Kategori: konst och litteratur

Couchpotato

  1. – CouchPotato – ett program som kan söka efter filmer på Usenet och ladda ner dem till användarens dator. – Se couchpota.to;
  2. – couch potato – slöfock, slacker, soffpotatis – en som sitter (eller ligger) i soffan och tittar på tv.

[fildelning] [film] [jargong] [ändrad 11 september 2020]

diaspora

  1. – diaspora* – ett program för sociala nätverk, skrivet i öppen källkod. Syftet med diaspora* (skrivs så) är att använd­arna ska kunna vara med i ett Facebook‑liknande nätverk utan att behöva lämna ifrån sig personliga uppgifter till en central server. – Projektet diaspora* startades 2010 av en grupp studenter i New York. – Arbetet bakom diaspora* beskrevs i boken More awesome than money (länk) av Jim Dwyer. – Läs mer på diasporafoundation.org. – Jämför med Free­dom box, Mycube†, Syme och Tent.io†;
  2. – ett datorspel.

– Ordet: Diaspora är grekiska och betyder unge­fär det utspridda eller det skingrade. Det an­vänds främst om judar ”i för­­sking­ringen” – i diasporan –, men också om andra folk­­­ som inte bor i sina ursprungliga hemländer.

[distribuerade sociala nätverk] [nerlagt] [personlig integritet] [spel] [ändrad 5 maj 2023]

Hertzfeld, Andy

(1953) – en amerikansk datorvetare och uppfinnare som var med och utvecklade Mac på Apple. – Andy Hertzfeld var anställd på Apple 1979—1984. Sedan var han med och startade företagen Radius, General Magic† och Eazel†. Han var också med och startade projektet Chandler†. Hertzfeld anställdes 2005 på Google och var med och utvecklade gränssnittet till Google Plus†. Han slutade på Google 2013. – Hertzfelds bok Revolution in the valley, som handlar om utvecklingen av Macintosh, kom ut 2004 (länk). Hertzfeld har också webbplatsen folklore.org med berättelser om Macens upp­komst. Hans personliga webbsida finns på differnet.com.

[andy hertzfeld] [it-historia] [personer] [ändrad 24 juni 2021]

Chandler

en personlig informationshanterare (e‑postprogram, adressbok, kalender med mera), skriven i öppen källkod. I praktiken nerlagd sedan 2009. – Programmet utvecklades med början 2002 inom Open source applications foundation (av allt att döma också nerlagd), grundad av Mitch Kapor. Bland utvecklarna fanns Andy Hertzfeld. Version 1.0 blev klar 2008 efter många års arbete, och kunde då laddas ner från chandlerproject.org. – Chandler blev inte särskilt spritt, och arbetet har i praktiken legat nere sedan 2009, då de anställda sades upp. – Chandler fungerade i Windows, Linux och på Mac. En uppföljare, Chandler2, på­börjades 2009, även den nerlagd eller vilande. – Programmet var uppkallat efter författaren Raymond Chandler (1888—1959, se Wikipedia). – Utvecklingen av Chandler beskrevs i boken Dreaming in code från 2008, skriven av Scott Rosen­berg, se dreamingincode.com (nere i oktober 2020 – arkiverad).

[nerlagt] [personliga data] [ändrad 1 oktober 2020]

svart svan

  1. – (black swan) – osannolik händelse som, om den inträffar, får omfattande konse­kvenser. En ”svart svan” är extremt osannolik enligt en potenslag. Men den kan inträffa och kan då få katastrofala följder – eller lyckosamma följder. – Benämningen svart svan i denna betydelse kommer från boken The black swan från 2007 av Nassim Nicholas Taleb. – Se också grå svan, drakkung, grå noshörning, independently and identically distributed, den långa svansen,  Paretoprincipen­, svart elefant och Zipfs lag;
  2. – benämning på ett logiskt felslut: eftersom man bara har sett vita svanar drar man slut­satsen att svarta svanar inte finns. (De finns, men är säll­synta – se denna länk.)

