Richard Stallman på KTH i Stockholm i januari 2016. Foto: Lars Danielsson
(1953) – amerikansk programmerare och aktivist för fri mjukvara och frihet på internet. – Stallman är initiativtagare till operativsystemet GNU och grundare av stiftelsen Free software foundation(FSF). – Richard Stallman har fått flera utmärkelser och hedersdoktorat, bland annat Grace Murray Hopper Award (se länk) 1990, 1996 ett hedersdoktorat vid KTH (se länk) och 1998EFF:s pris Pioneer Award (se länk). – Stallman avgick från FSF:s styrelse i september 2019 efter att bland annat ha gjort kontroversiella uttalanden om de sexuella övergreppen i Jeffrey Epstein-skandalen (se Wikipedia). I mars 2021 återinträdde han i FSF:s styrelse. Det ledde till att Red Hat drog tillbaka sitt stöd till FSF och flera andra företag hotar att göra det. – Richard Stallmans webbsida finns på stallman.org. – IDG:s artiklar om Richard Stallman: länk.
ett projekt som utvecklar Googles webbläsare Chrome i öppen källkod. – Samtidigt som Google fortsätter att utveckla Chrome pågår Chromium‑projektets arbete med att vidareutveckla Chrome med bidrag från frivilliga programmerare. Vem som helst kan ladda ner källkoden till Chrome och göra ändringar, förbättringar och anpassningar som kan lämnas in till Chromium‑projektet och eventuellt infogas i Chromium. Förbättringar i Chromium kan sedan användas av Chrome. Det är alltså samma förhållande som det från början var mellan Netscapes sedermera nerlagda Navigator† och Mozilla‑projektetsFirefox. Chromium-projektet inleddes 2008. – Google är noga med att Chromium är namnet på projektet, inte på en produkt.– Chromium är grunden för bland annat Amazons webbläsare Silk och för webbläsaren Epic. – Läs mer på chromium.org. – Läs också om Chromium OS.
tidigare årligt pris till främjare av fri mjukvara. Priset delades mellan 2007 och 2011 ut till nordiska personer, projekt eller organisationer som hade lämnat ett framstående bidrag till främjandet av fri mjukvara. Det delades också ut 2018. Priset delades ut på konferensen FSCONS. – Se denna länk (gammal).
en svensk förening som verkar för fri mjukvara och mot begränsningar av tillgång till konstnärliga och litterära verk. Förkortas FFKP. – Se ffkp.se (från 2015).
ett program som komprimerar och dekomprimerardigitalvideo – en omkodare eller kodek. Xvid är skrivet i öppen källkod och är en vidareutveckling av det äldre systemet Opendivx. Konkurrerar med en annan kodek, Divx (samma namn skrivet baklänges). Xvid kan laddas ner från xvid.com.
(FSF) – en stiftelse för utveckling och spridning av fri mjukvara. – Fri mjukvara är datorprogram som användaren får använda, ändra och sprida fritt. (Men de är inte nödvändigtvis gratis.) FSF stöder också spridningen av programdokumentation som får användas och ändras fritt. – FSF grundades 1985 av Richard Stallman, och är nära knutet till projektet GNU, som utvecklar operativsystemet med samma namn. För att säkerställa att FSF:s program förblir fria, det vill säga att de alltid sprids fritt, med eller utan ändringar, använder FSF den speciella tillämpning av copyright som kallas för copyleft. – FSF finns på fsf.org. FSF på svenska (delvis) finns här.
ett projekt som utvecklar ett grafiskt användargränssnitt till Linux samt för andra versioner av Unix som BSD, Darwin, HP‑UX och Solaris. Mer exakt är det en användarmiljö, som förutom grafiskt användargränssnitt omfattar webbläsare och andra program samt verktyg för programutvecklare. Allt utvecklas som fri mjukvara, och programmen kan laddas ner från Gnomes webbplats gnome.org. – Gnome påstås stå för GNU network object model environment, och det ingår i GNU‑projektet. – Läs också om det nerlagda Eazel† och om det konkurrerande KDE. – Ordet:Gnome, på svenska gnom eller tomte (i äldre betydelse), kan i folktro vara en kortväxt människoliknande varelse som utan att synas hjälper människorna. Ordet kan också användas i ungefär samma betydelse som nörd.
