlagen trädde i kraft 2017 kan man inte längre skaffa mellannamn, men de som redan har ett mellannamn får behålla det. I stället får man, om man vill, ha två efternamn. – För­växla inte svenska mellannamn med amerikanska middle name, som avser ett annat förnamn än tilltalsnamnet.

– In English: In Sweden, mellannamn, literally: middle name, refers to an extra family name between a person’s first name(s) and last name. Example: Petter Bergström Lind. A mellannamn can be the family name of a parent, a spouse or, if the person took the family name of his or her spouse at marriage, the person’s own former last name. The option of getting a mellannamn was abolished in 2017. Obviously, Swedish mellannamn are to be distinguished from American middle names. – For more summaries in English, please click at this link.

[personuppgifter] [språktips] [ändrad 12 september 2021]

eller-förval

(default to OR) – om sökningar: det att sök­ningar med två eller flera ord antas inne­hålla villkoret OR (se in­klu­siv dis­junk­tion). – Exempel: skriver man hund katt i sök­fältet tolkas det som hund ELLER katt. Det innebär att man får träff på do­ku­ment som inne­håller (1) ordet hund, men inte katt, (2) ordet katt, men inte hund, och på (3) do­ku­ment med båda orden. Det brukar ge många fler träffar än alternativet, och‑förval, som ofta används i sökmotorer. Eller‑förval är van­lig­are i sökningar i do­ku­ment, till exempel i Adobe Reader.

[logik] [sökningar] [sökmotorer] [ändrad 14 augusti 2018]

grok

  1. – to grok something – att begripa något helt och hållet. Även: att ab­sor­beras av något. – Ordet ingår i namn som Groklaw† och Grokster†. – Ordet: Taget från Robert Hein­leins bok Stranger in a strange land (Främling på egen planet) från 1961;
  2. – Grok – en tjänst från Numenta. Grok analyserar stora datamängder, hittar mönster och gör förutsägelser. – Se grokstream.com.

[analys] [jargong] [ändrad 6 augusti 2019]

databas

data som är samlade, ordnade, sökbara och skilda från spe­ci­fika program (applikationer). – Grundtanken bakom data­baser är att separera data från de pro­gram som an­vän­der dem. Det gör det enklare att underhålla datamängden, och det gör också att flera program kan använda samma data. Innan det fanns databaser sparades data i diverse filer, fram­­ställda med olika program. Så kan det fortfarande vara, till exempel om ett företag har sparat sin redovisning i ett Excel‑ark. – För­­delar med databaser är att:

  • – data­mängden blir över­skåd­lig;
  • – den kan an­vän­das av olika pro­gram och man:
  • – be­höver bara lagra samma data, till exempel en adress, på ett ställe;
  • – när något ska ändras be­höver man därför bara ändra på ett ställe.

– De två sistnämnda princi­perna har ren­odlats i relationsdatabaser. – Man bör vara medveten om skillnaden mellan en databas (en samling av data) och det program som hanterar data­­basen: databashanteraren. (Oracle säljer data­bas­hanterare, inte databaser.) Men data­bas­hante­rare kallas ofta bara för databaser. – Typer av data­baser är relationsdatabaser, hierarkiska databaser, NoSQL, nyckel‑värde‑databaser, objektdata­­baser, objektrelationsdatabaser och graf­­data­baser. – Läs också om ZigZag. – I Yttrandefrihetsgrundlagens data­­bas­­regel är en databas i praktiken samma sak som en webbsida.

[data] [databaser] [ändrad 6 maj 2019]

grafdatabas

databas som representerar och lagrar sambanden mellan databasens element som grafer. Även sökningar i databasen görs genom att man följer graferna. – Grafdatabaser är inte till för att visualisera databaser för användaren, utan för att möjliggöra mer flexibel analys än vad som är möjligt med relationsdatabaser. – Med graf menas ett nätverk av noder och namngivna förbindelser som kallas för kanter eller bågar (edges). (Man und­viker ordet relation, eftersom det ordet har en teknisk betydelse i relationsdatabaser.) Noderna i grafen representerar objekt som personer, föremål och företag. Förutom namn kan noderna stå för olika egenskaper. Noderna är också kopplade till varandra med kanter som står för förhållanden som ägare av…, kund hos…, medlem av…, gift med…. – Grafdatabaser har fördelar jämfört med relationsdatabaser när det gäller lagring och sökning av data på indivi­duell nivå, medan relationsdatabaser är mer effektiva när samma operation ska göras på ett stort antal poster. – Det svenska företaget Neo4j (neo4j.com) är världsledande i grafdatabaser och utförde bland annat analysen av datamängderna i Panamadokumenten. – På engelska: graph database. – Mer i Wikipedia.

[databaser] [ändrad 6 november 2018]

validering

(validation) – utvärdering – kontroll av att något verkligen har de egenskaper som det uppges eller förväntas ha. Validitet kan översättas med giltighet:

  1. – i systemutveckling: kontroll och bekräftelse av att programmet fungerar på det sätt som beställaren väntar sig. Programmet ska faktiskt gå att använda för det ändamål som det har byggts för. Man skiljer mellan valider­ing och verifiering. Verifiering är kontroll av att ett program är utfört enligt beställningen, vilket inte nödvändigtvis betyder att det fungerar som beställaren hade tänkt sig;
  2. – om data: validitet är att data i ett it-­system stämmer med verkliga förhållanden;
  3. – vid datainmatning och programmering är validering kontroll av att data eller programkod följer formella regler: rätt antal tecken, rätt typ av tecken, rätt ordning, rätt format. – Se också validerare;
  4. – i it-säkerhet är validering kontroll av att en användare eller ett program har rätt att utföra en viss åtgärd. (Jämför med autentisering.)

– Se också robotfilter, ibland kallat valideringskod. – Validering kan syfta både på själva kontrollen och på intygandet av att kraven är upp­fyllda.

[data] [it-säkerhet] [programmering] [språktips] [systemutveckling] [testning] [ändrad 21 mars 2022]