– (overhead) – extra data, till exempel adressinformation, som behövs i datakommunikation av tekniska skäl (för överföringen och för rättelse av fel), men som inte ingår i nyttolasten(payload), alltså inte ingår i meddelandet till mottagaren;
– i företagsekonomi är pålägget (på engelska markup) skillnaden mellan anskaffningskostnad och försäljningspris. Pålägget kan uttryckas som procent av anskaffningspriset och kan alltså bli mer än 100 procent. Marginalen, däremot, är pålägget räknat som procent av försäljningspriset, alltså alltid under 100 procent. Så om man köper något för 100 kronor och säljer det för 250 kronor är pålägget 150 procent, eftersom 150 kronor är 150 procent av inköpspriset 100 kronor. Men marginalen är 60 procent, eftersom 150 kronor är 60 procent av försäljningspriset 250 kronor.
(latency) – fördröjning, väntetid: den tid som det av tekniska skäl tar att få fram en signal eller att hämta data; i synnerhet den fördröjning som är oundviklig på grund av fysikens lagar. – Latens uppkommer alltid i elektroniska system därför att utrustningen behöver tid för att reagera på inkommande signaler. Även om latensen i varje enskilt fall bara är någon miljondels sekund kan det i komplicerade system sammanlagt bli så mycket att fördröjningen blir ett problem. Det kan bli störande för användaren (till exempel i telefonsamtal) eller leda till en förskjutning i tid som gör det svårt att samordna processer. – Jämför med accesstid, lagg och jitter. (Latens och lagg används ibland som synonymer, men latens är den fördröjning som är inbyggd i systemet, lagg kan dessutom ha andra orsaker, till exempel belastning på användarens dators processor.) – Ordet: Kommer av ett latinskt ord som betyder dold. Det som är latent är tills vidare dolt.
i datorteknik: avbrott, eller skifte; som verb: avbryta för, undanta:
– Esc-tangenten på tangentbordet var ursprungligen till för att användaren skulle kunna stoppa en programkörning. Det gjordes när programmet hade fastnat i en slinga, alltså gick och gick utan att bli färdigt. Den användningen är en kvarleva från äldre tangentbord och fungerar sällan i nyare program. (I stället brukar man använda tangentkombinationen ctrl‑alt‑delete.) – Esc‑tangenten är ibland märkt med tecknet ⎋;
– i en del program kan man använda Esc-tangenten för att avbryta, alltså att stänga aktiva fönster och backa ut ur ett pågående jobb;
– i programmering betyder instruktionen escape att det kommer ett skifte mellan programkod och text skriven i naturligt språk för människor (alltså kommentarer till koden). Eftersom både text och programkod skrivs med tangentbordet behövs ett sätt att markera vad som är vad. En escape sequence anger att de tecken som följer är instruktioner, inte text. I ASCII‑tabellen finns en escape character (avbrottstecken, skiftestecken), tecken nummer 27, som har denna funktion. Escape a character – citera ett tecken, avbryta för ett tecken, undanta ett tecken – alltså: markera att tecknet ska skrivas som det är, inte tolkas som del av programkod. – Se också utkommentera;
– när man formulerar sökvillkor vid sökningar på webben eller i databaser används skiftestecken ibland för att ange att tecken som * och ? ska tolkas som vanliga tecken, citeras, inte tolkas som jokertecken.
– Utanför datorteknik betyder escape oftast flykt, rymning. I fysik talar man om escape velocity, flykthastighet – den hastighet som en rymdfarkost måste ha för att kunna lämna jordens gravitationsfält. Det uttrycket används ibland om när en produkt eller ett företag börjar bli framgångsrikt.
Amazon Silk – webbläsaren i AmazonsläsplattaFire. Den används också i mobiltelefonen Fire.– Silk bygger på teknik från Chromium. Den är gjord för att fungera tillsammans med Amazons servrar: vissa webbsidor som användarna hämtar förbearbetas på Amazons servrar, andra inte. Det kallas för split browser architecture. Det leder till att användarens surfhistoria sparas på Amazons servrar, men Amazon uppger att uppgifterna bara ligger kvar i 30 dagar. Den som önskar kan stänga av kopplingen till Amazon och surfa ”off-cloud” (”molnfritt”). – Silk finns inte för nerladdning. Men i praktiken är det möjligt att installera och köra Silk på surfplattor och smarta mobiler med Android. – Se Amazons webbsidor.
ett projekt som utvecklar Googles webbläsare Chrome i öppen källkod. – Samtidigt som Google fortsätter att utveckla Chrome pågår Chromium‑projektets arbete med att vidareutveckla Chrome med bidrag från frivilliga programmerare. Vem som helst kan ladda ner källkoden till Chrome och göra ändringar, förbättringar och anpassningar som kan lämnas in till Chromium‑projektet och eventuellt infogas i Chromium. Förbättringar i Chromium kan sedan användas av Chrome. Det är alltså samma förhållande som det från början var mellan Netscapes sedermera nerlagda Navigator† och Mozilla‑projektetsFirefox. Chromium-projektet inleddes 2008. – Google är noga med att Chromium är namnet på projektet, inte på en produkt.– Chromium är grunden för bland annat Amazons webbläsare Silk och för webbläsaren Epic. – Läs mer på chromium.org. – Läs också om Chromium OS.
en radikal omarbetning av HTML, spikad i oktober 2014. – HTML5 är utformat för att klara rörliga bilder och ljud utan tilläggsprogram som Flash. HTML5 hade varit under arbete sedan 2004 och användes på många webbsidor redan innan webbens ledningsgrupp W3C fastställde standarden. – Se W3C:s webbsidor (länk) och se Wikipedia.
– Network access point – plats där olika internetoperatörers nät kopplas ihop så att de kan kommunicera med varandra. – Se också GIX;
– Network access protection – säkerhetsteknik från Microsoft, utvecklad för operativsystemet Windows Vista. NAP utvecklades för att fungera ihop med Ciscos NAC†(Network admission control). – Läs mer om NAP på Microsofts webbsidor (från 2012).
– Network admission control – en avvecklad säkerhetsteknik från Cisco. NAC fungerade ihop med MicrosoftsNAP(Network access protection). – Se Ciscos webbsidor (inaktuellt);
– network access control – nätverksåtkomstkontroll – benämning på system för att kontrollera åtkomst till resurser i nätverk. Då avses inte bara inloggning, utan en kombination av tekniker för att upptäcka och förhindra olovlig åtkomst.
(presence-based) – om tjänster på internet: som kräver att både sändare och mottagare av ett meddelande är anslutna på samma gång. De måste alltså ha datorn eller mobiltelefonen i gång och vara inloggade på den tjänst som förmedlar meddelandena. Vanliga närvarobaserade tjänster är chatt, snabbmeddelanden(instant messaging) och telefoni över internet. (Närvarobaserade tjänster ger ofta möjlighet att lämna korta meddelanden till användare som inte är anslutna. De får meddelandet när de loggar på nästa gång.) – Närvarobaserade tjänster förutsätter närvarobevakning. – Alternativet till närvarobaserade tjänster är till exempel vanlig e‑post: sändaren och mottagaren behöver inte vara anslutna till internet samtidigt, mejlen kommer fram ändå.
det att en annonsör betalar en sökmotor för att en bestämd annons ska visas varje gång någon söker på ett visst sökord. – Nyckelordsköp är kontroversiellt i de fall när ett företag köper rätten att annonsera när någon söker på en konkurrents företagsnamn eller produktnamn. När man söker på företaget A:s namn får man i sådana fall alltså se en annons för konkurrenten B. – På engelska: keyword buying.
