I IDG:s ordlista: artiklar som nämner händelser som inträffade år 1938. Årtalstaggar gäller: födelseår för personer, lanseringsår för produkter, det år företag grundades samt årtal då viktiga händelser inträffade.
manipulering av någon så att personen börjar tvivla på sitt förstånd. – Manipulationen kan omfatta allt från spridning av falska rykten till iscensättning av händelser som sedan påstås vara offrets inbillning. – Ordet gaslighting kommer av pjäsen Gaslight (Gasljus) från 1938. Pjäsen blev film 1940 och 1944, då med Ingrid Bergman i huvudrollen (se IMDb – länk). Uttrycket gaslighting har blivit vanligt i slutet av 2010‑talet och kan då syfta på all slags vilseledande information som sprids genom internet. – Försvenskningen gasljusning förekommer. – Gaslighta var ett av årets svenska nyord 2021 enligt Språkrådet (se isof.se…) och Språktidningen (se spraktidningen.se…). 2022 var gaslighting årets ord enligt ordboken Merriam‑Webster – länk.
tidigare: ett av världens ledande it-företag, 2015 delat i två. – De två nya företagen är Hewlett Packard Enterprise, HPE, och HP Inc. Före delningen kallades hela företaget ofta för HP. Denna artikel handlar om tiden före uppdelningen. – Hewlett‑Packard levererade datorer och skrivare i alla storlekar, och undvek att bli indraget i stridigheter om system och standarder. – Företaget tillverkade elektronisk utrustning redan före datorernas tid. Hewlett‑Packard grundades 1938 i Palo Alto av David Packard (1912—1996, se packard.org) och William Hewlett, (1913—2001, se hewlett.org). – Hewlett‑Packard var det ursprungliga garageföretaget (länk till garaget, bläddra en sida), och en av de viktigaste faktorerna bakom Silicon Valleys framväxt. – 1989 köpte Hewlett‑Packard företaget Apollo och blev därmed en ledande tillverkare av det som då kallades för arbetsstationer. Hewlett‑Packard avknoppade1999 delar av verksamheten i företaget Agilent. Köpte Compaq† år 2002 och blev därmed även ägare till Digital† och Tandem†. Sommaren 2010 köpte Hewlett‑Packard handdatortillverkaren Palm†. Sommaren 2011 meddelade Hewlett‑Packard att företaget skulle sälja eller avveckla sin persondatorverksamhet, sluta tillverka produkter för operativsystemet WebOS och köpa företaget Autonomy. Efter byte av vd senare samma år återkallades besluten om persondatorer och WebOS. Under 2014 blev det känt att Hewlett‑Packard utvecklade en ny typ av dator, The Machine, som skulle ha memristorer i stället för transistorer, och som skulle lägga datalagring och databearbetning så fysiskt nära varandra som möjligt. – I oktober 2014 meddelade företaget att det skulle delas i två under 2015. Den företagsinriktade verksamheten gick till Hewlett Packard Enterprise, HPE, medan konsumentprodukterna gick till HP Inc. – Språklig anmärkning: Det ursprungliga Hewlett‑Packard skrevs med bindestreck, men det nya Hewlett Packard Enterprise skrivs utan bindestreck.
världens största koncentration av it‑företag. Finns i området mellan San Francisco och San Jose i Kalifornien: i stort sett identiskt med Santa Clara County. – Kärnan är staden Palo Alto söder om San Francisco. Andra städer i Silicon Valley är Cupertino, Los Altos, Los Gatos, Milpitas, Mountain View, San Jose, Santa Clara och Sunnyvale. (San Francisco räknas inte till Silicon Valley.) – Grunden till Silicon Valley lades 1938 när Hewlett‑Packard† grundades med uppbackning av Stanford‑universitetet. Stanford satsade under rektorn Frederick Terman(1900—1982) målmedvetet på samverkan mellan universitet och företag, och lät storföretag hyra mark billigt på ägorna. Stora försvarsbeställningar satte fart på verksamheten. Intels etablering i området bidrog till att stärka inriktningen på it. En legendarisk idésmedja i Palo Alto är Palo Alto Research Center(PARC). – Namnet Silicon Valley myntades troligen 1971 av journalisten Don Hoefler (1923—1986, länk) i tidningen Electronic News. Benämningen Silicon Gulch (gulch = klyfta, ravin) har också förekommit. Området har växt med åren, och ibland kallas hela Bay Area (området runt San Francisco Bay) för Silicon Valley. – Se också uppsatsen ”The role of journalism in creating the metaphor of Silicon Valley” från 2007 av David Nordfors och Turo Uskali(länk). – Namnet Silicon Valley har bildat mönster för tillnamn för många andra platser med gott om it‑företag, eller med ambitioner i den vägen, se denna lista. – Läs också om Route 128.
