Rättsfall och skandaler (kategori)

Pirate Bay

The Pirate Bay, TPB – en ursprungligen svensk webbplats för utbyte av filer mellan användare. (Se fildelning.) – Sajten, som lanserades 2003, stängdes i december 2014 men öppnades på nytt den 1 februari 2015. I juli 2017 var Pirate Bay en av världens hundra mest besökta sajter enligt Alexa. – Pirate Bay har pekats ut som medansvarigt för spridning av piratkopierad musik och film i stor skala. Pirate Bay drabbades den 30 maj 2006 av en stor polisrazzia som genomfördes på begäran av USA:s regering. Rättegång inleddes först 2008. I april 2009 dömdes personerna bakom Pirate Bay, bland andra Fredrik Neij och Gottfrid Svartholm Warg, till ett års fängelse vardera och till att betala 30 miljoner kronor i skadestånd. Skadeståndet höjdes i hovrätten 2010 till 46 miljoner kronor, men fängelsestraffen kortades. De åtalade kallade rättegången för spectrial, skådeprocess. – Trots de höga straffen mot ägarna var Pirate Bay fram till december 2014 minst lika aktivt som tidigare, och var Pirate Bays servrar fanns var en väl bevarad hemlighet. Men den 9 december 2014 stängdes Pirate Bays webbplats. Det sätts i samband med en polisrazzia samma dag mot en serverhall i Nacka utanför Stockholm. Kort därefter publicerade webbsajten Isohunt hela Pirate Bays databas på sajten oldpiratebay.org (senare stängd). Och i mitten av december 2014 startade personerna bakom Isohunt en ny sajt, Open Bay, som förutom Pirate Bays hela databas erbjuder besökarna att ladda ner källkoden till Pirate Bay och starta eget. – Åklagaren i målet mot Pirate Bay begärde i februari 2015 att Internetstiftelsen i Sverige skulle stoppa all registrering av domänen Pirate Bay. Åklagaren hade redan tidigare begärt att domänen ska konfiskeras. I maj 2015 beslöt tingsrätten att domänerna piratebay.se och thepiratebay.se skulle konfiskeras och tillfalla staten (läs domen här). Men dagen efter att domen föll fanns Pirate Bay på sex andra toppdomäner. Domen bekräftades av Svea hovrätt i maj 2016, se pressmeddelande (länk). I februari 2017 ålade Patent- och marknadsöverdomstolen internetoperatörerna Bredbandsbolaget och Telenor att hindra sina kunder att surfa till Pirate Bay. I oktober 2018 ålades Telia interimistiskt att göra samma sak (se länk). Webbsidan thepiratebay.org kan därför vara oåtkomlig för många. – Pirate Bay är ett index över filer som kan laddas ned med BitTorrent‑teknik. Det är en så kallad tracker‑sökmotor. Många av filerna är kopior av upphovsrättsligt skyddat material. Pirate Bay har inte själva filerna, bara länkar till dem. – Pirate Bay startades i början av 2004 på initiativ av organisationen Piratbyrån, men är sedan oktober 2004 fristående. – I juni 2009 meddelades att Pirate Bay skulle säljas till företaget Global gaming factory, GGF, ägt av Hans Pandeya. Efter avslöjanden om GGF:s affärer blev affären inställd. – I mars 2013 spred Pirate Bay ryktet att servrarna hade flyttats till Nordkorea. Det var ett skämt, som Pirate Bay för övrigt spred även den 1 april 2007. – I augusti 2013 släppte Pirate Bay en egen webbläsare, Piratebrowser. I december 2019 kom Baystream, en tjänst för strömmande video. – Se artiklar på IDG:s webbsidor.

[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 8 mars 2022]

Freedom hosting

ett hemligt nätverk som bland annat påstås sprida bilder på sexuella övergrepp mot barn. – Organisationen, som från början ska ha letts av irländaren Eric Eoin Marques, använder nätverket Tor för ospårbar kommunikation genom internet. Marques greps i augusti 2013, och USA begärde honom då utlämnad. Han utlämnades till USA i mars 2019. I februari 2020 erkände sig Marques, efter uppgörelse med åklagare, skyldig till att ha drivit ett nätverk som främjade spridning av bilder på sexuella övergrepp mot barn. I september 2021 dömdes han till 27 års fängelse. – Kort efter att Marques greps saboterades Freedom hostings nätverk av någon okänd, trots att dess uppbyggnad borde göra det omöjligt. – Försvarare av Freedom hosting hävdar att nätverket primärt är till för att skydda yttrandefrihet, och att bilderna på sexuella övergrepp mot barn är ett oönskat missbruk. – En längre artikel om Freedom hosting och Eric Eoin Marques finns i denna artikel från 2019 i Irish Mirror.

