- – om it-system: – den utrustning som finns längst från it-systemets centrala servrar. – I kanten kan det dels finnas datorer, surfplattor och smarta mobiler, dels sensorer och maskiner. Sedan slutet av 2010-talet har det funnits en strävan att lägga mer kapacitet i kanten. Man har funnit att datakommunikation i nätverk är resurskrävande, och att det därför sparar energi och pengar att låta enheterna i kanten utföra beräkningar och analys på plats: bara resultatet skickas till centrum, eller till andra enheter vid kanten – se kantdatorsystem (edge computing);
- – i diagram över nätverk (grafer): linje som går mellan två noder i ett nätverk. Kallas också för båge. – Kanten / bågen kan vara riktad eller oriktad. Att den är riktad innebär att den visar en riktning: den anger en relation som är enkelriktad.
– På engelska i båda betydelserna: edge.
[nätverk] [ändrad 27 april 2022]
- – en webbläsare från Microsoft. Den ersatte Internet Explorer, och introducerades 2015 med Windows 10. I december 2018 blev det känt att Microsoft skulle byta ut Edge mot en webbläsare baserad på Googles plattform Chromium. Den påstods gå under arbetsnamnet Anaheim, men när den lanserades 2019 hette den också Edge, inofficiellt kallad Edge Chromium. (Se Microsofts webbsidor.) – Under utvecklingsarbetet hade den ursprungliga versionen av Edge gått under namnet Project Spartan. – Intresset för Edge har aldrig varit stort. I slutet av 2018 hade Edge fyra procent av hela marknaden för webbläsare, och av användarna av Windows 10 var det 2016 mindre än en fjärdedel som använde Edge, trots att det är förinstallerat;
- – EDGE – enhanced data rates for GSM evolution – en överspelad teknik för bredbands-kommunikation över GSM- och TDMA‑näten. Det var ett så kallat 2,5g, alltså ett mellanstadium mellan GSM och 3g. Maximalt 384 kilobit per sekund var möjligt. – Intresset för EDGE var störst i USA, medan Europa satsade på alternativet UMTS innan 3g slog igenom;
- – i diagram över nätverk (grafer), se kant (även: båge);
- – i datornätverk: kanten, kanterna, utkanten, periferin – de anslutna enheter som är längst från servrarna eller annan nätverksutrustning. – Edge computing – se kantdatorsystem.
[mobilt] [nätverk] [webbläsare] [ändrad 26 november 2020]
en sökmotor som kartlägger datorer, servrar och nätutrustning på internet. Till skillnad från Google och andra kända sökmotorer bryr sig Shodan inte om innehållet på webbplatser. Den följer bara länkarna mellan datorer, servrar och annan utrustning på internet, till exempel i sakernas internet, och ser hur långt den kan komma. – Undersökningar med Shodan har visat att it‑system för viktiga samhällsfunktioner, som kraftverk och dammar, ofta är oskyddade för intrång. – Shodan utvecklades av den amerikanska programmeraren John Matherly, och har varit i drift sedan 2009. Shodan åtar sig att göra undersökningar på beställning av företag, till exempel att upptäcka oskyddade anslutningar för telnet. – Se shodan.io.
[nätverk] [sakernas internet] [sökmotorer] [ändrad 12 februari 2019]
röstsamtal med internetteknik. – Kallas också för IP‑telefoni eller IP‑baserad telefoni, eftersom det bygger på internetprotokollet IP. – Internettelefoni kan vara mer eller mindre integrerad med det allmänna telefonnätet (så att man kan ringa till och från vanliga telefonnummer) eller vara enbart internetbaserad (röstchatt). – Det finns fem huvudtyper av internettelefoni:
- – operatörsfri internettelefoni – användaren installerar ett program (som Skype) på sin dator och använder en vanlig internetanslutning. Samtalen förmedlas som vilka meddelanden som helst på internet. Ingen teleoperatör ansvarar för att samtalen kommer fram;
- – internetförmedlad telefoni (independent of internet access) – abonnenten använder valfri internetoperatör för att koppla upp sig mot en teleoperatör som förmedlar anslutningen till telenätet;
- – bredbandstelefoni – abonnentens internetoperatör tillhandahåller också telefoni genom bredbands‑nätet, inklusive anslutning till det allmänna telenätet och 112;
- – IP-företagstelefoni – IP-telefoni används i företagets interna telefonnät, eventuellt integrerat med datanätet;
- – IP i teleoperatörens nät – teleoperatören använder IP‑teknik internt i egna stamnät, vilket abonnenterna inte behöver märka.
– En annan indelning tar fasta på likheter och skillnader gentemot det vanliga telefonnätet (fasta telefoner och mobiltelefoner):
- – fast IP-baserad telefoni – även: bredbandstelefoni – internettelefoni som likvärdigt alternativ till vanlig telefoni. Abonnenten har ett vanligt telefonnummer, och ringer med vanlig telefon, men är inte direkt ansluten till det vanliga telenätet. Telefonen är kopplad till bredbandsuttaget eller kabel‑tv‑uttaget. Det går att ringa till alla telefonnummer och till 112. Fast IP‑baserad telefoni levereras av bredbandsoperatörer och kabel‑tv‑företag;
- – nomadisk IP‑baserad telefoni med nödsamtal – röstsamtal som kräver att man har en dator och en internetanslutning, och som ger möjlighet att ringa vanliga telefonnummer och 112. Kräver att ett speciellt program installeras på datorn. Abonnenten har ett vanligt telefonnummer, och kan ringa från sin dator överallt där det finns internetanslutning. Man använder headset eller en speciell telefon;
- – nomadisk IP-baserad telefoni utan nödsamtal – samma som föregående, men utan möjlighet att ringa 112. Abonnenten kan ha ett vanligt telefonnummer och ringa till vanliga telefonnummer från en dator med internetanslutning men, som sagt, inte ringa till 112. (Skype med tilläggstjänsterna Skype In och Skype Out är exempel på denna typ);
- – internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga nummer: detsamma som röstchatt. Fungerar bara från dator till dator och bara mellan användare som är anslutna till samma tjänst, eller till samarbetande tjänster. Brukar vara en tilläggstjänst till chatt och snabbmeddelanden.