(1938) – framstående forskare i datorvetenskap, professor vid Stanford. – Don Knuth är författare till bokserien The art of computer programming (TAOCP), som han började skriva på 1962. Den räknas som standardverket inom programmering, trots att den fortfarande inte är klar. Den första delen kom ut 1968, ett avsnitt av del 4 kom ut 2017. – Knuth planerar att skriva sju delar. Han betalar 2 dollar och 56 cent till var och en som hittar ett fel i någon av böckerna. Läs mer om verket här. – På grund av problem med nytryckning av verket på 1970‑talet började Knuth intressera sig för typografi. Han utvecklade då sättningsprogrammet TeX. Han har också utvecklat programmet Metafont. – Don Knuth har inte e‑post, men han har en webbsida (länk). – Don Knuth blev 1971 den förste som fick Grace Murray Hopper Award (se länk). 1995 fick han von Neumann-medaljen(länk) och 2009 Katayanagipriset(länk). Han har själv gett namn åt utmärkelsen Donald E Knuth Prize, känd som Knuth-priset. – 1957 medverkade han i Mad Magazine med en artikel om ett måttsystem baserat på potrzebie*(länk). – Donald Knuths 80-årsdag den 10 januari 2018 firades i Piteå med ett framförande av Knuths komposition Fantasia Apocalyptica med Knuth själv på plats, se knuth80.elfbrink.se och artikel i Piteå-Tidningen. – Se också artikeln ”The Yoda of Silicon Valley”. – Stanforduniversitetet har lagt ut 110 föreläsningar i datorvetenskap av Don Knuth på YouTube, se denna länk.
(1938) – amerikansk skribent och redaktör, grundare av Whole earth catalog† och The Well. Han har också grundat stiftelsenThe Long Now(länk), känd för konstruktionen av en klocka som ska fungera i tio tusen år. – Stewart Brands webbsida finns här.
(1938) – en amerikansk uppfinnare som 1963 demonstrerade det första datorprogrammet med grafiskt användargränssnitt, Sketchpad. Det var också början till CAD. – Med Sketchpad kunde man rita geometriska figurer direkt på en bildskärm med en ljuspenna. Programmet kunde rätta till figurerna så att sidor på kvadrater blev lika långa, och de räta vinklarna verkligen blev räta, även om användaren ritade slarvigt. Det var ett interaktivt program på en tid då datorprogram annars kördes som batchkörningar. Man kunde också kopiera och återanvända figurerna på ett sätt som föregrep objektorientering. – Sketchpad (som också kallades för Robot Draftsman) var Sutherlands doktorsavhandling (kan laddas ner som pdf-fil här). – Sutherland var inspirerad av Vannevar Bush† och inspirerade i sin tur Douglas Engelbart†. – 1968 konstruerade Sutherland och hans student Bob Sproull(se Wikipedia) det första systemet för virtuell verklighet (fast det kallades inte så), se här. – Sutherland hade på 1970- och 1980‑talen egna företag som Sun† köpte 1990. De blev grunden för Suns forskningslabb. – Sutherland belönades 1994 med EFF:sPioneer Award (se länk), 1988 med Turingpriset (se länk) och 1998 med von Neumann-medaljen. – Alan Kay visar upp Sketchpad i en video här.
österrikisk-amerikansk matematiker och logiker (1906—1978). – Kurt Gödels ofullständighetssats från 1931 inspirerade Alan Turing† till analysen av stopproblemet. – Ofullständighetssatsen visar att det inte kan finnas logiska och/eller matematiska system som på samma gång är heltäckande och motsägelsefria. Med heltäckande menas att regelsystemet kan tillämpas på alla påståenden som kan formuleras inom systemet. I varje system av lagar, regler och symboler – till exempel matematik – kan man, visade Gödel, alltid hitta påståenden som uppenbarligen är sanna, men som inte kan bevisas inom ramen för systemet. Det går kanske att bevisa påståendet om man lägger till nya regler – men om man gör det så går det ofelbart att, med användning även av de nya reglerna, formulera nya påståenden som i sin tur inte kan bevisas, men som ändå uppenbarligen är sanna. Detta bevisade han i artikeln ”Über formal unentscheidbare Sätze der Principia Mathematica und Verwandte System” (engelsk översättning här). – I själva verket finns det två ofullständighetssatser, som hör ihop:
– Den första är den som beskrivs ovan;
– Den andra satsen säger att ett sådant system som beskrivs i den första satsen inte kan bevisa att det är motsägelsefritt.
– Se också Entscheidungsproblem. – Gödel lämnade Österrike efter den tyska ockupationen 1938 och fick då en tjänst på Institute of advanced study (ias.edu) i Princeton, New Jersey, där han blev god vän med Albert Einstein. – Gödelpriset är uppkallat efter Kurt Gödel. – En biografi över Kurt Gödel är Ofullständighet: Kurt Gödels bevis och paradox (Incompleteness: The proof and paradox of Kurt Gödel, 2005) av Rebecca Goldstein(webbplats).