[rättsfall] [ändrad 17 september 2021]

Instagrammålet

en rättegång mot två flickor som 2012 spred förnedrande uppgifter om nästan två hundra ungdomar på Instagram. Ungdomarna pekades bland annat ut som prostituerade. – Rykten om att en tredje flicka, som inte var inblandad, låg bakom ledde till svåra upplopp i Göteborg i december 2012. De kränkande påståendena polisanmäldes av 45 ungdomar. I juni 2013 dömdes två flickor för grovt förtal. De ska tillsammans betala 15 000 kronor i skadestånd till var och en av målsägarna, alltså sammanlagt en halv miljon kronor. – Utslaget anses ha betydelse för att dämpa det så kallade näthatet. – Se också hämndporr.

[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [rättsfall] [ändrad 18 september 2017]

– In English: The Instagram case was a court case againt two Swedish teenage girls who in 2012 published defamatory statements about almost two hundred other teenagers on the Instagram social network. The slander mainly concerned sexual behavior. This happened in Gothenburg, Sweden. In December 2012, rumors that a third teenage girl, who was actually not involved, had posted the slander caused riots in Gothenburg. The two girls who were actually behind the postings were found guilty of aggravated defamation in June, 2013. They were sentenced to paying damages of 15,000 Swedish kronor to each person they had slandered, in all about half a million Swedish kronor. – For more summaries in English, please click at this link.

Swartz, Aaron

Porträtt av Aaron Swartz. — Aaron Swartz.

(1986—2013) – avliden amerikansk programmerare och aktivist för frihet på internet. – Aaron Swartz var bland annat med om att utveckla RSS, och deltog i standardiseringsarbete på W3C. Han grundade företaget Infogami, som gick ihop med Reddit, och 2006 såldes till förlaget Condé Nast. Han arbetade också en kort tid på tidskriften Wired. – Som aktivist var han med i den framgångsrika kampanjen mot lagförslaget SOPA, startade Watchdog.net och Demand Progress (länk). Han protesterade också mot behandlingen av Chelsea Manning (tidigare Bradley Manning, se Wikipedia), som åtalades och fälldes för att ha läckt hemlig militär information till Wikileaks. – Aaron Swartz blev åtalad för att han under 2010 och 2011 hade laddat ner ett stort antal artiklar från JSTOR (länk), en webbplats för olika typer av akademiskt material och artiklar. Han påstods ha gjort det från en dator som han olovligen hade placerat i ett utrymme på MIT. – Trots att JSTOR inte ville gå till domstol åtalades Swartz för dataintrång och riskerade upp till 35 års fängelse. En uppgörelse mellan åklagaren och Swartz advokater skulle dock ha gett Swartz bara sex månaders fängelse. Men den 11 januari 2013 påträffades Swartz död i sitt hem. Han hade begått självmord. Det har senare framkommit att Secret service spanade på Swartz tills han dog. – Självmordet väckte starka reaktioner, och rättsväsendets behandling av Swartz har bland annat tagits upp i USA:s kongress. – Se Aarons lag och CFAA. – Aaron Swartz day and international hackathon (aaronswartzday.org) anordnas sedan 2013 varje år i början av november (före Swartz födelsedag den 8 november).

– Två dokumentärfilmer om Aaron Swartz är:

– Killswitch: the battle to control the internet från 2014 (killswitchthefilm.com);
– The internet’s own boy: the story of Aaron Swartz, också från 2014 (länk).

[aaron swartz] [aktivism] [personer] [rättsfall och skandaler] [spelfilmer] [årsdagar] [ändrad 27 oktober 2017]

Carrier IQ

ett nerlagt amerikanskt företag som utvecklade program till operatörer för kvalitetsövervakning av mobiltelefoner. – Carrier IQ, som grundades 2005, lades ner efter beskyllningar om att företagets program i detalj kartlade abonnenternas användning av telefonerna. Företagets immateriella egendom köptes 2015 av AT&T i samband med nerläggningen. – I november 2011 hävdade den amerikanska programmeraren Trevor Eckhart att Carrier IQ:s program kunde registrera varje knapptryckning som användaren gjorde (se denna intervju). Alltså även innehållet i SMS och e‑post. Carrier IQ genmälde att deras program bara mäter telefonernas funktion och inte registrerar eller vidarebefordrar innehållet i privata meddelanden. Carrier IQ hotade först att stämma Trevor Eckhart, men bad senare om ursäkt (se arkiverad länk).

