Kategori: språktips

rugged

robust, tålig, stryktålig, oöm, slitstark, fältanpassad – anpassad för hårdhänt hantering i regn, kyla och smuts. (Skriv inte ruggad på svenska, för det är något annat, närmare bestämt en resultatet av en ytbehandlings­metod, alternativt en fågel som har tappat fjädrarna.)

[hårdvara] [språktips] [ändrad 2 juli 2019]

trunkering

– kapning:

  1. – kortning av ett tal utan av­rundning. 5,19 trunkeras till 5,1;
  2. – kapning av text eller annan in­for­ma­tions­mängd på motsvarande sätt. – Se också höger­trunkering och vänster­trunkering.

– Ordet: Kommer av engelska trunk i betydelsen träd­­stam – det som blir kvar när man har huggit av grenarna. – Termen trunkera (truncation) i denna betydelse har inget direkt att göra med den engelska termen trunk i tele- och data­­kommu­ni­ka­tion.

[matematik] [språktips] [sökningar] [ändrad 23 oktober 2017]

data

information i en sådan form att den kan be­arbetas med automatiska eller manuella metoder. – Internationella standardiseringsorganisationen ISO definierar data som ”tolkningsbar representation av information på ett formali­serat sätt som lämpar sig för kommunikation, tolkning eller bearbetning (av människor eller med automatiska metoder)”. – Ett annat sätt att uttrycka skillnaden är att data är betydelsebärande teckenföljder som kan behandlas mekaniskt, alltså utan hänsyn till det sammanhang som tecknen är hämtade från. Data kan vara meningslösa för alla, utom för den som vet vad de står för. En serie tal kan adderas utan att man behöver veta ifall det är posterna på ett köpkvitto eller folkmängden i Norrbottens kommuner. Om man vet vilket är det information. I mer allmän betydelse är data uppgifter som är, eller förväntas vara, förhållandevis exakta och finkorniga. Man kan också säga att data är sådan information som kan passas in i tabeller; information om­fattar också textdokument, bilder, filmer, ljudinspelningar och annat. Annorlunda uttryckt: data är råvaran, information är produkten. – Se också DIKW. – På 2010‑talet har data på engelska blivit ett trendigt ord igen: det används om stora datamängder och metoder för att ut­vinna information ur dem – se till exempel big data;

  1. – data är plural av det latinska ordet datum – det som är givet. Men i nu­tida svenska är data och datum (som i almanackan) två olika ord;
  2. – data som i databehandling är plural. Man skriver alltså ”mina data, nya data”. (Jämför med kläder, som också bara finns i plural.) Behöver man en singularform blir det uppgift. I statistik och analys talar man också om datapunkter.  – Se Datatermgruppen (länk);
  3. – när data- används som förled ska det ofta tolkas som kortform av datateknik, inte som ordet data fristående (i denna ordlista står det som regel datorteknik);
  4. – heter det dataföretag eller dator­företag? Den vanliga regeln är att man använder för­­leden dator- när det handlar om hårdvara. Förleden data- använder man naturligtvis om data (upp­gifter), men också när det handlar om dator­­program. Den över­gripande termen är data-. IBM, som till­­verkar både hårdvara och mjuk­vara, kallas alltså för ett dataföretag, eller kanske hellre för ett it‑företag;
  5. – på engelska ofta: data i be­ty­delsen stor data­mängd som kan analyseras på olika sätt. (Däremot an­vänds inte data på engelska i betydelsen data­teknik, som på svenska.) Engelska data science handlar om datautvinning och dataanalys. Det som på svenska ibland heter data­­veten­skap heter computer science på engelska.
  6. – sådana datum som står i al­ma­nackan heter på svenska datum både i ental och i fler­tal – ett datum, flera datum;
  7. – rådata är data som inte har granskats, sållats eller analyserats;
  8. – allmän beteckning på de ettor och nollor som förmedlas i datakommunikation.

– Bakgrund: Det var IBM som in­förde ordet data i datortekniken. De första datorerna hade använts för matematiska be­räkningar inom teknik och veten­­skap. På engelska kallades datorer då som nu för computers, och de första svenska datorerna kallades för kalkyla­torer. IBM, som redan i decenni­er hade sålt hålkortsmaskiner till företag, anpassade datorer till hålkortstekniken och ville få före­­tagen att köpa dem för att hantera kundregister, löner och liknande. Men IBM fruktade att före­­tagen skulle tycka att en avancerad räkne­maskin, en computer, var en alltför komplicerad maskin för de relativt enkla beräkningar som hanterades med hålkort. IBM började därför tala om data processing – databehandling, i stället för computing. Men på engelska var det computing som vann i det långa loppet. (Se Thomas J Watsons memoarer, IBM & son.) – På svenska kallades de första datorerna för kalkylatorer.

[data] [språktips] [ändrad 20 januari 2023]

pod

  1. – kapsel, dosa – liten elektronisk apparat. Ordet ingår i namnet på Apples musik­spelare iPod, och har överförts till andra ord som podcast och podd. Engelska pod används normalt inte som fristående ord i denna betydelse, utan förekommer bara i sammansättningar, oftast i betydelsen musik­spelare eller mer allmänt om hantering av digital musik, tal eller video, som i podcasting. – Större handhållna elektroniska apparater har ibland namn på pad;
  2. – en podd – kort för ett poddradio- eller poddvideoprogram;
  3. – in the pod – (acting in the pod) – när man bara gör precis det som förväntas på det sätt som förväntas, därför att man vet att alla egna initiativ kommer att kritiseras. Pod syftar här på arbetsbåset (cubicle) på ett amerikanskt kontor;
  4. – se T-Pod (en självkörande lastbil);
  5. – på engelska också: ett slags flyttcontainer, kapsel som i rymdkapsel, behållare.

