WCDMA

wideband CDMA; även W-CDMA – den teknik för 3g‑telefoni som används främst i Europa, Afrika och Asien. – WCDMA är utvecklat med tanke på existerande GSM-nät, så att de ska kunna byggas om till 3g. WCDMA är den tekniska plattformen för UMTS. – Jäm­för med CDMA2000, som används i USA och i en del andra länder. Båda är vidareutveck­lingar av CDMA. – Se 3GPP:s webbsidor (länk).

[förkortningar på W] [mobilt] [ändrad 11 december 2018]

MICR

Magnetic ink character recognition – användning av magnetiserat bläck som skydd mot förfalskning av pappersdokument, till exempel checkar. Vissa tecken eller detaljer på dokumentet trycks med magnetiserat bläck, som kan avläsas med speciell utrustning. Det magnetiska bläcket kan användas för att smyga in dold information i synlig text och mönster. För­falsk­ningar som har gjorts med färgkopiatorer och skrivare saknar magnetiskt bläck och avslöjas därför lätt.

[förkortningar på M] [it-säkerhet] [ändrad 12 juli 2017]

TC-tal

i typografi: tecken per cicero. – TC‑tal är ett numera sällan använt mått på hur mycket utrymme text i en bestämd stil tar på bredden. Om man vet hur många tecken som ingår i en text multiplicerar man antalet med TC‑talet för den stil som ska användas. Då får man ett ungefärligt mått på hur mycket plats texten tar på bredden (alltså som om man tänker sig texten utskriven på en enda lång remsa). – Men det måttet säger inget om hur mycket plats text­massan tar på höjden. För att beräkna det måste man dividera med den avsedda radlängden för att räkna ut hur många rader det blir och sedan multiplicera antalet rader med kägeln (radavståndet). – TC‑talet baseras statistiskt på samtliga tecken i stilen med hänsyn till att olika tecken är mer eller mindre vanliga i text. – Omfångsberäkning med TC‑tal har fallit ur bruk sedan datoriserad typo­grafi blev det vanliga. Man kan numera se direkt på bildskärmen hur stort utrymme en textmassa tar. – Jämför med teckenstorlek och se också förkortningen TC.

[förkortningar på T] [typografi] [ändrad 13 februari 2020]

Freak attack

en sår­bar­het i webb­servrar och webbläsare, upptäckt i mars 2015. – Sårbarheten fanns då dels i webbservrarnas program för kryptering, dels i Apples webbläsare Safari och dels i den inbyggda webbläsaren i operativsystemet Android. Andra webbläsare påverkades inte. När sårbarheten blev känd hade ingen, såvitt man visste, angripare utnyttjat den. – Freak attack gör det möjligt för en angripare att lura webbservern och webbläsaren att gå över till en svagare kryptering än den normala. Detta gör det enklare för obehöriga att avlyssna trafiken. Sårbarheten var en kvarleva från 1990‑talet, då amerikanska staten försökte begränsa användningen av stark kryptering på internet, särskilt utanför USA. (Se kryptokrigen.) – Apple och Google distribu­erade snabbt patchar som täppte till Freak attack. – Namnet: Freak betyder missfoster, udda person; knarkare. Det kan ursprung­ligen vara samma ord som svenska fräck. Men det påstås att freak här står för Factoring attack on RSA export keys, säkert en bakronym. – Läs mer på digicert.com: länk.

[attacker] [bakronymer] [kryptering] [webbläsare] [ändrad 20 september 2018]

5G-PPP

5g public and private partner­ship – europeisk samarbetsorganisation för 5g. (Femte genera­tionens mobilnät.) Det är ett samarbete mellan EU och de flesta företag som arbetar med mobila nätverk. De privata företagen i 5G‑PPP samarbetar under namnet 5g infra­structure association. – Se 5g‑ppp.eu. – Jäm­för med NGMN (bety­delse 2).

[förkortningar på 123…] [mobilt] [organisationer] [ändrad 30 januari 2018]

international mobile subscriber identity

(IMSI) – siffer­serie som identifierar ett mobiltelefonabonnemang. – Sifferserien är lagrad på telefonens SIM‑kort och är alltså inte knuten till själva telefonen. Om man flyttar SIM‑kortet till en annan telefon följer IMSI‑numret med. Mobiloperatörer använder IMSI för att särskilja varandras abonnenter och för att avgöra hur, och om, de ska hantera uppringande abonnenter från andra operatörer. – I praktiken överförs IMSI‑numret så sällan som möjligt. Detta för att försvåra kartläggning. I stället tilldelas varje telefon i ett tillfälligt, slumpmässigt valt nummer, TMSI (Temporary mobile subscriber identity), som bara används så länge telefonen är ansluten till en och samma basstation. En bilresenärs mobiltelefon kan alltså tilldelas många TMSI‑nummer under en resa. – IMSI‑numret består av 64 ettor och nollor, vilket motsvarar ungefär 15 vanliga (decimala) siffror. Numret är inte samma som telefonnumret, men det ger information om land och operatör. – Jämför med ett annat nummer som också finns på SIM‑kort, nämligen ICCID (som identifierar SIM‑kortet), och med IMEI, som identifierar telefonen. – För IMSI catcher, se falsk basstation.

[förkortningar på I] [mobilt] [ändrad 30 augusti 2017]

WebDAV

Web-based distribution authoring and versioning – en avvecklad arbetsgrupp inom internets tekniska ledningsgrupp IETF för utarbetande av standarder för gemensamt (distribuerat) arbete med dokument på webben. WebDAV är också namnet på ett protokoll som gruppen har fast­ställt – ett tillägg till HTTP-protokollet. Arbetet med WebDAV påbörjades 1996 och arbetsgruppen avslutade sitt arbete 2007. Läs mer på webdav.org (stängd). Läs också om CalDav.

[avslutad] [förkortningar på W] [webben] [ändrad 2 november 2017]

HTTP

Hypertext transfer protocol – det protokoll som styr kommunikationen på webben. – HTTP styr hämtandet och skickandet av webbsidor mellan webbserver och webbläsare. – HTTP konstruerades 1991 av webbens upphovsman Tim Berners-Lee. – Skilj mellan HTTP och den säkrare varianten HTTPS. – HTTP förnyas långsamt. Version 1.1 är från 1997, och gällde fram till 2015, då HTTP version 2 släpptes, se HTTP/2; se också HTTP/3. – Läs också om HTTPD (som inte är ett protokoll).

[förkortningar på H] [webben] [ändrad 21 februari 2023]