[riskbedömning] [sannolikhet] [ändrad 4 september 2022]

mask

  1. – (worm) – skadeprogram som sprids från dator till dator och som fyller alla minnes­utrym­men i drabbade datorer med kopior av sig själv. – Skillnaden mot data­virus är att maskar inte förstör något. Men genom att överbelasta datorn och nät­verket gör maskarna att systemet blir långsammare och lång­sammare, och så små­ningom slutar att fungera. – Clifford Stolls bok The cuckoo’s egg från 1989 (En hacker i systemet, 1991), som be­skriver ett sabotage som verkligen har hänt, är troligen den bästa icke‑tekniska introduktionen till maskar. – Läs också om uttrycket wormable;
  2. – (mask – samma ord på svenska och engelska – som i svenska maske­ring) – sökvillkor, gräns­snitt för sökvillkor, maskning: in­struk­tioner, ofta i form av en textsträng, för sökning i en datamängd; sida eller del av sida med fält som kan förses med in­struk­tioner för sådana sök­ningar. Man tänker sig en schablon som täcker över (=maskar) det som inte är relevant för sök­ningen. – Bör hellre kallas för sök­villkor eller sökmall, eftersom ordet mask har fått olyckliga asso­cia­tioner, se ovan. – Se också sub­näts­mask.

[skadeprogram] [sökningar] [ändrad 4 april 2022]

Anonymous

  1. – Anonymous – en aktivist­grupp på internet. – Det finns ingen känd organisation eller ledning bakom Anonymous, och aktivisternas namn är okända. I princip kan vem som helst uttala sig under namnet Anonymous. – Några är efter 2016 hördes inte mycket från Anonymous, förutom att ett Twitterflöde publicerades under rörelsens namn, se på Twitter, men under 2020 aktiverades organisationen igen med anledning av rörelsen Black lives matter. I februari 2022, efter att Ryssland hade angripit Ukraina, förklarade Anonymous krig mot Rysslands regering, och slog ut den officiella ryska tv-kanalen Russia Today. – Politiska och andra aktioner har genomförts under namnet Anonymous, men också sa­botage och trakasserier. (Se också Operation Antisec.) – Anonymous blev känt 2008 med en video som förklarade krig mot scientologikyrkan. Anonymous har också förklarat krig mot terroristorganisationen Islamiska staten, IS, och kartlade i mars 2015, i samarbete med hackar‑organisationerna Ctrlsec och Ghostsec, 9 200 Twitter‑konton som tillhörde, eller påstods tillhöra, anhängare till IS. Listan publicerades på webbsajten XRSone. Efter IS massmord i Paris i novem­ber 2015 upp­repade Anonymous sin krigsförklaring mot IS. Israel hotades i slutet av mars 2015 med electronic holocaust. Hösten 2015 inledde Anon­ymous Oper­ation KKK, även känd som Hoodsoff, med målet att ut­plåna Ku Klux Klan (se också Amped Attacks). Ett angrepp mot Donald Trump tillkännagavs i mars 2016, se #OpTrump. – Sedan 2013 anordnas demonstrationen Million mask march på initiativ av Anonymous. – 2012 startade Anonymous en sajt som skulle publicera läckta hemliga dokument, se Paranoia. – Ano­nymous är ofta, men inte alltid, kopplat till forumet /b/ på sajten 4chan. – Anonymous framställs ibland som en individ med övermänskliga egen­skaper, se till exempel här. – I videoinspelade tillkännagivanden representeras Anonymous av en man med Guy Fawkes‑mask. – Gruppen Cult of the dead cow var en uppenbar föregångare till Anonymous. – Filmen We are legion: the story of the hacktivists (länk) av Brian Knappenberger från 2012 handlar om Anonymous, liksom boken Hacker, hoaxer, whistleblower, spy (länk) från 2014 av Gabriella Coleman (gabriellacoleman.org). Boken It came from something awful: how a toxic troll army accidentally memed Donald Trump into office från 2019 av Dale Beran (daleberan.tumblr.com) handlar delvis om Anonymous. – Se också stand alone complex. – Mer i Wikipedia;
  2. – anonymous FTP, se FTP.