[företag] [kartläggning] [nerlagt] [skandaler] [ändrad 5 december 2018]

Johansen, Jon Lech

”DVD-Jon” (1983) – norrman som 1999 utvecklade programmet DeCSS för uppspelning av kopieringsskyddade DVD (se CSS) på Linux‑datorer. Han var då 16 år. Jon Lech Johansen drogs inför rätta för intrång i upphovsrätten, men friades efter processer som pågick i tre år. – 2005 utvecklade han ett program, Pymusique, senare kallat Sharpmusique, som gjorde att man kunde köpa låtar från Apples musikaffär iTunes utan att få med Apples kopieringsskydd (läs också om Hymn Project†). Båda programmen är nerlagda. – Jon Lech Johansen har fått det norska Karolinepriset (se Wikipedia) och år 2002 fick han EFF:s utmärkelse Pioneer Award (se denna länk). – Sedan 2007 är Jon Lech Johansen teknisk chef på doubleTwist Corporation (länk). – Jon Lech Johansens webbsida finns på nanocr.eu (inte uppdaterad sedan 2018), och hans Twitterkonto är twitter.com/jonlech.

[jon lech johansen] [personer] [upphovsrätt] [ändrad 4 december 2022]

Gizmondo

en spelkonsol från företaget Tiger Telematics, såld 2005—2006. – Gizmondo blev mest känt för skandalerna runt Tiger Telematics, som grundades av svensken Carl Freer, och som hade flera medlemmar av den kriminella så kallade Uppsalamaffian i ledningen. Det bör påpekas att spelkonsolen var en riktig produkt, även om den hade kvalitetsproblem. Men i september 2005 avslöjade Aftonbladet att Stefan Eriksson (”Tjock‑Steffe”), Peter Uf (”Pricken”) och Johan Enander, som tillsammans med Freer utgjorde företagets ledning, alla hade avtjänat långa fängelsestraff i Sverige. Samtliga, inklusive Freer, lämnade då företagsledningen. Senare avslöjades att även Carl Freer var straffad för grovt bedrägeri. – Eriksson greps i februari 2006 i Kalifornien när han hade kraschat en ovanligt dyr Ferrari. Han åtalades där i april 2006 för förskingring, bilstöld, rattfylleri, kokaininnehav och olaga vapeninnehav. Carl Freer åtalades något senare i Kalifornien för att ha utgett sig vara polis, för osant intygande och olaga vapeninnehav. Enander återvände 2006 till Sverige för att sitta av ett fängelsestraff. – Spelkonsolen Gizmondo fick aldrig fotfäste på marknaden, och skandalerna gjorde den osäljbar, så i januari 2006 gick företaget i konkurs. Konkursboet hade stora skatteskulder i Storbritannien. – Freer, Ericsson och Uf var sedan på olika sätt inblandade i mobiloperatören Xero Mobile, vars verksamhet upphörde efter att förhandlingar med engelska Rok Entertainment om uppköp avbröts i början av 2008. Carl Freer lämnade Xero och startade 2008 företaget Blowfishworks. – Teaterpjäsen Tjock‑Steffe, som mest handlar om Gizmondo, hade 2015 premiär på Uppsala stadsteater, se artikel i Computer Sweden: länk. – Radiodokumentär från 2011: länk.

– In English: Gizmondo was a gaming console from the company Tiger Telematics. It was sold 2005 to 2006. It is known mostly because of the scandals involving the owners of the company. It was, however, a real product, although there were quality issues. – Tiger Telematics was founded by the Swede Carl Freer and included members of the criminal so-called Uppsala mafia in its management. In 2005, it was revealed that three members of Tiger Telematics’s board of directors, Stefan Eriksson (”Tjock-Steffe” = ”Fat Steve”), Peter Uf (”Pricken” = ”The Dot”) och Johan Enander all had served long prison sentences in Sweden. The three of them, and also Carl Freer, then left the board. It was later revealed that Carl Freer too had done time for fraud. In February, 2006, Stefan Ericsson was arrested by the police in California after having totalled a very expensive Ferrari. He was then charged with embezzlement, grand theft auto, drunk driving, possession of cocaine and illegal possession of firearms. Carl Freer was then, also in California, charged with impersonating a police officer, giving false testimony and illegal possession of firearms. And in 2006, Johan Enander returned to Sweden to finish his term in prison. – The Gizmondo console never caught on, and the scandals surrounding the brand made it unsellable, so in January 2006, Tiger Telematics went bankrupt with big unpaid debts, especially in the UK. – Freer, Ericsson and Uf were later in various ways involved in the mobile phone operator Xero Mobile, no longer in business after acquisition negotiations with British Rok Entertainment were cancelled in early 2008. – Carl Freer left Xero and in 2008 started a company called Blowfishworks. – A theatre play called Tjock‑Steffe opened at the Uppsala city theatre in 2015. – For more summaries in English, please click at this link.

