(1953—2018) – grundare av Microsoft tillsammans med Bill Gates. – Paul Allen drog sig 1983 tillbaka från ledningen av Microsoft på grund av sjukdom, men han var fortfarande en av de största delägarna. Han lämnade Microsofts bolagsstyrelse år 2000, men var därefter formellt anställd som strategisk rådgivare till företagsledningen. Han har tagit initiativ till flera företag samt donerat pengar till välgörenhet och musik. Paul Allens självbiografiIdea man(länk) kom ut 2011. – Se paulallen.com.
(1905—1986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysklands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som användes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddelanden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i bokenSvenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube(länk) och i Öppet arkiv(länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriksson (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privatliv.
inläst bok för blinda och synskadade. – Talböcker används även av andra personer som har funktionsvariationer som gör att de inte kan läsa tryckta böcker. – Talböcker bör skiljas från ljudböcker, som är till för alla. Talböcker brukar ha tekniska funktioner som gör det lätt att orientera sig i dem. De brukar vara i formatet Daisy. Framställningen av talböcker är reglerad i lag (se denna länk) och finansieras med skattepengar. Talböcker får bara lånas ut till personer som behöver dem, och de får inte säljas i bokhandeln. Både talböcker och ljudböcker kallas för audio books på engelska, men talböcker kallas ibland också för talking books.
– Digitalt anpassat informationssystem, DAISY – en internationell standard för digitala talböcker. (Alltså inlästa böcker avsedda för blinda och synskadade.) – DAISY efterliknar de möjligheter som finns i tryckta böcker. Det finns alltså innehållsförteckningar, sidnummer, möjlighet till sökning och man kan lämna bokmärken. – DAISY utvecklades av svenska Talboks- och punktskriftsbiblioteket, numera Myndigheten för tillgängliga media(länk) med början 1988, och har blivit en internationell standard som förvaltas av The DAISY Consortium, se daisy.org. Artikel om DAISY:s historia, se här;
– to sing Daisy – att avsluta något för gott, att stänga av en dator för sista gången. Uttrycket anspelar på en scen i filmen 2001: ett rymdäventyr (se IMDb: länk) där datorn HAL sjunger sången ”Daisy” (på svenska ”Isabella”, även känd som ”På en bicykel gjord för två”) medan den successivt stängs av. – Se detta klipp på Youtube: länk;
(1944—2005) – amerikansk programutvecklare, initiativtagare till ApplesMacintosh. – Jef (stavas så) Raskin anställdes 1978 på Apple, först som ansvarig för publikationer. Han började 1979 utveckla det som skulle bli Macintosh, först kallat Annie. Steve Jobs† arbetade då på datorn Lisa†. Jobs gick så småningom över till Macintoshprojektet, och tog över det från Raskin, som sa upp sig 1982. – Raskin hade tänkt sig en enklare och annorlunda dator än den Macintosh som kom 1984. Raskin föredrog huvudsakligen textbaserade användargränssnitt. Efter att han slutade på Apple arbetade han som konsult och skribent. I bokenThe humane interface (sammanfattning finns här) beskrev han ett nytt användargränssnitt, senare omdöpt till Archy. Archy kan studeras och laddas ner på webbplatsen The Raskin Center(länk). – En film om Jef Raskin finns här. – Hans skrift The Mac and me finns på Internet Archive: länk. Ett alternativt användargränssnitt för Mac är uppkallat efter Raskin – se raskinformac.com.
principen att säkerheten i ett krypteringssystem ska hänga enbart på att man hemlighåller nyckeln. Man ska däremot inte betrakta krypteringsalgoritmen som en hemlighet. – Principen formulerades 1883 av Auguste Kerckhoffs (1835—1903, namnet slutar på s, mer i Wikipedia) i bokenLa cryptographie militaire (länk till den franska texten). – På Kerckhoffs tid var principen främst praktiskt grundad: om säkerheten hänger på att algoritmen är hemlig, och fienden ändå får tag i algoritmen, måste man byta algoritm, vilket är svårt. Men om säkerheten hänger bara på nyckeln behöver man bara byta nyckel, vilket är enklare. Man kan också byta nyckel regelbundet, men man kan inte byta algoritm särskilt ofta. – Senare tillkom argumentet att algoritmen bör vara öppen för att den ska kunna granskas av fackfolk så att eventuella brister uppdagas. – Kerckhoffs princip är allmänt accepterad, och hemliga krypteringsalgoritmer brukar ses med misstänksamhet. Amerikanska statens officiella algoritm AES är till exempel öppen, liksom den mycket spridda RSA‑algoritmen. – En följdsats av Kerckhoffs princip är att säkerheten ökar ju färre hemligheter man har. Resonemanget kan också överföras på principen om öppen källkod. – Läs också om Schneiers lag.
(Towel day) – högtidsdag som firas varje år den 25 maj. – Handduksdagen sammanfaller händelsevis med Geek pride day, med årsdagen av premiären 1977 på den första Star Wars‑filmen och med the glorious 25 May i Terry PratchettsDiscworld. – Se towelday.org. (Påpekande: Star Wars Day, den 4 maj, har valts med tanke på uttrycket ”May the 4th be with you” – inte på premiären av den första filmen.) – Se också detta handduksinlägg från den internationella rymdstationen ISS: länk.
engelsk-amerikansk matematiker (1959), känd som upphovsman till matematikprogrammet Mathematica. – Mathematica är sedan länge det ledande programmet för avancerad matematik. – Stephen Wolfram är också känd för bokenA new kind of science(2002). I den hävdar han att den fysiska världen kan beskrivas som en cellautomat. (Se wolframscience.com.) – 2009 presenterade han en sökmotor av ny typ – se Wolfram Alpha. På 1980‑talet samarbetade Stephen Wolfram med Richard Feynman†. – Se stephenwolfram.com.
en nerlagd tryckt katalog som hade stor betydelse för persondatorernas genombrott. – Whole earth catalog startades 1968 av Stewart Brand, och kom att spela en viktig roll i den framväxande persondatorkulturen i San Francisco‑området. Whole earth catalog innehöll verktyg, böcker, elektronik, konstmateriel och annat. Målet var att tillhandahålla verktyg för studier, självförverkligande och förändring av världen. Katalogen kom ut regelbundet 1968—1972, därefter mindre regelbundet fram till 1998. Den bidrog till att sprida de första persondatorerna. – Steve Jobs† har talat om Whole earth catalogs betydelse för honom. Howard Rheingolds idéer har växt ur samma tradition. – Forumet The Well uppstod ur Whole earth catalog. – Läs mer i böckernaWhat the dormouse said: How the sixties counterculture shaped the personal computer industry från 2005(länk) av John Markoff, From counterculture to cyberculture från 2006(länk) av Fred Turner(fredturner.stanford.edu) och i Wikipedia.