– Den ursprungliga betydelsen av pod är kapsel som i frökapsel.

[bilar] [musik] [ord på pod] [poddar] [språktips] [ändrad 26 oktober 2020]

plattform

  1. – det som man bygger på när man utvecklar it‑pro­dukter eller tjänster; det som utvecklaren utgår från att det redan finns. Det finns alltså ingen bestämd del av ett it‑system som är ”en platt­form”, utan det beror på vad man ska ha platt­formen till. En platt­form kan vara en dator­typ, ett operativsystem, en databas eller en så kallad miljö (till exempel Java eller Dotnet). – Se också plattformsoberoende och jämför med infrastruktur;
  2. – upphöjd plan yta att stå på eller att ställa saker på;
  3. – forum där man kan framföra sina åsikter;
  4. – sammanställning av politiska åsikter, krav, förhandlingsunderlag och liknande;
  5. – se plattformsföretag.

– På engelska: platform. Se också denna anti‑plattformkrönika från 2018 av Owen Thomas: länk. – Jämför med teknikstack.

[språktips] [systemutveckling] [ändrad 5 juli 2022]

konsistens

om databaser: egenskapen att all information i databasen är samstämmig och motsägelsefri. – Konsistens innebär att det inte finns några uppgifter i databasen som inte går ihop med varandra. I transaktionshantering brukar konsistens formuleras som att databasen ska ha ett tillåtet tillstånd både vid början och vid slutet av en transaktion. Consistency är c:et i förkortningen ACID. – Se också referensintegritet och långsam konsistens (even­tu­al consistency). – Ordet: Som översättning av engelska consistency är konsistens omstritt, eftersom det svenska ordet konsistens oftast står för hur trögflytande eller lättflytande något är. Men på svenska har ordet också, när det gäller logiska resonemang, samma betydelse som engelska consistency, alltså att resonemanget från början till slut är logiskt och konsekvent. (Inkonsistent är ett etablerat svenskt ord, och det används inte om mat.) – Skillnaden mellan konsekvens och konsistens kan sägas vara att konsekvens är att göra lika­dant varje gång, medan konsistens är när alla delar av en helhet stämmer över­ens med varandra. – På engelska: consistency.

[databaser] [ändrad 11 oktober 2021]

rogue

skurk, rövare, laglös; en som avsiktligt bryter mot accepterade regler. Observera stavningen: rogue, inte rouge, som betyder röd. – Ibland: kort för rogue security software – skurkaktiga säkerhetsprogram, skurkar – program som marknadsförs med att de stoppar virus och andra hot, men som i själva verket ställer till skada och/eller samlar in information om an­vänd­a­ren. – Se också rogue web server.

[it-säkerhet] [skadeprogram] [språktips] [ändrad 19 maj 2017]

inkrementell

(incremental) – med successiva tillägg; förbättrad lite i taget:

  1. – inkrementell systemutveckling – systemutveckling där man börjar med de viktigaste funktionerna och sedan lägger till mindre centrala funktioner i tur och ordning. Se också bottom‑up. – Ska inte blandas ihop med iterativ systemutveckling;
  2. – inkrementell backup – metod för backup: efter första backupen säkerhetskopieras vid varje tillfälle bara det som har ändrats sedan förra gången; det som redan har säker­hets­kopi­e­ra­ts, och inte har ändrats, ligger kvar;
  3. – se inkrementell bränning;
  4. – se inkrementell sökning.

[backup] [språktips] [systemutveckling] [sökningar] [ändrad 27 april 2020]

token

– tecken, symbol – engelska för något som inte har något nämnvärt eget värde, men som är värdefullt eller användbart i ett givet sammanhang. Token kan, beroende på sammanhang, översättas med markör, märke, igenkänningstecken, tecken, kännetecken, informationsbärare, värdebärare, symbol, pollett, rabattkupong, presentkort:

  1. – i säkerhetssystem: igenkänningstecken, informationsbärare, besittningsfaktor – föremål (dosa, kort), datafil eller godtyckligt vald information (lösenord) som användaren måste ha för att autentisera sig. – Se också tokenisering;
  2. – i datornätet Token ring†: turmarkör, kölapp (som visar vems tur det är att sända);
  3. – i programmering: token (även på svenska) – ord och tecken med bestämda funk­tioner i programspråk – jämför med lexem;
  4. – i språkvetenskap: ord eller andra språkliga enheter i text som be­ar­betas med dator­stödda metoder, se token­isering, be­ty­delse 2;
  5. – rabattkupong, presentkort, pollett eller annan värdebärare som inte är pengar, och som saknar eget värde. Den har bara värde i ett bestämt sammanhang;
  6. – beteckning på pengar (crypto tokens) i kryptovalutor. – Se också tokenomics.

– Se också voken.

[betalningar] [identifiering] [nätverk] [programmering] [språkteknik] [språktips] [ändrad 2 juni 2022]