[nerlagt] [rättsfall] [spel] [ändrad 11 mars 2020]

SDgate

eller SD-gate – spridandet av tiotusentals lösenord på internet hösten 2011. Detta blev känt i slutet av oktober 2011 genom ett inlägg på Twitter. – Inlägget påstods komma från den före detta Sverigedemokratiska riksdagsledamoten William Petzäll (1988—2012). I inlägget påstods att Sverigedemokraterna (SD) länge hade haft tillgång till lösenorden till journalister på Aftonbladet och Expressen och till andra journalister. Petzäll förnekade att han hade skrivit inlägget på Twitter: han var vid tillfället inlagd för missbruksvård och hade då inte tillgång till vare sig dator eller mobiltelefon. Listan över lösenord kom från sajten Bloggtoppen, och hade varit på avvägar ett tag. Senare spreds även lösenord från sajten Gratisbio.se. Sverigedemokraterna hade alltså inget med lösenorden att göra. – I själva verket var det inte lösenord i klartext, utan så kallade lösenordshashar, det vill säga ett slags krypterade lösenord. Sådana är ofta lätta att knäcka. Risken med sådana listor på lösenord är främst att många användare har samma lösenord till många tjänster och konton. Har man listat ut ett lösenord kan man sedan alltså komma in på många konton.

– In English: SDgate or SD-gate was a scandal involving a leak to the internet of tens of thousands of passwords used by Swedish journalists. This happened in fall, 2011. The leak was made known in a Twitter tweet allegedly from William Petzäll (1988—2012), then a member of the Swedish parliament for the anti‑immigration party Sverigedemokraterna (SD). Petzäll denied having published the tweet. He had been at detox at the time, and did not have access to the internet. The list of passwords had in fact been in circulation for some time. Also, the passwords were not in plaintext, but hashes, meaning that it requires some cryptographical skills to get them into useful form. – For more summaries in English, click here.

[ord på -gate] [skandaler] [ändrad 19 september 2017]

Lans, Håkan

(1947) – svensk uppfinnare, utvecklare av det GPS-baserade navigationssystemet STDMA som har blivit internationell standard för handelssjöfart och även kan bli det för flyget, innehavare av ett omstritt, numera utgånget patent för färggrafik för datorer. – Patenttvisten: Lans fick först flera stora datortillverkare att betala licensavgift för färggrafiken. Men Dell och Gateway (numera ägt av Acer) vägrade att betala. När Lans stämde de företagen slutade det med att han själv i en omstridd rättegång i USA dömdes att betala ett enormt skadestånd. Han betalade aldrig, och i april 2012 nådde Lans förlikning med motparterna på hemliga villkor. Men 2014 dömdes han att betala motpartens rättegångskostnader. – Musen: Lans konstruerade också på 1970‑talet en mus, men Douglas Engelbart† hade tio år tidigare uppfunnit en något annorlunda mus. – David Lagercrantz bok Ett svenskt geni från år 2000, ny omarbetad upplaga 2006, handlar om Håkan Lans. – Läs mer på Håkan Lans företag GP&C:s webbsidor.

[håkan lans] [patent] [personer] [rättsfall och skandaler] [ändrad 18 september 2017]

unique device identifier

UDID – avskaffat serienummer för Apples iPhone, iPad och iPod Touch†. Avvecklades med början 2011. – En UDID bestod av 40 siffror och bokstäver. Andra tillverkare brukar använda förkortningen UDI för sina motsvarande nummer. – UDID användes för att identifiera utrustning gentemot tjänster som iTunes. UDID kunde också läggas in i program så att programmet bara kunde köras på en bestämd enhet. – I september 2011 blev det känt att en miljon UDID‑nummer med användaruppgifter hade kommit på avvägar. Enligt sajten Antisec hade listan påträffats på en FBI‑agents dator. Apple förnekade genast att företaget hade lämnat ut information om UDID till FBI. Senare uppgav företaget Bluetoad att informationen hade stulits från dess servrar. Apple meddelade efter skandalen att UDID skulle avskaffas. – Läs också om IDFA.

[hårdvara] [it-säkerhet] [nerlagt] [skandaler] [ändrad 28 oktober 2022]