(AWS) – Amazons tjänst för företag som använder Amazons moln-tjänst EC2. – Se aws.amazon.com. – Se också Elastic Beanstalk.
[molnet] [ändrad 15 april 2017]
Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar i IDG:s ordlista som helt eller delvis handlar om molnet.
(AWS) – Amazons tjänst för företag som använder Amazons moln-tjänst EC2. – Se aws.amazon.com. – Se också Elastic Beanstalk.
[molnet] [ändrad 15 april 2017]
den plats där en datamängd faktiskt finns. Alltså där de fysiska servrar eller andra lagringsmedier som förvarar datamängden finns. – Datahemvist har blivit en aktuell fråga med användningen av moln‑baserade tjänster. En organisation som använder molnbaserade tjänster vet kanske inte i vilket land dess data förvaras, eftersom en molntjänstoperatör kan ha servrar i flera länder och kan flytta data mellan servrar i olika länder. Problemet är att lagar om skydd av personuppgifter, kryptering, avlyssning av datatrafik och datalagring (betydelse 2) är olika i olika länder. Och det är lagen i det land där datamängden finns som gäller, inte lagen i operatörens eller kundens hemland. När det gäller skydd av personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR) är det den personuppgiftsansvariga som ansvarar för behandlingen av personuppgifter, oavsett var detta sker. – På engelska: data residency. – Se också datasuveränitet.
[datalagring] [molnet] [ändrad 3 juli 2020]
Project Orleans – utvecklingsplattform för avancerade moln-baserade applikationer från Microsoft Research. I december 2014 berättade Microsoft att Orleans, som då ännu inte hade lanserats, skulle släppas med öppen källkod. – Se Microsoft Researchs webbplats.
[molnet] [ändrad 31 december 2017]
en moln-baserad version av Microsoft Office. – Användaren har inte Microsoft Office installerat på sin dator, utan laddar ner programmen från Microsofts servrar på internet varje gång de används. För det krävs ett abonnemang, som är avgiftsbelagt. Men i november 2014 bestämde Microsoft att det som då hette Office 365 (O365) på iPhone, iPad och på telefoner och surfplattor med Android skulle vara gratis för privatpersoner (se pressmeddelande). – Microsoft 365 lanserades 2010 som Office 365, men bytte 2017 namn till Microsoft 365, förkortat M365. – Mer på Microsofts webbsidor.
[android] [elektroniska pengar] [elektronik] [inbyggda system] [molnet] [programspråk] [versioner]
ett Linux-baserat operativsystem för sammankopplade servrar. – Företaget CoreOS köptes i januari 2018 av Red Hat (se pressmeddelande). – CoreOS är avsett för körning av så kallade programbehållare (containers – se till exempel Docker). CoreOS är alltså inte avsett som operativsystem för persondatorer: modellen med programbehållare innebär att applikationerna är förpackade för att sköta sig själva så mycket som möjligt, med minsta möjliga interaktion med värdsystemet – alltså även med CoreOS. CoreOS är däremot lämpligt för molnet. – Tjänster som Microsoft Azure, Amazons Elastic compute cloud och VMwares produkter har anpassats till CoreOS. – CoreOS lanserades i oktober 2013 av företaget med samma namn, och har öppen källkod. Företaget tjänar pengar genom att operativsystemet säljs mot en månadsavgift som Managed Linux, även kallat OS‑as-a-service. CoreOS bygger närmast på Chromium OS. – Se coreos.com.
[linuxdistributioner] [molnet] [systemutveckling] [uppköpt] [ändrad 1 februari 2018]
teknik för att skydda program och data som körs i molnet från den plattform som de körs på. – Microsoft Haven ska göra det praktiskt taget omöjligt för molnoperatören att i hemlighet kopiera och spara data som kunden bearbetar i molnet. Det ska också bli omöjligt att angripa kundens program med skadlig kod. – Microsoft Haven använder en teknik som kallas för skyddad exekvering (shielded exekution). Microsoft Haven har utvecklats som ett forskningsprojekt inom Microsoft Research av Andrew Baumann, Marcus Peinado och Galen Hunt och är troligen influerat av projektet Drawbridge. Haven presenterades i oktober 2014 på en Usenix-konferens (se länk, alternativt här).
[forskning] [it-säkerhet] [molnet] [ändrad 13 september 2017]
ett program som förser andra program med ett gränssnitt som gör att de kan köras i princip var som helst utan ändringar. – Docker är främst avsett för program som ska köras i molnet, men dockeriserade program kan också köras på persondatorer, servrar och virtualiserade maskiner, förutsatt att de har tillräcklig kapacitet. – Ett program som har paketerats med Docker kallas för en container – se programbehållare. Det kan köras utan ändringar och anpassningar på valfritt värdsystem, och en programbehållare kan flyttas från ett system till ett annat lika snabbt som vilken fil som helst. Det spelar ingen roll vilket programspråk som programmet har skrivits i eller vilken utvecklingsplattform man har använt. Och det spelar inte heller någon roll vilken molntjänst eller vilket operativsystem det körs på. Däremot krävs att värdsystemet har program installerade för att hantera Docker. – Docker förväntas öka konkurrensen på marknaden för molntjänster, eftersom tekniken med programbehållare innebär att en kund kan flytta sina program från en molntjänst till en annan direkt. – Dockers teknik skiljer sig från virtualisering genom att en Dockerbehållare inte innehåller ett komplett operativsystem. Docker använder värddatorns operativsystem. Mer exakt så har Docker en inbyggd Linux‑kärna, men använder för övrigt värddatorns resurser. Amazon och Google använder Docker, och alla distributioner av Linux är anpassade för Docker. – Docker utvecklas av företaget Docker, som tidigare hette Dotcloud. – Se docker.com.
[it-system] [linux] [molnet] [ändrad 29 september 2014]
[förkortningar på A] [molnet] [webbpublicering] [ändrad 6 december 2018]
ett dokument som stöder principen om öppet moln och som anger vad det innebär. Manifestet publicerades i oktober 2009. – Kritiker noterade snabbt att manifestet inte var undertecknat av de företag (Amazon, Google, Microsoft) som faktiskt säljer kommersiella tjänster baserade på moln. Bland annat Microsoft kritiserade manifestet för att det tillkommit i hemlighet utan att de närmast berörda företagen fått bidra. – Manifestet finns att läsa på denna länk.
[molnet] [ändrad 11 januari 2019]