Intellectual property rights enforcement directive, på svenska: Direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter – ett EU‑beslut om kriminalisering av intrång i upphovsrätten. – Direktivet är främst riktat mot piratkopiering av digital musik, film och annat upphovsrättsskyddat material i kommersiellt syfte. Direktivet röstades igenom som svensk lag i februari 2009. Hela lagtexten finns här. – IPRED innebär att intrång i upphovsrätten faller under allmänt åtal, det vill säga att polis och åklagare är skyldiga att ingripa och väcka åtal. Tidigare har intrång i upphovsrätten varit en civilrättslig sak, det vill säga att den som har upphovsrätten själv måste stämma den som påstås göra intrång. – IPRED godkändes först av EU 2004, men de mest kontroversiella delarna ströks, till exempel om hårda straff för intrång i upphovsrätten. Ett andra förslag, IPRED2, las fram 2005 och omfattade kriminalisering av sådana intrång. IPRED2 röstades igenom i Europaparlamentet 2007, men ett avsnitt om kriminalisering av patentintrång ströks. Beslutet från 2007 finns här. – Beslutet har kritiserats hårt, dels för sitt syfte, dels för vaga och oklara formuleringar, och det återstår att se hur EU:s medlemsländer tillämpar det. – Läs också om ACTA, DMCA, Datalagringsdirektivet, Gallorapporten, Hadopi, Telekompaketet, Polismetodutredningen, porrutpressning, RIPA, Stockholmsprogrammet, SOPA och Indect.
[förkortningar på I] [lagar] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]
ENISA, förkortning för European network and information security agency –ett EU-organ med uppgift att stödja medlemsländerna när det gäller skydd av datornät och information. Enisa inrättades 2004 och finns i Iraklion på Kreta. – Se enisa.europa.eu.
[eu-myndigheter] [it-säkerhet] [ändrad 20 juni 2020]
ett avslutat projekt för utveckling av internet, finansierat av EU, påbörjat 2004 avslutat 2007. Evergrowprojektet skulle mäta och kartlägga internet och utveckla tekniker för att göra internet snabbt, säkert och utbyggbart med sikte på år 2025. De nya teknikerna skulle införas som ett extra skikt ovanpå det existerande nätet. Projektets webbplats, evergrow.org är nerlagd, men se EU:s webbsidor. – Jämför med PlanetLab.
[avslutat] [forskning] [internet] [ändrad 17 april 2018]
domändriven design, förkortat DDD – principen att programutveckling ska vara nära knuten till det verksamhetsområde (domän, betydelse 2) som programmet ska användas i. Programmet ska på olika sätt återspegla den domän som det ska användas i, och experter inom området (domänen) ska känna igen sig. – Uttrycket domain-driven design myntades 2004 av Eric Evans i en bok med samma namn. – Se domainlanguage.com.
[programmering] [systemutveckling] [ändrad 14 september 2018]
en gratis webbaserad e-posttjänst från Google, lanserad 2004. – Gmail blev då snabbt omtalat därför att användarna fick hela en gigabyte i lagringsutrymme vardera. (Något som andra e‑posttjänster tog efter.) Numera är utrymmet mycket större. – Gmail blev också omtalat därför att Google analyserar innehållet i användarnas e‑post för att kunna välja ut lämpliga annonser för var och en. (Andra gratis e‑posttjänster gör samma sak för att filtrera bort spam.) – Användargränssnittet består nästan enbart av text, liksom reklamen, och Gmail har flera funktioner som saknas, eller införts senare, i andra webbaserade e‑posttjänster: i stället för att man sparar e‑post i mappar så etiketterar man e‑breven, och varje mejl kan ha flera etiketter; mejl kan lätt ”arkiveras”, med eller utan etiketter, vilket betyder att de försvinner från inkorgen men ändå är lätt åtkomliga; all sparad e‑post är sökbar med Googles egen sökteknik. – Gmail hade vid årsskiftet 2015—2016 enligt egna uppgifter över en miljard aktiva användare. – Läs mer här. (Förväxla inte Gmail med det sällsynta uttrycket g-mail – GSM‑post).
[e-post] [ändrad 12 november 2018]
ett alternativ till handdator (PDA), utvecklat 2004 av skribenten och webbutvecklaren Merlin Mann (länk). Den består av papper och penna. – Läs mer här (arkiverad).
[digitalfritt] [kuriosa] [ändrad 7 juni 2019]
ett filsystem från Sun†, numera Oracle, med extremt hög kapacitet. – ZFS släpptes 2004 med öppen källkod, och anammades då bland annat av Apple, som dock tog bort det 2009 i Snow Leopard. – ZFS finns i flera förgreningar: Oracles version, kopplad till operativsystemet Solaris, är skyddad, men det finns andra utföranden som sprids fritt. – ZFS delar in filerna enbart i virtuella enheter, virtual storage pools eller zpools, som kan knytas till fysiska enheter på olika sätt. Det är ett 128‑bitars filsystem, vilket innebär att det är svårt att föreställa sig att det någonsin blir otillräckligt. – Förkortningen ZFS stod från början för zettabyte file system, men betyder numera officiellt ingenting – det har blivit en pseudoförkortning. – ZFS ska inte förväxlas med IBM:s filsystem för z/OS-serien, även det kallat ZFS, eller med Zetera Corporations filsystem Z‑FS. – Se Oracles webbsidor (länk).
[filer] [förkortningar på Z] [pseudoförkortningar] [ändrad 5 juni 2017]
namn på version 4.10 av operativsystemet Ubuntu (ett utförande av Linux), släppt i oktober 2004. Det var den första versionen av Ubuntu som hade namn efter ett djur (vårtsvin), men den är inte namngiven i bokstavsordning som de följande versionerna: Warty Warthog följdes av Hoary Hedgehog.
[ubuntu] [ubuntu-versioner] [ändrad 4 oktober 2019]
ett utförande av Linux, avsett för användare med goda förkunskaper. De bör inte vara rädda för rena textgränssnitt. Frugalware har utvecklats sedan 2004. – Se frugalware.org (senast uppdaterad 2018).
[linuxdistributioner] [ändrad 24 november 2022]
en av världens mest spridda webbläsare. – Firefox kom 2004. Den är utvecklad i öppen källkod av projektet Mozilla. (Firefox är alltså en vidareutveckling av Netscape Navigator.) – Firefox, som är gratis, spreds snabbt eftersom den hade flera fördelar jämfört med då marknadsdominerande Internet Explorer. Bland annat var Firefox bättre på att stoppa irriterande poppuppsidor och spionprogram. I början av 2010‑talet tog Internet Explorer tillbaka marknadsandelar, samtidigt som Firefox fick konkurrens av Google Chrome. Och i början av 2020-talet är Firefox marknadsandel nere på fem procent. – Firefox finns att ladda ner på mozilla.com. – I november 2014 släppte Mozilla en version av Firefox avsedd speciellt för utvecklare, se Mozillas blogg. – Se också Firefox Nightly och Firefox OS. – En kraftigt omarbetad version, Firefox Quantum, släpptes i november 2017 – se blog.mozilla.org…. Den kan utnyttja flera processorer samtidigt, och uppges behöva mindre minne. Firefox Quantum är numera identiskt med vanliga Firefox. – Se Mozillas webbsidor.
[webbläsare] [ändrad 19 mars 2023]