Lavabit

en nerlagd amerikansk tjänst för krypterad e‑post. – Tjänsten lades ner av ägaren i augusti 2013, enligt ägaren efter påtryck­ningar från amerikanska under­rättelse­organ. Den antydda bakgrunden är att Lavabit vägrade ge NSA tillgång till kundernas e‑post. Ägaren, Ladar Levinson, la hellre ner verksam­heten än att han böjde sig för påtryck­ningarna. Detta hände kort efter avslöjandena om Prism och XKeyscore. – Se lavabit.com (vilande, men med för­klaring) och denna videointervju med Levinson. – Företaget Lavabit lades däremot inte ner. Det deltar i utveck­lingen av det krypterade e‑postsystemet Dark mail. – Se också Silent mail† och Protonmail.

[e-post] [nerlagt] [personlig integritet] [ändrad 1 november 2017]

Navigator

en nerlagd webbläsare från Netscape. – Navigator var i mitten av 1990-talet den mest spridda webbläsaren i världen. Den kallades ofta för Netscape. Lanserades 1994 och konkurrerade snabbt ut sin föregångare Mosaic†. – 1998 pub­li­ce­ra­des källkoden till Navigator som öppen källkod, vilket startade projektet Mozilla och webbläsaren Firefox. Netscape fortsatte att utveckla och marknadsföra Navigator, men den trängdes ut från marknaden av Internet Explorer från Microsoft. I två stora processer mot Micro­soft, en i EU och en i USA, hävdades att Microsoft utnyttjade Windows monopolställning för att gynna Internet Explorer. I en uppgörelse 2003 kom Netscapes ägare America Online (numera Aol), som hade köpt Netscape 1998, överens med Micro­soft om att leverera Internet Explorer till Aol:s abonnenter. – Sommaren 2003 sades de flesta av Navigators utvecklare upp, men Navigator levde vidare till den 1 mars 2008, då ägaren Aol slutade att underhålla Navigator. (Sedan dess har Internet Explorer i sin tur trängts undan av Firefox och Google Chrome.)

[nerlagt] [webb­läsare] [ändrad 21 september 2021]

Be

ett amerikanskt dataföretag, grundat 1990 av Apples förre vice vd Jean‑Louis Gassée, likviderat i januari 2002. – Be lanserade först datorn BeBox†, som lades ner 1997, och satsade sedan på att utveckla och marknads­föra operativsystemet BeOS†. Trots teknisk briljans blev BeOS ingen succé. Apple övervägde 1997 att välja BeoS som sitt nya operativsystem, men köpte i stället NextStep†. Under sitt sista år satsade Be på att sälja BeOS som ett inbyggt system för internet appliances, alltså andra internetanslutna apparater än persondatorer. Men i slutet av 2001 såldes rättigheterna till operativsystemet till Palm†. – I början av 2002 avgick Jean-Louis Gassée och kort därefter såldes företagets sista inventarier på auktion.

[företag] [nerlagt] [ändrad 17 november 2018]

OSF/1

Open software foundation, version 1 – ett utförande av Unix från organisationen Open soft­ware foundation† (OSF). – OSF/1, som byggde på Mach, lanserades 1990. Syftet var att införa en enhetlig form av Unix. – OSF/1 var inte ett färdigt operativsystem, utan snarare en bygg­låda som de olika företagen kunde sätta samman operativsystem av – förhoppnings­vis kompatibla med varandra. Alla inblan­dade företag behöll dock sina egna utföranden av Unix. Undantaget var Digital†, som några år senare la ner sin egen Unixversion, Ultrix†, och i stället utvecklade OSF/1 till Digital Unix†, senare omdöpt till Tru64†. I mitten av 1990-talet började Linux tränga ut OSF/1. När dåvarande Hewlett-Packard† (som hade blivit ägare till Digital) 2012 slutade att stödja Tru64 fanns OSF/1 i praktiken inte längre. 

[nerlagt] [unix] [ändrad 17 september 2020]

Alpha

  1. – se alfa;
  2. Alpha – en 64‑bitars‑processor som utvecklades av Digital† i början av 1990‑talet – Alpha‑processorn presenterades 1992. Compaq, som köpte Digital 1998, sålde 2001 de intellektuella rättigheterna till Alpha‑processorn till Intel. Det ledde till att Alpha sakta men säkert avvecklades till förmån för Intels egna processorkonstruktioner. År 2001 meddelade Compaq att företaget skulle byta ut Alpha mot Intels Itanium‑processorer. När dåvarande Hewlett‑Packard† 2002 köpte Compaq fortsatte Hewlett‑Packard under några år att utveckla och sälja Alpha‑baserade datorer. Den sista Alpha‑processorn, EV7z, kom i augusti 2004. Hewlett‑Packard sålde dem fram till 2006 och gav support till 2011;
  3. – se Wolfram Alpha.

[nerlagt] [processorer] [programmering] [sökmotorer] [ändrad 20 december 2022]