Ord och uttryck i it-branschen
[ai] [förkortningar på A] [xml] [9 mars 2023]
ett delvis överspelat EU-direktiv från 2001 om upphovsrätt på internet. – Infosoc‑direktivet var till för att skapa enhetliga lagar och bestämmelser om upphovsrätt i EU. Det var också en tillämpning av WIPO:s fördrag om upphovsrätt. Infosoc‑direktivet angav bland annat vilka undantag som skulle gälla för upphovsrätten, till exempel citaträtt. (Info‑soc‑direktivet åberopades som grund för Högsta domstolens kontroversiella utslag i frågan om återgivningsrätt.) – Infosoc-direktivet utökades 2019 genom EU:s upphovsrättsdirektiv. – Namnet: Infosoc kommer av direktivets engelska korttitel, Information society directive. Benämningen copyrightdirektivet har också använts. Det fullständiga namnet är Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. – Se eur‑lex.europa.eu/legal….
[inaktuellt] [upphovsrätt] [26 september 2022]
benämning på ett internet som är splittrat i delar. Detta ses som en hotande utveckling. – Delarna kan inte kommunicera obehindrat, eller inte alls, med varandra på grund av censur och filter och / eller skillnader i tekniska standarder och protokoll. Uttrycket splinternet används framför allt om Kina (”Gyllene skölden”) och Ryssland, vars internetlag, som antogs 2019, gör det möjligt att på sikt isolera Rysslands internet från resten av världen. – Uttrycket splinternet har använts sedan åtminstone 2001. – Se också balkanisering.
[internet] [it-politik] [26 oktober 2020]
Budapestkonventionen – en konvention om utredning och bekämpning av it‑relaterad brottslighet, fastställd 2001 av Europarådet. – Konventionen handlar i synnerhet om brott mot upphovsrätten, spridning av bilder på sexuella övergrepp mot barn samt dataintrång och andra hot mot it‑säkerhet. Det ingår också bestämmelser om tvångsmedel vid brottsutredningar, till exempel att ägare av it‑system ska kunna åläggas att lämna ut lösenord och krypteringsnycklar till polisen, och att tele- och internetoperatörer ska kunna åläggas att lämna ut trafikdata. Ett annat syfte är att harmonisera lagstiftningen i de olika länderna. – Sverige skrev under konventionen 2001, men det var först 2021 som riksdagen godkände de lagändringar som föranleds av konventionen – se riksdagen.se…. Minst 60 andra länder, bland dem USA, har anslutit sig. – En statlig utredning lämnade 2013 ifrån sig ett betänkande av hur svensk lag skulle kunna anpassas till konventionen – se denna länk. Internetstiftelsen kritiserade delar av förslaget i ett remissvar – se här. Ett kompletterande förslag skickades på remiss av justitiedepartementet 2020, se Advokatsamfundets remissvar. Riksdagsbeslutet fattades som sagt 2021. – Konventionens engelska namn är Convention on cybercrime eller Cybercrime convention. Den är känd som Budapestkonventionen – the Budapest convention – efter staden där texten fastställdes. Benämningen Cyberbrottskonventionen förekommer också. Det finns ingen officiell svensk översättning av texten, men den engelska texten finns här. – En konvention är, när det gäller mellanstatliga relationer, ett avtal mellan två eller flera länder. Europarådet (som inte är detsamma som EU) har ingen rätt att ålägga medlemsländer att ansluta sig till – tillträda – rådets konventioner, utan det är frivilligt. Anslutning till en konvention förutsätter ofta lagändringar.
[juridiska lagar] [ändrad 30 mars 2023]
Kylin OS – ett operativsystem som har utvecklats i Kina sedan 2001. Det var först baserat på FreeBSD, men sedan 2009 används Linux som kärna. Kylin utvecklas av företaget Tianjin Kylin, TKC – se kylinos.cn. – I december 2019 tillkännagavs att Kylin och CS2C, utvecklare av operativsystemet NeoKylin (som är en släkting till Kylin), tillsammans ska utveckla ett ”inhemskt operativsystem” för Kina – ett led i kampanjen för att ersätta utländska it‑produkter med kinesiska (se 3‑5‑2). – Kylin, eller qílín, är ett fabeldjur i Kina, liksom i Japan, där det kallas för kirin.
[linuxdistributioner] [16 december 2019]
ett forskningsinstitut som studerar och avslöjar censur, statlig informationsmanipulering och kartläggning av människor på internet. – Citizen Lab finns på universitetet i Toronto i Kanada, och har funnits sedan 2001. Initiativtagare och chef är professor Ronald Deibert (deibert.citizenlab.ca). Citizen Labs arbete har lett till ett antal kontroversiella avslöjanden. Laboratoriet utvecklade den första versionen av Psiphon, ett program för att kringgå censur på internet, och var med och startade OpenNet Initiative. – Se citizenlab.ca.
[censur] [forskningsinstitut] [kartläggning] [28 januari 2019]
(ClamAV) – ett virusskydd som är gratis och skrivet i öppen källkod. Det används bland annat på e‑postservrar för att upptäcka och oskadliggöra virus och andra skadeprogram. ClamAV får virusdefinitioner från en databas som uppdateras var fjärde timme. – ClamAV utvecklades för Unix och finns för Linux, macOS och de flesta andra varianter av Unix, men också för Windows. – Företaget som utvecklade ClamAV hette också ClamAV. Det grundades 2001 av Tomasz Kojm och köptes 2007 av Sourcefire (länk), som i sin tur 2013 köptes av Cisco. – Se clamav.net.
[skydd] [15 juli 2017]
man bör kunna hitta den information man söker på webben med högst tre musklick. Om användarna behöver klicka fler än tre gånger tror man att de tröttnar och ger upp. – Regeln formulerades 2001 av Jeffrey Zeldman (zeldman.com) i boken Taking your talent to the web, och den anses av många vara felaktig och föråldrad. Se till exempel denna artikel (från 2019) på Nielsen Norman Groups webbsidor. – Även: 3‑klicksregeln. – På engelska: the three-click rule eller the 3‑click rule.
[lagar] [webbpublicering] [ändrad 12 augusti 2019]
tre egenskaper som är önskvärda i ett system för namngivning av enheter i ett nätverk. Enligt triangelns upphovsman Zooko Wilcox (tidigare känd som Zooko Wilcox‑O’Hearn se denna länk, en bit ner) går det inte att realisera alla tre i samma nätverk. Man får, enligt honom, välja två av dem:
– Zooko Wilcox presenterade sin triangel 2001. Sedan dess har det presenterats flera tekniker för namngivning som gör anspråk på att uppfylla alla tre kraven. De bygger vanligtvis på blockkedjeteknik. – Läs den ursprungliga texten på Wayback Machine: länk. – På engelska: Zooko’s triangle.
en algoritm för beräkning av kondensat (hashar) avsedd för krypterad datakommunikation. – SHA‑2 har med början 2016 ersatt föregångaren SHA‑1 i protokollet HTTPS, som används för skyddad kommunikation på webben. SHA‑1, som är från 1973, anses inte längre säker. SHA‑2 är från 2001 och har utvecklats av NSA. Algoritmen anses säker för överskådlig framtid. – Övergången till SHA‑2 har stött på problem, eftersom många kontokortläsare och annan utrustning för betalningar och uttag använder SHA‑1 och inte kan uppgraderas utan höga kostnader. (Läs också om SHA och SHA‑3.)
[kryptering] [matematik] [ändrad 5 mars 2023]