krav på pengar riktat till en person som påstås ha tittat på pornografi på internet och därmed ska ha brutit mot upphovsrätten. – Sådana krav skickas i stor skala i formellt lagliga former av mindre nogräknade juristfirmor på uppdrag av mer eller mindre hemlighetsfulla företag. Uträkningen är att många kommer att betala, vare sig de har tittat på porr på internet eller inte, hellre än att bli dragna inför domstol och bli utskämda. I Sverige finns det hittills (april 2020) inga fall där någon som har utsatts för porrutpressning men som har vägrat betala verkligen har dragits inför domstol. – Bakgrunden är att upphovsrättshavarna har en förteckning över IP‑adresser till datorer som har, eller påstås ha, laddat ner pornografi från upphovsrättshavarens sajt. Lagen IPRED ger upphovsrättshavaren rätt att kräva att internetoperatörerna lämnar ut namn och adress till de kunder som har de IP‑adresser som upphovsrättshavaren uppger. Upphovsrättshavaren kan sedan skicka kravbrev till de kunderna. – Det har påpekats att det bara är upphovsrättshavare som har denna lagliga rättighet. Den som utsätts för förföljelse och hot i form av anonyma mejl har inte rätt att få ut avsändarens IP‑adress. – Se artikel om porrutpressning från april 2020 av professor Mårten Schultz: länk. – Jämför med sextortion och hämndporr.
[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]
- – se zoomning, digital zoom och optisk zoom;
- – Zoom – en amerikansk videokonferenstjänst. – Zoom, som grundades 2011, tillhandahåller videokonferenser över internet gratis för små grupper av privatpersoner och avgiftsbelagda tjänster för företag. Zoom har blivit en allmän benämning på videokonferenser, även när de görs med andra tjänster. – Under Covid 19‑pandemin med början 2020 har användningen av Zoom ökat kraftigt, samtidigt som tjänsten har beskyllts för att ha låg säkerhet och dåligt skydd av personlig integritet. Det förekommer Zoombombning, vilket innebär att kriminella hackare tar sig in i andras Zoom‑konferenser och förolämpar eller hotar de andra deltagarna. För att kunna göra det behöver de bara ha konferensens webbadress, som är lätt att gissa. Videokonferenser sägs också trötta ut deltagarna – se Zoom fatigue. Zoombombning var ett av årets nyord 2020 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Zooms påstående om att kommunikationen mellan konferensdeltagarna var krypterad visade sig vara felaktig, vilket företaget så småningom medgav. Installationsprogrammet för Zooms klientprogram för Macintosh har beskrivits som ”malware” eftersom det aktiverar datorns kamera och mikrofon utan ägarens vetskap. Det har också uppgetts att Zoom samlar in personliga data om användarna och säljer dem vidare till Facebook. – Version 5 av Zoom (se pressmeddelande) från april 2020 uppgavs ha höjd säkerhet. – Se zoom.us. – IDG:s artiklar om Zoom: länk.
[företag] [it-säkerhet] [kameror] [skandaler] [videoteknik] [årets nyord] [ändrad 19 januari 2023]
EU:s direktiv från år 2000 om elektronisk handel. Det reglerar också en del andra internetbaserade tjänster. 2019 blev det känt att direktivet kommer att ersättas av en Lag om digitala tjänster. – Direktivet kallas ofta för e‑handelsdirektivet. – På engelska: directive on electronic commerce, ofta: e‑commerce directive. – Hela texten till direktivet finns på eur‑lex.europa.eu….
[e-handel] [eu] [lagar] [ändrad 23 april 2022]
- – Clearview AI – ett amerikanskt företag som tillhandahåller en tjänst för ansiktsigenkänning i stor skala för brottsutredningar. Tjänsten heter Clearview. – Clearview AI, som grundades 2017, har en databas med, enligt uppgift, över tre miljarder ansikten i bilder som har hämtats från sociala medier på internet. Företaget hävdar att insamlingen av bilder är laglig, eftersom bilderna redan är publicerade. Clearview AI fotograferar inte människor, men företaget har ett dotterbolag, Insight Camera, som säljer en tjänst med övervakningskameror. Tjänsten Clearview marknadsförs, enligt företaget, till polis och andra rättsvårdande myndigheter, men enligt avslöjande i Buzzfeed (se denna länk) säljs tjänsten också till många kommersiella företag. – I början av 2020 begärde Twitter, YouTube och Facebook att Clearview AI skulle ta bort alla bilder som samlats in från deras respektive tjänster och sluta samla in bilder från dem. – I februari 2020 blev det känt att en förteckning över Clearview AI:s kunder kommit på avvägar genom ett dataintrång. – I mars 2020 blev det känt att svensk polis har använt Clearview utan att det först hade gjorts en konsekvensbedömning. – Clearview AI hette först
Smartcheckr. – Se clearview.ai;
- – ClearView – ett program som kan rätta fel i datorprogram utan att ha tillgång till källkoden. Det utvecklades 2009 av professor Martin Rinard (länk) på MIT. ClearView ska också kunna rätta fel i program medan de körs. – Se artikel i MIT Technology Review.
