en minidator från IBM, lanserad 1988. – AS/400 var den sista minidatorn som var kommersiellt framgångsrik. Den var omtyckt på grund av sin driftsäkerhet. AS/400 gick 2001 upp i serverserieniSeries, som i sin tur 2006 bytte namn till System i†, sedan till IBM Power Systems. (Skillnaden mellan minidatorer och servrar är att en minidatorer är kopplade till dumma terminaler, medan servrar är kopplade till nätverk av persondatorer.) Benämningen AS/400 används fortfarande ibland, trots namnbytena. – Förkortningen AS uppges ha stått för Application system. Operativsystemet hette OS/400† (vidareutvecklat till IBM i).
– Jabber Inc, (tidigare) amerikanskt företag som utvecklar XMPP som en kommersiell produkt för företag. Det är i grunden samma teknik som i det fria projektet XMPP. Jabber Inc blev i september 2008 uppköpt av Cisco – se denna länk;
– i engelsk nätverksjargong: enhet som i ett nätverk stör de elektriska signalerna och därför ställer till krångel.
– en serie persondatorer från Luxor† i Motala, tillverkade 1978—1986. Datorerna och operativsystemen utvecklades av ett annat företag, DIAB†, men tillverkning och marknadsföring sköttes av Luxor. Det fanns ABC80, ABC800, ABC802, ABC806, ABC1600 och ABC9000. – ABC1600 och ABC9000 körde Unix under varumärket ABCenix, se Dnix†. – Nokia köpte Luxor 1985, och la ned ABC‑serien 1986. Historik finns bland annat på denna webbsida;
ett franskt datanät för privatpersoner, lanserat 1982, avvecklat 2012. – Under 1980‑talet var Minitel världens mest framgångsrika datanät för allmänheten. Flera tjänster som nu finns på webben fanns redan på 1980‑talet i Minitel. Minitel gav abonnenterna tillgång till tjänster som biljettbokningar, postorder, textmeddelanden och elektroniska anslagstavlor. Minitel var också tidigt med att klara elektroniska betalningar. – Minitel startades av franska tele- och postverket, och byggde på telenätet. Abonnenterna fick de dumma terminalerna gratis, men de fick betala per minut för användning. I slutet av 1990‑talet fanns nio miljoner Minitelterminaler och 25 miljoner användare i Frankrike. Minitelsystemet bidrog till att internet slog igenom sent i Frankrike, men så småningom flyttades Miniteltjänsterna över till internet. Minitel stängdes slutligen av den 30 juni 2012. – Läs mer i Wikipedia. – Egentligen var det terminalerna som hette Minitel, vilket sägs vara en förkortning av Médium interactif par numérisation d’information téléphonique (interaktivt medium för digitalisering av telefoninformation). Själva nätet med tjänsterna hette Teletel. – Ett svenskt försök att efterlikna Minitel var Teleguide†.
Hewlett-Packardsprocessor för datorer med hög kapacitet, avvecklad från 2008. – Den första PA‑RISC‑processorn lanserades 1986, och användes då i Hewlett‑Packards minidatorer. Senare versioner användes i så kallade arbetsstationer och servrar. Hewlett‑Packard gick sedan gradvis över till att använda Itanium†‑processorn, utvecklad i samarbete med Intel. De sista datorerna med PA‑RISC-processorer levererades 2008. Hewlett‑Packard underhöll dem fram till 2013. – Namnet:PA står för Precision architecture. – Se också RISC. (Information om PA‑RISC är borttagen från HPE:s webbsidor sedan 2017.)
nerlagd svensk tillverkare av ABC-datorerna† och annan hemelektronik. – Företaget grundades 1923 i Motala, och tillverkade först radioapparater, tv‑apparater och annan hemelektronik. 1978 började Luxor tillverka hemdatorer i ABC‑serien. De hade utvecklats av företaget DIAB†. – 1979 var Luxor nära konkurs och köptes då av staten, 1984 tog Nokia över företaget. Datortillverkningen upphörde 1986, och övrig tillverkning avvecklades eller flyttades till låglöneländer. Varumärket Luxor tillhör numera det turkiska företaget Vestel(länk), som säljer tv‑apparater i Sverige under namnet Luxor. – Namnet: Luxor är en urgammal stad i Egypten (på arabiska: L‑aqṣur.