[aktivism] [hackare] [organisationer] [ändrad 2 februari 2023]

OpenLeaks

en nerlagd organisation och sajt för förmedling av läckta hemliga dokument, startad i december 2010 av en avhoppare från WikiLeaks. – Open­Leaks skulle, liksom WikiLeaks, ta emot dokument från olika källor, men till skillnad från WikiLeaks inte publicera dem för allmänheten. I stället skulle do­ku­menten att göras tillgängliga för utvalda mottagare, som i sin tur kunde publicera dem. Det är inte känt ifall OpenLeaks någonsin har läckt något. Webbsidan openleaks.org hänvisade 2017 till en isländsk sajt. – Läs mer om OpenLeaks i artikeln ”This machine kills secrets” av Andy Greenberg i tidskriften Wired: länk. (Greenberg har också skrivit en bok (länk) med samma namn.) Läs också Wikipedias artikel om OpenLeaks grundare Daniel Domscheit‑Berg. – Se också Paranoia.

[avslöjanden] [nerlagt] [ändrad 8 februari 2019]

Amiga

en populär hemdator på 1980- och 1990‑talen. – Amiga hade en för sin tid avancerad konstruk­tion med goda möjligheter att hantera bild och ljud. Den konkur­re­rade närmast med Apple och Atari, men slogs ut. Amiga blev aldrig mer än en hobby­dator, utom under en tid i Tyskland där den också användes på företag. – Amiga såldes av företaget Commodore, som 1984 hade köpt det företag, Hi-Toro, som hade utvecklat datorn (då under namnet Lorraine). Den första Amigadatorn kom 1985, den sista 1996. Då hade Commodore gått i konkurs. – Amiga hade ett eget operativsystem, AmigaOS, som numera utvecklas av Hyperion (länk), se amigaos.net. Varumärket Amiga har, sedan Commodore gick i konkurs, varit omstritt och har använts av flera företag. Datorer som kan köra AmigaOS tillverkas, eller har tillverkats, av flera företag. Det finns också företag som tillverkar moder­kort för AmigaOS. Det italienska företaget Cloanto marknadsför Amiga‑emulatorer för Windows (amigaforever.com). 2022 kom A500 Mini, en liten kopia av Amiga, avsedd att anslutas till en tv. Den kommer med 25 klassiska spel för Amiga – se retrogames.biz…. – Namnet: Amiga är spanska och portugisiska för väninna. Commodore valde namnet för att företaget ville ha ett namn som kom före Apple och Atari i bokstavsordning. – Svenska användarföreningen för Amiga, Safir, finns på safir.amigaos.se. – Boken Generation 500: Amiga 500 tog mig dit jag ville (se generation500.com) av Jimmy Wilhelmsson (se spelpappan.se) kom ut 2017. – IDG:s artiklar om Amiga, se denna länk.

[hobby] [persondatorer] [it-historia] [ändrad 12 april 2022]

Nashjämvikt

John Nash.

(Nash equilibrium) – i spelteori: en kombination av konkurrerande parters strategier (i affärer, spel, krig, kärlek eller annat) där ingen av de konkurrerande vinner på att ensam byta strategi. (Två eller flera deltagare kan däremot i vissa fall vinna på att samtidigt byta strategi, men det förutsätter att de samarbetar.) – Ett enkelt exempel på Nashjämvikt är höger- och vänstertrafik: alla vinner på att alla kör på samma sida, men det spelar ingen roll vilken sida det är. Ingen vinner på att köra på fel sida. – En Nashjäm­vikt ger oftast inte det bästa tänkbara utfallet för varje enskild inblandad, men det blir det bästa med tanke på vad de andra kan ta sig till. Enligt teorin finns det alltid en Nashjämvikt i varje scenario av konkurrentstrategier. – Uppkal­lat efter matematikern John Nash (1928–2015), mottagare av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1994 (länk), huvudperson i filmen A Beautiful Mind från 2001 (se IMDb, länk). – Läs också om Schellingpunkter.

[matematik och logik] [personer] [spelfilmer] [spelteori] [ändrad 2 februari 2023]