[biometri] [driftsäkerhet] [företag] [kriminalteknik] [övervakning] [ändrad 7 oktober 2020]
Apples begränsning av prestanda på äldre modeller av iPhone. – Många tror att Apple gör det för att få kunderna att köpa nyare modeller. Begränsningarna installeras genom uppgraderingar av operativsystemet iOS. Apple har hävdat att prestanda begränsas för att operativsystemet ska förbli stabilt när gamla batterier försämras. Kritiker anmärkte att det vore bättre om Apple sänkte priset för byte av batterier, vilket Apple senare också gjorde. Försämringarna uppmärksammades först 2016. – I februari 2020 dömde en fransk domstol Apple att betala 25 miljoner euro i böter för att avsiktligt ha gjort telefonerna långsammare. I slutet av samma månad dömdes Apple i en domstol i Kalifornien att betala 25 dollar till varje ägare av iPhone i serierna 6 och 7 som har installerat iOS version 10.2.1 eller senare.
[ord på gate] [mobiltelefoner] [prestanda] [rättsfall] [10 mars 2020]
ett nerlagt schweiziskt företag som tillverkade krypteringsutrustning. – I februari 2020 blev det känt att amerikansk och tysk underrättelsetjänst har kunnat avläsa andra länders krypterade kommunikation med hjälp av särskild utrustning från Crypto AG. Den utrustning som såldes till andra länder än USA och Tyskland hade så kallade bakdörrar som gjorde att CIA och tyska Bundesnachrichtendienst, BND, kunde läsa meddelandena. – Uppgifter om Crypto AG:s koppling till CIA har varit i omlopp sedan 1995. Men det var först avslöjanden i Washington Post och tyska tv‑kanalen ZDF i början av 2020 som gjorde kopplingen allmänt känd. Schweiziska regeringen tillsatte en utredning om saken. – Crypto AG grundades 1952 av den svenska krypteringsexperten Boris Hagelin (1892–1983), men det var en fortsättning på företaget AB Cryptoteknik som grundades i Stockholm 1920 av Arvid Gerhard Damm (1869–1927). Hagelin hade tagit över företaget och av skatteskäl flyttat till Schweiz. Crypto AG såldes 1970 i hemlighet till CIA och BND för 5,75 miljoner dollar. CIA och BND kunde sedan dels tjäna pengar på att sälja kryptoutrustning till andra länder, dels avläsa de ländernas hemliga meddelanden. Operationen, som först gick under täcknamnet Thesaurus, sedan Rubicon, har beskrivits som ”århundradets underrättelsekupp”. Men enligt uppgifter i frisläppta amerikanska dokument hade Hagelin redan 1955 börjat samarbeta med CIA. BND sålde i början av 1990‑talet sin del av Crypto AG till CIA. – 2018 likviderades Crypto AG. Tillgångarna såldes till Crypto International Group (crypto.ch) som ägs av den svenska affärsmannen och krypteringsexperten Anders Linde. Fyra tidigare anställda på Crypto AG har grundat företaget CyOne Security (cyone.ch). Båda dessa företag förnekar allt samröre med CIA eller andra underrättelseorganisationer.
[avslöjanden] [företag] [kryptering] [nerlagt] [skandaler] [underrättelseverksamhet] [ändrad 30 september 2022]
en app för annonsering efter bortforsling av sopor och annat grovavfall. – Annonsören anger i appen vad som ska göras och vad hon är villig att betala, och sedan kan vem som vill genom appen åta sig att utföra tjänsten. Appen (se tiptapp.com) lanserades 2016 av ett svenskt företag med samma namn. (Det finns andra liknande appar.) – 2018 försökte Stockholms stad att förbjuda de tjänster som Tiptapp förmedlar, eftersom det enligt gällande bestämmelser bara är avfallets ägare eller kommunen och företag som arbetar åt kommunen som får transportera avfall till återvinningscentraler. I början av 2020 låg ärendet hos mark- och miljödomstolen, men Tiptapp fick tills vidare fortsätta verksamheten. I februari 2020 lanserade Stockholms stad ett alternativ till Tiptapp vid namn Returtjänst – länk.
[appar] [rättsfall] [12 februari 2020]
(CCPA) – kalifornisk lag om skydd av medborgares personuppgifter. – CCPA, som röstades igenom i Kaliforniens lagstiftande församling 2018 och som träder i kraft vid årsskiftet 2019–2020, är lik EU:s dataskyddsförordning (GDPR). CCPA ålägger bland annat företag att redovisa vilka slags personuppgifter de samlar in och sparar, att på begäran lämna ut de personuppgifter de har om en medborgare till den medborgaren och att på begäran radera personuppgifter (med vissa undantag). Lagen gäller även för företag utanför Kalifornien, så snart som de hanterar personuppgifter om personer i Kalifornien. Alla amerikanska delstater har lagar till skydd av personuppgifter, men CCPA är den strängaste hittills. Företag som uppfyller kraven i GDPR uppfyller troligen också kraven i CCPA. – Lagtexten till CCPA finns på denna länk.
[lagar] [personlig integritet] [personuppgifter] [16 december 2019]