Alexa

  1. – ett system från Amazon för talstyrning av datorer och hemelektronik. Det lanserades i november 2014 och ingår bland annat i Amazon Echo. Alexa finns också som app för Android och iOS. – Användarna kan med talstyrning ge Alexa instruktioner som man annars skulle behöva ge från ett tangentbord eller en pekskärm. Man kan be Alexa sådant som att spela musik, ställa in väckning eller läsa upp väderprognosen. Den kan också användas för hemautomatisering (”det smarta hemmet”). Fristående utvecklare kan anpassa elektronisk utrustning och tjänster till talstyrning med Alexa. – Alexa fungerar lokalt, utan att behöva kommunicera med en server, men skickar ibland inspelningar av tal till Amazon som använder dem för att förbättra taligenkänningen. Detta har lett till farhågor för att Amazon tjuvlyss­nar på användarna. Alexa spelar, enligt Amazon, inte in tal kontinuerligt, men den är ständigt påslagen för att lyssna efter det ord, ofta ”echo”, som aktiverar den. Alexa finns i oktober 2018 för engelska och tyska. – Se Amazons webbsidor;
  2. Alexa Internet – ett amerikanskt företag, känt för sin besökssta­ti­stik över webbplatser, Alexa traffic rank. – Alexa grundades 1996 med målet att bli en intelligent sök­motor som, med ledning av besöksstati­stik, skulle kunna rekommen­dera sidor till webb­surfare. Alexa arkiverade också besökta webbsidor och blev på så sätt grunden till arkivet Wayback machine. Företaget samarbetar också med Open Directory Project†, numera Curlie. Besöksstatistiken samlas in med hjälp av ett program, Alexa Toolbar, som användarna installerar i sina webb­läsare. Den ger alltså in­for­ma­tion enbart om de använd­are som har instal­lerat sådana program. – Alexa köptes 1999 av Amazon. – Se alexa.com.

[talassistenter] [talstyrning] [webben] [ändrad 1 maj 2017]

Weiser, Mark

(19521999) – amerikansk forskare och uppfinnare, chefs­tekno­log på forsk­nings­institutet PARC från 1996. – Mark Weiser är känd som upphovsman till idén ubikvitära it-system (ubiquitous computing), alltså att datorkapacitet skulle vara tillgänglig när som helst i vardagslivet. Hans vision, som publicerades 1991 i artikeln ”The computer for the 21st century” i Scientific American (länk), har till stora delar realiserats. Weiser förespråkade också något som han kallade för calm technology – bra design skulle, ansåg han, märkas så lite som möj­ligt. – Mark Weiser var också trummis i bandet Severe tire damage (std.org) som i juni 1993 var det första bandet som spelade på internet och som, till Rolling Stones förvåning, var förband när Rolling Stones i november 1994 gjorde sin första spelning på internet. – En minnessida med artikeln från 1991 finns här.

[mark weiser] [personer] [ändrad 11 februari 2021]

Hotmail

en avvecklad gratis e-post­tjänst från Micro­soft. – Hotmail ersattes i början av 2013 av Outlook.com. Det var länge den e‑post­tjänst i världen som hade flest användare. Tjänsten grundades 1996 som ett fristående före­tag av Sabeer Bhatia och Jack Smith. De sålde 1997 före­taget till Micro­soft. Microsoft har kallat det för MSN Hotmail, Windows Live Hotmail och senast för Microsoft Hotmail. Sommaren 2012 meddelade Microsoft att Hotmail skulle ersättas av Outlook.com. Användarna flyt­tades sedan successivt över från Hotmail till Outlook.com. Inga nya Hotmailadresser har skapats sedan 2013, men de som fanns redan då kan fortfarande användas. De ingår i Outlook.com. – Se blogginlägg från Micro­soft (länk). (Namnet Hotmail var en ordlek på HTML och skrevs ibland HoTMaiL.)

[e-post] [nerlagt] [ändrad 15 september 2021]

Beurling, Arne

Svartvitt foto av Arne Beurling.
Arne Beurling.

(19051986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysk­lands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som an­vändes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddel­anden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i Svenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube (länk) och i Öppet arkiv (länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriks­son (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privat­liv.

[kryptering] [personer] [underrättelseverksamhet] [ändrad 2 mars 2021]