(complex instruction set computer) – beteckning på ett slags processorer som kunde behandla en omfattande uppsättning instruktioner, inklusive en del som var ganska invecklade. – Benämningen CISC skapades i efterhand (är en retronym) och anknöt till alternativet RISC, en senare utveckling som inleddes på 1970‑talet. (Trots att computer ingår i det fullständiga namnet står CISC alltså för ett slags processor, inte för en hel dator.) – Varken CISC eller RISC är numera aktuella termer.
[förkortningar på C] [processorer] [retronymer] [ändrad 19 december 2019]
(Programmed data processor) – en historisk serie minidatorer från Digital†. PDP‑1 lanserades 1960 och kostade då 120 000 dollar – att jämföra med en miljon dollar för en stordator. Mest framgångsrik blev PDP‑11 från 1970, som flitigt kopierades i dåvarande östblocket. Det fanns PDP‑modeller upp till PDP‑16 från 1972. PDP‑serien efterträddes 1977 av VAX†. Ett arv från PDP‑11 är Intels processorer, som länge byggde på instruktionsuppsättningen från PDP‑11.
[förkortningar på P] [it-historia] [minidatorer] [ändrad 10 oktober 2018]
- – se beskrivande webbadress;
- – i journalistik: kort inledande beskrivning av en artikel eller ett nyhetstelegram.
– Ordet: Försvenskning av engelska slug.
[massmedier] [webbpublicering] [ändrad 8 augusti 2019]
(Wikipedia och reality) – ”wikialiteten”, ”wikligheten” – verkligheten så som den definieras av uppslagsverket Wikipedia: ”om verkligheten och Wikipedia inte stämmer överens, så gäller Wikipedia”. – Även: sanningen när den fastställs genom omröstning. – Läs också om Wikipedia kid och wikipetter samt YouTube-examen.
[jargong] [källkritik] [webbuppslagsverk] [ändrad 12 maj 2017]
ett frågespråk för RDF, alltså ett frågespråk som kan söka och ändra i en databas i formatet RDF. – SPARQL har fastställts som standard av webbens ledningsgrupp W3C, och är ett av verktygen för den semantiska webben. Namnet påstås stå för SPARQL protocol and RDF query language – en rekursiv förkortning. Uttalas som engelska sparkle. – Läs mer på W3C:s webbplats (länk) (från 2008).
[databaser] [rekursiva förkortningar] [webben] [ändrad 15 juni 2018]
- – resource description format – regler (ramverk) för beskrivning av innehållet på webbsidor på ett sätt som maskiner kan förstå och använda. RDF konstruerades för att beskriva metadata, men det har med tiden blivit ett sätt att direkt ordna datamängden. Informationen som sammanställs med RDF, RDF‑filen, kan alltså ses som en post i en databas. RDF‑filen ingår i webbsidan, men visas normalt inte för besökaren. Den är avsedd för funktioner i webbläsaren. Syftet är att möjliggöra mer intelligenta sökningar på webben. RDF är en komponent i den semantiska webben. – Läs också om frågespråket SPARQL. – RDF triple – RDF‑triplett – den grundläggande beskrivningen av relationen mellan två objekt i RDF: subjekt, predikat (=relationen), objekt. Till exempel Tim Cook (subjekt) – är vd (predikat) – för Apple (objekt); en valp (subjekt) – är unge (predikat) – till en hund (objekt). – Läs mer på webbens tekniska ledningsgrupp W3C:s webbsidor (länk);
- – se reality distortion field.
[förkortningar på R] [jargong] [psykologi] [semantiska webben] [webbpublicering] [ändrad 24 februari 2023]
(copy) – en av många identiska produkter, som böcker, tidningar, datorprogram. När man talar om exemplar är alla korrekta exemplar likvärdiga. – På svenska skiljer vi mellan termerna exemplar och kopia:
- – En kopia är en mer eller mindre exakt avbildning, gjord i efterhand, av ett original (förlaga);
- – Exemplar framställs normalt med något som inte liknar produkten: till exempel framställs tryckta böcker och tidningar med tryckplåtar.
– Engelska ”a copy of PC för alla” betyder ”ett exemplar av PC för alla”. Om man på svenska säger ”en kopia av PC för alla” menar man något som man har gjort med en kopiator (eller ett plagiat). Motsvarande gäller för datorprogram. Ett exemplar av ett datorprogram är något som man har köpt eller skaffat på annat lovligt sätt (numera oftast: laddat ner från utvecklarens webbsidor). En ”kopia av programmet” har man framställt själv efter en förlaga. – Se också kopia. – Observera att det engelska ordet exemplar betyder föredöme – jämför med svenska exemplarisk.