– Gemensamt för alla slags internettelefoni är att talet överförs med paketförmedlande teknik, det vill säga att talet delas upp i småbitar, paket, på bråkdelen av en sekund, och varje paket skickas för sig över nätet. Paketen sätts ihop till ett obrutet flöde hos mottagaren. – Vanlig telefoni är däremot kretskopplad, vilket innebär att när två personer talar med varandra i telefon disponerar de en obruten förbindelse så länge som samtalet varar, även om ingen av dem säger något. Fördelen med internettelefoni är att man kan utnyttja kapaciteten mer effektivt, och integrera telefonin med datanätet.
[internet] [telefoni] [ändrad 8 september 2021]
företag (operatör) som förmedlar information (e‑post, webbsidor, chatt, internettelefoni, videokonferenser) till och från användare på internet, eller som säljer kapacitet på internet till andra företag, eller båda. Ett företag som säljer kapacitet på internet till andra företag kallas också för carrier.
[företagstyper] [internet] [ändrad 20 november 2019]
- – företag som förmedlar tele- eller datakommunikation från kund till abonnent (tjänsteleverantör). Även: företag (carrier) som tillhandahåller kapacitet för tele- eller datatrafik till andra företag. Som operatörer räknas även rena tjänsteleverantörer som saknar eget fysiskt nät. (Operatörer är däremot inte företag som tar emot datafiler eller fax, skriver ut dem och levererar utskrifterna till mottagaren, vilket till exempel Posten gör med räkningar.) –Som tele- och datakommunikation räknas telefonsamtal, fax, e‑post, webbsidor, chatt, internettelefoni och andra former av elektronisk kommunikation, vare sig de sker genom telenätet, mobilnätet, kabel‑tv‑nätet eller något annat nät. – Ibland räknas bara företag med eget fysiskt nät som operatörer. Men enligt den svenska telelagens definition är tjänsteleverantörer också teleoperatörer. Det är underförstått att tele- och datatrafik förutsätter samarbete mellan flera operatörer. Det som räknas i varje enskilt fall är det företag som skickar räkningen. – På engelska: service provider eller operator;
- – handhavare, användare: människa som sköter en maskin eller liknande. – På engelska: operator.
[datakommunikation] [företagstyper] [yrken] [ändrad 14 februari 2020]
företag eller person som avsiktligt registrerar en domän med ett känt namn, fast med felstavning. Till exempel www.computresweden.se (se felstavningsdomän). – Tanken är att webbplatsen ska få besökare som har sluntit med fingrarna. Dessa kan då lockas vidare till andra webbplatser, luras att lämna ifrån sig information eller exponeras för reklam. Stavfelsockupanten kan också hoppas att sälja den felstavade domänen till ägaren av den rättstavade domänen eller ägna sig åt nätfiske (phishing) eller domän‑i‑mitten‑attacker. – Se också domänrofferi och fulregistrering.
[avsiktliga fel] [bluff och båg] [domäner] [ändrad 27 augusti 2019]
”fliknappning” – ett sätt att lura till sig lösenord genom att manipulera flikar i webbläsare. – Tabnapping är ett slags nätfiske (phishing). Tekniken går till så att angriparen omärkligt byter ut sidor som användaren har öppna på en flik i webbläsaren. Texten på själva fliken ändras inte (till exempel namnet på en bank), men själva sidan byts ut mot en förfalskad version. När användaren försöker logga in på sidan misslyckas det, men angriparen får reda på användarnamn och lösenord. Känt sedan mitten av 2010.
[it-säkerhet] [webbläsare] [ändrad 24 november 2018]
Domain keys identified mail – en metod för äkthetskontroll av e‑post. – Syftet med DKIM är att man ska kunna avslöja förfalskade avsändare av sådant som spam (spoofing) och försök till nätfiske (phishing). Man kan med DKIM se ifall meddelandet verkligen kommer från den domän som står i avsändaradressen (till exempel domänen idg.se). Man kan också se ifall innehållet i meddelandet har ändrats. – DKIM är en efterföljare till det tidigare Domainkeys. Metoden har utvecklats av Yahoo och Cisco och presenterades 2004. Den har fastställts som standard av internets tekniska ledningsgrupp IETF i RFC nummer 5585: länk. – En svårighet som DKIM inte löser är att e‑post ibland sänds av skadeprogram som har installerats på offrets dator, och som använder offrets adressbok för att skicka e‑post. E‑posten kan då tekniskt spåras till den uppgivna avsändaren, men det är ändå inte han eller hon som har skrivit e‑posten. – Se dkim.org (från 2007). – Läs också om Sender policy framework (SPF) och DMARC.
[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på D] [rfc] [ändrad 18 december 2020]
- – störning i ljud eller bild – darrning eller skakning i bild, fasfel i ljud;
- – oönskade variationer i svarstiden (lagg) i ett nätverk. Detta kan vara besvärande i datorspel och andra applikationer som kräver snabba reaktioner.
– Jitter är ett engelskt ord för skakning, darrning och ska inte förväxlas med gitter (engelska dither). – Se också jitter buffer.
[ljud och bild] [nätverk] [spel] [ändrad 6 december 2018]