(SCO) – ett uppköpt amerikanskt företag som tidigare sålde Unix för persondatorer; det som återstår är numera del av Oracle. – Santa Cruz Operation ska inte förväxlas med The SCO Group†: det var ett annat företag, som hade tagit över förkortningen SCO. – Santa Cruz Operation grundades 1979 och var det första företag som på allvar satsade på Unix för persondatorer. Företaget marknadsförde först Xenix†, utvecklat av Microsoft. 1989 bytte Xenix namn till SCO Unix. 1995 köpte SCO rätten att förvalta och utveckla Unix System V (men inte rätten till varumärket Unix – se X/Open†) från Novell†. Novell hade i sin tur köpt det från AT&T, som hade utvecklat Unix. Under några år försökte SCO ena branschen kring ett enhetligt Unix. 1998 lanserades därför en ny version av SCO:s operativsystem under namnet SCO UnixWare. Men samtidigt hade Linux blivit en svår konkurrent på Intel‑plattformen. SCO började därför att också marknadsföra Linux. – Under åren 2000 och 2001 sålde SCO större delen av sina tillgångar, inklusive UnixWare, till företaget Caldera†, som 2002 bytte namn till The SCO Group† och gick en turbulent framtid till mötes. Det som fanns kvar av gamla SCO bytte först namn till Tarantella, men köptes 2005 av Sun†, som i sin tur har köpts av Oracle. Varumärket används inte. – Svensken Lars Turndal (1936—1999) var vd för SCO 1993—1995.
– (Because it’s time network, ursprungligen Because it’s there network) – nerlagt internationellt datornät som på 1980‑talet och i början av 1990‑talet sammanband universitet och andra organisationer i många länder. Det kördes på uppringda linjer, alltså med gammaldags modem. Det har trängts undan av internet. – Bitnet backades först upp av CREN, Corporation for research and educational networking, som slutade att stödja Bitnet 1996 och lades ner 2003. – Bitnet grundades 1981 av Ira Fuchs på City university i New York och Greydon Freeman på Yale. När Bitnet var som störst, 1991–92, hade det 1 400 anslutna institutioner i 49 länder;
ett uppköpt amerikanskt programföretag, inriktat på företagsnätverk. Sedan 2011 helägt av Attachmate, som i sin tur 2014 köptes av brittiska Micro Focus (länk). Varumärket Novell tycks vara avvecklat (december 2018) – Novell var under 1980‑talet och i början av 1990‑talet världsledande på persondatornät med Novell Netware†. – Novell grundades 1979, då som tillverkare av hårddiskar, men omvandlades 1983 till nätverksföretag av Ray Noorda (1924—2006), som var vd 1983—1996. Under de åren gjorde Ray Noorda Novell till ett av branschens mest framgångsrika företag. 1992 hade Novell 62 procent av marknaden för lokala nät. Men på 1990‑talet satsade Noorda hårt på att konkurrera med Microsoft, bland annat genom att köpa upp programföretag som WordPerfect, Unix Laboratories och Digital Research†. Dessa företag klarade sig inte så bra i Novells händer, och samtidigt började Microsoft konkurrera med Novell med Windows NT†. Därför tappade Novell mark. – Efter Ray Noordas avgång 1996 sålde Novell ut nyförvärven och inriktade sig åter på lokala nät, bland annat genom katalogtjänsten NDS. Novell satsade också på Linux (se SUSE), och utvecklade den fria programsviten Go‑oo†, numera avvecklad. – 2011 köptes Novell av Attachmate (länk), som lät verksamheten fortsätta under namnet Novell. Micro Focus, som köpte Attachmate 2014, har integrerat Novell med huvudföretaget, men några produkter marknadsfördes ett tag fortfarande under namnet Novell. Under 2018 tycks varumärket Novell ha avvecklats.
digital audio tape – ett slags bandkassetter för digital inspelning. – DAT lanserades 1987 av Sony för ljudinspelning, men det slog aldrig igenom på musikmarknaden. Däremot användes DAT‑band länge inom it för lagring och backup. Men 2005 meddelade Sony att tillverkningen av DAT‑utrustning skulle upphöra.