[språktips] [ändrad 15 oktober 2018]
- – (copy) – avbildning av ett original (förlaga), som kan vara en bild, ett föremål eller information (text och siffror), till exempel ett datorprogram. – På svenska skiljer vi mellan kopior och exemplar. Böcker, tidningar och skivor med musik och eller film framställs i si och så många exemplar. Inget av exemplaren är ett original. Kopior, däremot, gör man med kopieringsapparater, med hjälp av en dator eller på andra sätt, och det förutsätter ett original. Originalet brukar anses vara av högre kvalitet och / eller mer värdefullt än kopiorna, men när det gäller kopior av digitala förlagor är det oftast ingen skillnad. – Se också kopiera;
- – kopia till eller bara kopia, på engelska CC (carbon copy) – i e‑post och affärskorrespondens: adressfält för mottagare av kopior eller extra exemplar av meddelandet. De får meddelandet för kännedom. Huvudmottagaren kan se vilka kopiemottagarna är, och om det finns flera mottagare i fältet Kopia kan de också se varandras namn. Vill man i stället hålla kopiemottagarnas namn hemliga använder man i stället fältet dold kopia eller hemlig kopia, på engelska BCC (blank carbon copy). – Se också reply all och little r. – Den engelska förkortningen CC för carbon copy är en kvarleva från skrivmaskinernas tid, då kopiorna gjordes med karbonpapper. – Se också Datatermgruppen (länk);.
[e-post] [språktips] [ändrad 4 juni 2018]
(the semantic web) – projekt för att förse webbsidor med beskrivningar av innehållet, så att sökningar på webben kan bli enklare och mer intuitiva. – Beskrivningarna ska vara maskinläsbara och användas av sökmotorer. – Syftet är att komma bort från begränsningarna i sökmotorer (index) som Google, som hittar sidor bara om de innehåller de ord som användaren frågar efter. Med den semantiska webben ska man också kunna söka med ord som beskriver innehållet. Den ska automatisera det manuella arbetet bakom webbkataloger som Yahoo. – Exempel: om du vill hitta dikter på webben kommer du inte långt med att söka på ”dikt”, för de flesta dikter innehåller inte ordet dikt. På den semantiska webben skulle dikterna vara försedda med en innehållsdeklaration som säger att ”detta är en dikt”, och som dessutom kopplar termen dikt till andra termer som beskriver olika slags litteratur. – Satsningen på att skapa den semantiska webben leds av Tim Berners‑Lee, se här. – Projektet utvecklar standarder för beskrivningar av sidor och för ämneskataloger (ontologier). Beskrivningarna av sidorna ska läggas i sidornas RDF-filer. Där finns också länkar till den ämneskatalog som används. – Läs också om språket OWL. – Kombinationen av beskrivningar och ämneskataloger gör det möjligt för en sökmotor att göra intelligenta sökningar. Om man skulle söka på husdjur på den semantiska webben skulle sökmotorn kunna hitta sidor om siameser, även om ordet husdjur inte står på de sidorna. Ämneskatalogen kan nämligen tala om att ’husdjur’ omfattar ’katter’ och att ’katter’ i sin tur omfattar ’siameser’ – alltså är siameser ett slags husdjur. Den semantiska webben ger alla möjlighet att utforma egna ämneskataloger, men the Dublin core börjar bli en inofficiell standard. – Den semantiska webben förutsätter att sidorna och ämneskatalogerna skrivs i XML, och att sidorna förses med RDF‑filer. Ämneskatalogerna utformas på samma sätt som klasserna i objektorienterade system, och beskrivs i relationsdatabaser. – Se också mikroformat, GRDDL och länkade data. – Svagheten i systemet är att det krävs extraarbete för att anpassa en webbsida till den semantiska webben. I många fall är det inte värt besväret, och för miljoner existerande webbsidor kommer det inte att göras. Troligen kommer systemet bara att användas på webbplatser där den förbättrade sökbarheten verkligen tillför något. I stället kommer sökmotorerna att använda avancerade tekniker, baserade på artificiell intelligens, för att ge liknande resultat. Ett annat sätt att förse webbsidor med beskrivande etiketter är att låta besökarna göra det, så kallade taggonomier. – En utförlig artikel i Scientific American om den semantiska webben, skriven av Tim Berners‑Lee, finns här. – Semantiska webben kallas ibland för webb 3.0, en beteckning som också används i en annan betydelse.
[semantiska webben] [språk] [xml] [ändrad 24 februari 2023]