(bazaar mode) – programutveckling över internet med många deltagare och full öppenhet under arbetets gång. Anses prägla utvecklingen av Linux. – Benämningen bazaar i denna betydelse kommer från Eric RaymondsbokThe cathedral and the bazaar från 1999, svensk översättning Katedralen och basaren, 2001 (länk). – Eric Raymond ställde basaren mot katedralen som två kontrasterande sätt att arbeta. Även katedralen är en modell för utveckling med öppen källkod, men i cathedral mode sker utvecklingen av nya versioner i små, slutna grupper: öppenheten kommer först när en ny version av programmet har släppts. Basaren präglas däremot av öppenhet, nyfikenhet och utbyte av kunskap. – The cathedral and the bazaar i engelsk originaltext kan laddas ner här; svensk översättning finns här (borttagen).
– ett operativsystem och en utvecklingsplattform för smarta mobiler, surfplattor och hemelektronik, utvecklat främst av Google. – Android är sedan 2014 världens mest spridda operativsystem. Google uppmuntrar andra mobiltillverkare att använda Android. Det har hittills (november 2022) varit gratis, men villkorat med krav på att Android levereras med Googles sökmotor, webbläsaren Chrome och andra Google‑tjänster. (Mer om det här nedanför.) – I princip ska vem som helst kunna utveckla program och tjänster som ska kunna användas på vilken mobiltelefon eller surfplatta som helst, om den kör Android. Android bygger på Java och Linux kärna. Det skiljer sig så mycket från de flesta andra utföranden av Linux att det inte brukar räknas som en Linuxdistribution. Det går inte att köra vanliga Linuxprogram direkt på Android och inte heller att köra Androidprogram direkt på andra utföranden av Linux. – Android blev officiellt i november 2007, och backas upp av företagen i Open handset alliance. Den första Androidmobilen, T‑Mobile G1, visades upp i september 2008. – Android har namn efter företaget Android, grundat av Andy Rubin (som kallas för ”Android”), köpt 2005 av Google. Det var i företaget Android som en stor del av utvecklingsarbetet gjordes. Android förkortas ibland till droid, se till exempel droidrage. – De olika versionerna av Android har haft namn efter amerikanska gordsaker i bokstavsordning, till exempel Nougat, Oreo och Pie, men version 10 från 2019 heter Android 10 (och så vidare i nummerordning). – WearOS är en version för smarta klockor. Android One är en specifikation för smarta lågprismobiler. – Se också SE Android. – Läs mer om Android här. – I januari 2010 började Google sälja en egen mobiltelefon med Android, Nexus One†, följd av andra mobiltelefoner och surfplattor med varumärket Nexus†. Varumärket Nexus för mobiltelefoner ersattes i oktober 2016 av Pixel. – Läs också om AOSP och OESF. – Jämför med Limo foundation† och läs också om Kindroid. – Android ska inte förväxlas med Chrome OS, Googles operativsystem för persondatorer. Men i oktober 2015 uppgavs det att Google planerar att avveckla Chrome OS som separat produkt och slå ihop det med Android. Från hösten 2016 kan man köra Android-appar på Googles dator Chromebook. – Android är skrivet i fri och öppen källkod, vilket innebär att det är tillåtet att sprida det vidare och modifiera det på valfritt sätt, förutsatt att man inte kallar det för Android – läs om ColorOSCyanogenMod†, Lineage OS, OmniROM och Replicant, som är fristående utföranden av Android. – I juli 2018 ålade Europeiska kommissionen Googles moderbolag Alphabet att betala 4,3 miljarder euro i böter för att Google missbrukar Androids dominerande ställning på marknaden genom att tvinga företag som använder Android att förinstallera Googles sökmotor och Google Chrome. (Se pressmeddelande.) Google överklagade (se Googles blogg), men i mars 2019 gjorde Google en del eftergifter Böterna sänktes därefter till 1,9 miljarder euro (se pressmeddelande från EU). – 2016 blev det känt att Google utvecklar ett nytt operativsystem, Fuchsia, som eventuellt kan ersätta Android. – IDG:s artiklar om Android: länk;
– människolik robot. – Ordet android används främst inom science fiction om robotar som verkar vara riktiga människor. Förkortas ofta till droid. I filmen Blade Runner kallas androiderna för replikanter. På 2010‑talet kom också ordet hubot. – Faktiskt existerande robotar (till skillnad från robotar i film och science fiction) som påminner om människor , men som inte kan misstas för människor, kallas för humanoider. – Läs också om cyborg. – Om upplevelsen av människolika robotar, se uncanny valley.
– Ordet:Android kommer av grekiska andros – man, människa – och -oid – liknande.
