en gratis webbaserad e-posttjänst från Google, lanserad 2004. – Gmail blev då snabbt omtalat därför att användarna fick hela en gigabyte i lagringsutrymme vardera. (Något som andra e‑posttjänster tog efter.) Numera är utrymmet mycket större. – Gmail blev också omtalat därför att Google analyserar innehållet i användarnas e‑post för att kunna välja ut lämpliga annonser för var och en. (Andra gratis e‑posttjänster gör samma sak för att filtrera bort spam.) – Användargränssnittet består nästan enbart av text, liksom reklamen, och Gmail har flera funktioner som saknas, eller införts senare, i andra webbaserade e‑posttjänster: i stället för att man sparar e‑post i mappar så etiketterar man e‑breven, och varje mejl kan ha flera etiketter; mejl kan lätt ”arkiveras”, med eller utan etiketter, vilket betyder att de försvinner från inkorgen men ändå är lätt åtkomliga; all sparad e‑post är sökbar med Googles egen sökteknik. – Gmail hade vid årsskiftet 2015—2016 enligt egna uppgifter över en miljard aktiva användare. – Läs mer här. (Förväxla inte Gmail med det sällsynta uttrycket g-mail – GSM‑post).
[e-post] [ändrad 12 november 2018]
(bufferbloat, även: buffer bloat) – långsam eller stoppad datakommunikation, orsakad av för stora buffertar. – Nätverksutrustning som routrar och modem använder ofta buffertar för att jämna ut det oregelbundna flödet av data i nätverk. Men det kan leda till problem. En orsak är att protokollet TCP, som oftast används för att leda trafiken på internet, använder misslyckade överföringar av paket för att reglera takten i dataöverföringen. Om det kommer paket i retur för att nätverket inte hinner hantera dem så ska takten i överföringen sänkas. Buffertarna gör att TCP inte får den informationen. Därför fortsätter dataöverföringen att mata paket i hög takt, trots att nätet inte klarar det. Resultatet blir att kommunikationen går långsammare och långsammare. Av detta följer att buffertarnas storlek måste stå i relation till nätverkets kapacitet, annars finns det risk att de fylls på i högre takt än de töms. – Termen buffer bloat myntades av forskaren Jim Getty på Bell Labs, läs mer här.
[datakommunikation] [ändrad 17 november 2018]
(email hygiene) – goda vanor som skyddar datorn mot datavirus och minskar exponeringen för spam. Till exempel:
- – att du aldrig öppnar e‑postbilagor från okända avsändare;
- – att du aldrig svarar på spam. Då bekräftar du nämligen att din e‑postadress finns och fungerar. När spammaren vet det kan hon sälja adressen vidare till andra spammare, och då får du ännu mer spam;
- – du bör inte heller skicka kedjebrev vidare, i synnerhet inte virusvarningar eller bluffar (hoaxes), som att storföretag skänker bort saker (se Anna Swelung);
- – att du använder program som upptäcker och stoppar datavirus, spionprogram och andra oönskade program.
[e-post] [skydd] [spam] [ändrad 17 oktober 2012]
Asynchronous Javascript and XML – en vanlig teknik för programmering av webbsidor med interaktiva program. – Den stora fördelen är att en webbsida programmerad i Ajax kan påverkas av besökaren en bit i taget medan en besökaren har den uppe. Besökaren behöver inte vänta på att en hel webbsida blir inläst varje gång hon gör en liten ändring. – Ajax är en kombination av Javascript, XML och andra verktyg. Med Ajax får man webbsidor som direkt svarar på användarens inmatningar utan att webbläsaren behöver vänta på nya sidor från webbservern. Programmen sänds nämligen från webbservern till webbläsaren efter anropet och körs lokalt, alltså på samma dator som webbläsaren. Det behövs därför ingen tät trafik mellan webbläsare och webbservern. – Ajax är ingen produkt eller varumärke, utan ett namn som sammanfattar en kombination av verktyg. Namnet infördes 2005 av användbarhetsexperten Jesse James Garrett i artikeln Ajax: A new approach to web applications (länk). – Namnet: Ajax eller Aias / Ajas var namnet på två hjältar i Iliaden (länk) – Aias den store och Aias den lille. – Läs mer om Ajax i Wikipedia.
[programspråk] [webbpublicering] [ändrad 7 maj 2022]
- – curl – ett program för överföring av filer mellan datorer med användning av olika protokoll. – curl utvecklas sedan 1997 i fri och öppen källkod av Daniel Stenberg (länk), och har blivit mycket spritt. Daniel Stenberg belönades 2017 med Polhemspriset för curl, se motivering. – Namnet stavas numera oftast curl med liten begynnelsebokstav, tidigare även cURL. – libcurl (även skrivet libcURL) är ett bibliotek med protokoll för överföring av filer, se curl.haxx.se/libcurl/. – curl användes i den helikopter som den 19 april 2021 flög på Mars (se länk). – Se curl.se och boken Everything curl, som kan laddas ner här;
- – Curl – ett programspråk för webbsidor, avsett att ersätta både HTML och skriptspråk som PHP. – Den som hämtar en webbsida skriven i Curl får hela källkoden till den efterfrågade sidan, och den körs sedan hos mottagaren i ett tilläggsprogram till webbläsaren, Surge. – Curl är ett objektorienterat språk som har utvecklats av David A Kranz på MIT med finansiering från Darpa, och med hjälp av Tim Berners-Lee. – Läs mer på curl.com.
