Kategori: språk

Artiklar om naturliga språk i IDG:s ordlista. Här finns också förkortningar och typografiska termer. IDG:s artiklar om språk: länk.

IFTTT

if this, then that – en tjänst som låter användare utan kunskaper i programmering ange hur information automatiskt ska överföras mellan olika internetbaserade tjänster. – Som namnet beskriver:

  • – först anger man en förväntad händelse, till exempel att en viss person skriver en tweet på Twitter;
  • – sedan anger man vad datorn ska göra när den händelsen inträffar: till exempel vidare­­befordra tweeten till ett e‑postkonto.

– Resultatet blir vad som annars kallas för skript; IFTTT kallade det tidigare för recept (recipes), numera för applets. Tjänsten IFTTT fungerar ihop med ett antal andra internetba­se­rade tjänster. – Se ifttt.com.

[förkortningar på I] [programmering] [webbtjänster] [ändrad 8 februari 2020]

Cringely, Robert X

– en signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:

  1. – av den journalist som för tillfället skrev den numera nerlagda spalten, senare bloggen, Notes from the field (länk till sista inlägget) i den amerikanska tidningen InfoWorld (länk), systertidning till Computer Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i InfoWorld i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;

    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
  2. – av journalisten Mark Stephens som artistnamn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut boken Accidental Empires (inte över­­satt till svenska) under författarnamnet Robert X Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och långfilm under namnet The triumph of the nerds, se IMDb (länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev uppsagd från Info­World, men han fortsatte att använda namnet. InfoWorld gick då till dom­stol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det misslyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webbplatsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radiokanalen PBS, därefter på den egna sajten cringely.com (länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga video­­inter­vjuer med persondatorpionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.

– Från början var Robert X Cringely ett på­hittat namn som stod i InfoWorlds redaktions­ruta för att redaktionen skulle ha en syndabock när något blev fel: cringe = kräla i stoftet, göra en pudel; även: krypa ihop av obehag. (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet, länk, och Språktidningen, länk.) När chefredaktören och krönikören John Dvorak slutade på InfoWorld 1984 fick den fiktive medarbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk – från 2015) och artikel i tidskriften Wired (länk). – Läs också om Startup L Jackson†.

[massmedier] [signaturer] [årets nyord] [ändrad 17 augusti 2022]

doxing

doxning – trakassering av någon genom att man tar reda på så mycket som möjligt om personen, och sedan lägger ut det på internet. – För doxning utnyttjas ofta pinsamma fotografier eller videor eller annan komprometterande information. – Se också doxware. – Ordet doxing, även stavat doxxing, kommer av dox eller docs för documents. – Se också hämndporr, makromobb, näthatare och nätstalkning samt uttrycket no stalk. – Ordet doxing används ibland också om publicering av dokument från företag och andra organisationer: organizational doxing. – Doxningens historia berättas i en artikel i Washington Post: länk (kräver inloggning). – Doxa var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[aktivism] [förföljelser] [jargong] [personlig integritet] [årets nyord] [ändrad 6 september 2021]

e-legitimation

  1. – elektronisk legi­tima­tion, e‑leg – elektronisk identitets­handling i form av ett program som signerar innehavarens handlingar på internet. Används för bank­ärenden på nätet, för Mina vårdkontakter och för många andra svenska nättjänster. Innehavaren aktiverar e‑legi­ti­ma­tionen med ett lösenord som är samma från gång till gång. – E‑leg­iti­ma­tioner kan gälla för:

    – Se också e‑stäm­pel och elektronisk signatur samt e-underskrift. – Läs mer i TNC:s ordlista Termi­no­logi för e‑legitimationer (länk) – Se också broschyren Juridisk vägledning för införande av e‑legitimation och e‑underskrifter och Myndigheten för digital förvaltning, DIGG:s sida: e‑legitimation.se;

  2. – varumärke för e‑legiti­ma­tion som tjänst från flera svenska myndig­­heter, banker och teleoperatörer. – Se bankid.com. – Se också BankID, DIGG, eIDAS (EU:s förordning om e‑legitimation) och Sweden Connect.

– Legitimation eller ID? – I strikt terminologi är en identitets­handling, till exempel ett ID‑kort, något som talar om vem du är. En legi­ti­mation intygar dessutom att du har en viss rättighet, behörighet eller egenskap: att du är anställd någonstans, att du har en viss befogenhet, att du är student eller pensionär. De två termerna blandas ofta ihop: en legitimation intygar ju också identitet. Man kan till exempel använda sitt körkort (en legi­ti­ma­tion) som ID‑kort. (Men inte omvänt. Ett ID‑kort gäller inte som körkort.) E‑legitimation är egentligen en elektronisk identitets-handling: själva poängen är ju att en e‑legitimation kan användas i många sammanhang. – Man kan också säga att skillnaden mellan legitimation och ID‑kort har blivit mindre viktig i många sammanhang, eftersom man direkt kan kolla ett ID-kort mot ett register och se vilken behörighet eller rättighet personen i fråga har. Polisen kan till exempel snabbt ta reda på ifall innehavaren av ett ID‑kort också har körkort.

– Helt apropå: legimitation.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [uttryck på e-] [ändrad 3 juni 2022]

rich text format

(RTF) – ett standardformat för rik text, alltså text som visas på bildskärm i grafiskt ut­förande. – Typ­snitt, tecken­stor­lek, halvfet och kursiv text, radlängd, margi­naler och annat visas som i original­­et, även när man öppnar dokumentet i en annan ord­behand­lare eller liknande pro­gram än det som det skrevs i (förutsatt att programmet klarar RTF‑filer). – Rich text format ut­­veck­lades 1987 av Micro­­soft, och det anammades av många andra program­­företag. Sedan 2008 vidareutvecklar Microsoft inte rich text format, och det ingår inte i senare versioner av Microsofts program. Den sista versionen hade nummer 1.9.1.

[filformat] [typografi] [ändrad 19 juli 2022]

innehållsansvarig

(curator, content curator) – den som ansvarar för en samling material (text, bilder, musik, video). – Ansvaret gäller att innehållet i samlingen är relevant för samlingens ändamål: aktuellt, korrekt, fullständigt och tillgängligt för an­vändare. Ansvaret brukar också omfatta beskrivning och katalogisering samt utgallring av material som inte längre bör ingå i samlingen. Arbetsuppgiften kallas på engelska för data curation, innehållsansvar. (Curation, som i content curation, kan översättas med kuratering.) – Om ordet curator / kurator: – Det engelska ordet curator används sedan länge på svenska om den som ansvarar för samlingarna på ett museum, en museiintendent. På svenska används ordet kurator traditionellt om rådgivare i sociala frågor. Men den engelska betydelsen har lånats in till svenska, fast då stavas ordet oftast med c. Ordet används också om den som an­svarar för samlingar som är tillgängliga genom internet. Så hur löser vi problemet att vi har samma ord i två rätt olika betydelser? Språkrådet rekommenderar i första hand benämningen innehållsansvarig för engelska curator (se länk). Om ordet kurator ändå används i denna betydelse bör det stavas med k – kurator. Då får vi också orden kuratera och kuratering. – Innehållsansvarig ska inte förväxlas med an­svarig utgivare.

[arkiv och bibliotek] [informationshantering] [publicering] [språktips] [yrken] [ändrad 8 oktober 2020]