(YGL) – svensk grundlag som reglerar yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter, alltså i radio, tv, film samt på internet och i annan datorbaserad kommunikation. Tryckta skrifter, däremot, skyddas av Tryckfrihetsförordningen, TF. – YGL bygger på samma principer som Tryckfrihetsförordningen: främst att det krävs en ansvarig utgivare för att YGL ska vara tillämplig på det som publiceras och att censur inte får förekomma. – Nionde paragrafen i första kapitlet av YGL kallas för databasregeln, och reglerar yttrandefriheten på webbsidor och i andra massmedier på datornät. Webbsidor och andra verk som faller under Yttrandefrihetsgrundlagen är inte bundna av (den avskaffade) Personuppgiftslagen† (PuL) eller av EU:s Dataskyddsförordning. – Yttrandefrihetsgrundlagen finns att läsa här.
[lagar] [yttrandefrihet] [ändrad 24 december 2017]
(TF) – svensk grundlag som skyddar tryckfriheten och dessutom reglerar offentlighetsprincipen. – Tryckfrihetsförordningen förbjuder censur, skyddar rätten att lämna information till massmedier (meddelarfrihet), ålägger massmedier att skydda sina källor (källskydd) och anger formerna för tryckfrihetsrättegångar. Vissa skriverier är straffbara, men åtal kan bara väckas efter att texten har publicerats. – Tryckfrihetsförordningen gäller bara för tryckta skrifter (och för webbtidningar som ges ut av tryckta publikationer). För andra massmedier, som radio, tv, film och vissa webbsidor, gäller i stället Yttrandefrihetsgrundlagen. Förutsättningen i båda fallen är att publikationen har utgivningsbevis och ansvarig utgivare. En publikation som skyddas av Tryckfrihetsförordningen behöver inte tillämpa Personuppgiftslagen† (PuL – gäller inte längre) eller EU:s Dataskyddsförordning. – Tryckfrihetsförordningen omfattar också offentlighetsprincipen, som reglerar medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar. – Läs också om BBS-lagen. – Hela Tryckfrihetsförordningen finns här (med ändringar från 2018).
[censur] [lagar] [tryckfrihet] [ändrad 25 april 2019]
teorin att om det finns alltför många äganderättshavare uppstår en situation där inget fungerar. – Exempel: om en uppfinnare måste ta hänsyn till alltför många innehavare av patent, upphovsrätt, mönsterskydd och varumärken slutar det kanske med att hon inte kan uppfinna något alls. Men syftet med upphovsrätt och patent är ju att stimulera uppfinningar, inte att försvåra. – Benämningen tragedy of the anticommons (ungefär ”det icke allmännas tragedi”) anspelar på tragedy of the commons (allmänningens tragedi), och myntades 1998 av den amerikanska juristen Michael Heller (länk). – Se också comedy of the commons.
[ekonomi] [upphovsrätt] [ändrad 1 juni 2020]
Lag om ansvar för elektroniska anslagstavlor – svensk lag om vem som ansvarar för innehållet på allmänna forum på internet eller i andra datornät. (Se BBS.) – Lagen kräver bland annat att den som tillhandahåller ett sådant forum ska hålla uppsikt över det som publiceras och ta bort inlägg som strider mot lagen, till exempel otillåtna personuppgifter, bilder på sexuella övergrepp mot barn och hets mot folkgrupp. – BBS‑lagen är inte tillämplig på forum som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). – Lagtexten finns här. – Läs också om den amerikanska Section 230.
[juridiska lagar] [sociala medier] [yttrandefrihet] [ändrad 9 september 2019]
tillämpning av upphovsrätt med syftet att slå vakt om principen fri mjukvara. – Copyleft innebär att den som har upphovsrätten till ett datorprogram (eller till något annat) offentligt meddelar att alla som vill får använda programmet fritt: ladda ner det, köra det, kopiera det, ändra det och sprida det vidare, även mot betalning. Men bara på ett villkor: om man sprider programmet vidare måste man ge alla efterkommande användare samma rättigheter och skyldigheter i led efter led. Det gäller inte bara för hela programmet, utan också för varje del av det. Och eftersom upphovsrättshavaren inte har avsagt sig upphovsrätten, utan fortfarande äger den, kan hon stämma den som bryter mot copyleftprincipen. Detta framgår av den licens, general public license (GPL), som alltid ska följa med programmet. – Ordet copyleft är en ordlek på copyright (upphovsrätt). – Läs också om Creative commons, Free art license, GNU Free documentation license, IDDN och kopimi.
[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 22 maj 2021]
(SOPA) – ett amerikanskt lagförslag som skulle ha gett polis och åklagare ökade befogenheter att bekämpa piratkopiering och varuförfalskningar. – Lagförslaget gav utrymme för stränga åtgärder mot webbsidor som påstods underlätta eller befrämja piratkopiering. Domstolar skulle kunna besluta om förbud mot att annonsera eller förmedla betalningar till sådana webbsidor. Otillåten utsändning på internet (streaming) av upphovsrättsligt skyddat material skulle kunna räknas som grovt brott (felony). – Lagförslaget diskuterades i USA:s kongress i november 2011, vilket slutade med att förslaget lades på framtiden. – I protest mot SOPA och andra liknande lagar stängde bland annat Wikipedia alla sina engelskspråkiga sidor den 18 januari 2012. Detta datum anordnas sedan dess Internet freedom day. Aaron Swartz† var drivande i kampanjen mot SOPA. – Hela lagförslaget finns här.
[lagar] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 30 maj 2017]
Lulz Security – en anonym hackar‑grupp som i juni 2011 begick dataintrång mot amerikanska senaten och mot kända företag och organisationer. Kallade sig också för the Lulz Boat. – LulzSec meddelade i slutet av juni 2011 genom Twitter att gruppen hade upplösts. Men i mars 2012 slog FBI till mot medlemmar av LulzSec, och fem personer åtalades för stämpling till brott. Det uppgavs då att en ledande person inom LulzSec, Hector Monsegur, känd som Sabu, hade tjallat på de andra sedan sommaren 2011 (se artikel i Motherboard). Enligt USA:s justitiedepartements uppgifter i åtalet mot Julian Assange samarbetade Monsegur med FBI år 2012 (se pressmeddelande). – I maj 2013 dömdes fyra medlemmar av LulzSec i Storbritannien till fängelsestraff. – Se också Operation AntiSec. – Mer i Wikipedia.
[dataintrång] [hackare] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 25 juni 2020]
cyberrekning – tjuvars användning av information på nätet för att avgöra om och när de ska bryta sig in i ett hus. – Tjuvarna använder till exempel platsbaserade tjänster för att se om husets ägare är hemma. Tjuvarna kan kanske också se på Facebook att familjen är bortrest. – Engelska to case i tjuvjargong motsvarar svenska att reka (=rekognoscera). Det är ett gammalt ord för att studera ett hus innan man gör inbrott. (Se också cyber.)
[it-relaterad brottslighet] [jargong] [ändrad 12 november 2018]
Digital music access technology – ett nerlagt system som skulle skydda digitalt lagrad musik mot piratkopiering, utvecklat av likaså nerlagda SDMI†.
[förkortningar på D] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 11 maj 2020]