[datakommunikation] [programspråk] [webbpublicering] [ändrad 11 januari 2020]
– program som analyserar en sträng av tecken, delar upp dem i funktionella delar och inordnar delarna i en detaljerad struktur enligt ett regelsystem. Parsrar används både inom it och i språkvetenskap. Inom it kan en parser också ha funktionen att avgöra ifall ett program eller dokument är korrekt kodat:
- – program som kontrollerar att ett annat program eller ett dokument skrivet i HTML, XML eller SGML, är korrekt skrivet, så att inga delar fattas och så att de står i rätt ordning. Parsern gör däremot ingen bedömning av ifall dokumentet fungerar som det är tänkt. – Se också DTD;
- – funktion i kompilator som delar upp instruktioner från ett högnivåspråk i småbitar, som sedan kan översättas till maskinkod;
- – i språkvetenskap: program som analyserar text och strukturerar den efter grammatiska regler;
- – även: beteckning på i Indien bosatt anhängare av zoroastrismen, den religion som bygger på Zarathustras lära (se Wikipedia.).
– Se också parsning.
[språkteknik] [programmering] [webbpublicering] [ändrad 31 maj 2017]
– se under Groove† (betydelse 2).
[musik] [namnbyte] [webbtjänster] [ändrad 28 mars 2017]
- – ett system från Amazon för talstyrning av datorer och hemelektronik. Det lanserades i november 2014 och ingår bland annat i Amazon Echo. Alexa finns också som app för Android och iOS. – Användarna kan med talstyrning ge Alexa instruktioner som man annars skulle behöva ge från ett tangentbord eller en pekskärm. Man kan be Alexa sådant som att spela musik, ställa in väckning eller läsa upp väderprognosen. Den kan också användas för hemautomatisering (”det smarta hemmet”). Fristående utvecklare kan anpassa elektronisk utrustning och tjänster till talstyrning med Alexa. – Alexa fungerar lokalt, utan att behöva kommunicera med en server, men skickar ibland inspelningar av tal till Amazon som använder dem för att förbättra taligenkänningen. Detta har lett till farhågor för att Amazon tjuvlyssnar på användarna. Alexa spelar, enligt Amazon, inte in tal kontinuerligt, men den är ständigt påslagen för att lyssna efter det ord, ofta ”echo”, som aktiverar den. Alexa finns i oktober 2018 för engelska och tyska. – Se Amazons webbsidor;
- – Alexa Internet – ett amerikanskt företag, känt för sin besöksstatistik över webbplatser, Alexa traffic rank. – Alexa grundades 1996 med målet att bli en intelligent sökmotor som, med ledning av besöksstatistik, skulle kunna rekommendera sidor till webbsurfare. Alexa arkiverade också besökta webbsidor och blev på så sätt grunden till arkivet Wayback machine. Företaget samarbetar också med Open Directory Project†, numera Curlie. Besöksstatistiken samlas in med hjälp av ett program, Alexa Toolbar, som användarna installerar i sina webbläsare. Den ger alltså information enbart om de användare som har installerat sådana program. – Alexa köptes 1999 av Amazon. – Se alexa.com.
[talassistenter] [talstyrning] [webben] [ändrad 1 maj 2017]
riktlinje för skribenter i Wikipedia: artiklar i kontroversiella ämnen ska skrivas så att formuleringarna är acceptabla för alla, oavsett deras åsikter. Se artikel i Wikipedia. – Även: neutral utgångspunkt. På engelska: neutral point of view, förkortat NPOV.
[webbuppslagsverk] [ändrad 10 december 2018]
handhållen dator i form av en pekskärm. – En komplett dator är inbyggd i bildskärmen. Det behövs inget separat tangentbord och ingen mus, eftersom man pekar direkt på bildskärmen och skriver på ett virtuellt tangentbord. – Det mest kända exemplet på surfplatta är Apples iPad, som har gett upphov till den skämtsamma benämningen padda. – En surfplatta är ett slags pekdator. – På svenska kallas surfplattor också för datorplattor eller pekplattor. Surfplattor för skolelever kallas också för lärplattor. – En kombination av surfplatta och vanlig bärbar dator kallas för hybriddator eller PC‑platta. – Se också Datatermgruppen (länk) och ordet surfning. – På engelska används benämningar som pad (i sammansättningar), slate, tablet och media tablet.
[datorer] [surfplattor] [ändrad 22 februari 2021]