digitalradio

radiosändning där radioprogrammen överförs i digital form. – Fördelen i jämförelse med med vanlig analog radio (FM och AM) är att de till­gäng­liga radiofrekvenserna kan användas mer effektivt. Man kan också överföra annan in­for­ma­tion än ljud, alltså text, bild och video, för­ut­satt att mottagaren kan hantera det. Ljud­kvali­teten blir inte nöd­vän­digt­vis bättre. De svenska sändning­arna med digital­radio använder den euro­pe­iska standarden DAB. – Rege­ringen föreslog i juni 2013 att FM‑nätet skulle avvecklas senast 2022 och ersättas med digi­tal radio. I en utredning som överlämnades till regeringen i december 2014 före­slog utredaren Nina Wormbs att över­­­gången skulle ske så snabbt som möjligt (länk). Men i remissvar våren 2015 avrådde både Riks­­revi­sionen (arkiverad länk) och PTS (länk) i bestämda ordalag från övergång till DAB. I juni 2015 meddelade regeringen genom kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att planerna på övergång till DAB inte ska förverk­ligas. – Se artikel i Svenska Dagbladet: länk. – Norge började 2017 att avveckla radiosändningar på FM‑bandet för att ersätta det med DAB, vilket en majoritet av norr­männen är emot. – Digi­tal­radio ska inte för­väx­las med internetradio, som tekniskt sett inte är radio, utan strömmande sändningar på internet. Däremot kan internet­radio vara utsänd­ningar av pro­gram från radiostationer, så i den bemärk­elsen är det radio. – Se också hybridradio. – I enklare reklam förekommer det att vanliga radio­appa­rater med digital frekvens­visning kallas för ”digital­radio”, men det är bara dumt.

[massmedier] [politik] [radio] [trådlöst] [ändrad 16 juni 2017]

Qt Company

företag som utvecklar utvecklingsplattformen Qt. Det är ett dotter­bolag till den finländska före­taget Digia (digia.com). – Qt är en verk­tygs­låda för utveckling av program med grafiska an­vändar­gräns­snitt. Program som har ut­­veck­lats i Qt kan köras i Windows, macOS och Linux utan ändringar. De kan också köras på mobil­­tele­foner. – Qt är skrivet i öppen käll­kod och sprids i två versioner: dels som fri mjuk­vara, dels som betal­program med en licens som ger kunden frihet att använda Qt‑baserade program i egna produkter. Qt används i KDE. – Qt Development Frameworks grundades 1994 i Norge av Eirik Chambe-Eng och Haavard Nord under namnet Trolltech. Före­taget köptes 2008 av Nokia, som först döpte om det till Qt Soft­ware, sedan in­te­gre­ra­de det i Nokia som en av­del­ning under namnet Qt De­velop­ment Frame­works. I augusti 2012 såldes det till Digia. Där var det först en av­del­ning som hette Qt Commercial, sedan ett dotter­bolag. – Se qt.io.

[företag] [grafiskt användargränssnitt] [systemutveckling] [ändrad 9 juni 2017]

Johansen, Jon Lech

”DVD-Jon” – norrman som 1999 ut­vecklade pro­­grammet DeCSS för att kunna spela kopi­erings­­skyddade DVD (se CSS) på Linux‑datorer. Han var då 16 år. Jon Lech Johan­sen drogs inför rätta för in­trång i upphovsrätten, men friades efter pro­cesser som på­gick i tre år. – 2005 ut­vecklade han ett program, Pymusique, senare kallat Sharp­musique, som gjorde att man kunde köpa låtar från Apples musik­affär iTunes utan att få med Apples kopieringsskydd (läs också om Hymn Project†). Båda pro­grammen är nerlagda. – Jon Lech Johan­sen har fått det norska Karoline­­priset (se Wikipedia) och år 2002 fick han EFF:s ut­märkelse Pioneer Award (se denna länk). – Sedan 2007 är Jon Lech Johan­sen teknisk chef på double­Twist Corporation (länk). – Jon Lech Johan­sens webb­sida finns på nanocr.eu (inte upp­daterad sedan 2015), och hans Twitterkonto är twitter.com/jonlech.

[jon lech johansen] [personer] [upphovsrätt] [ändrad 26 januari 2018]

Cotton Candy

[nerlagd] – en komplett dator inbyggd i ett USB‑minne. Alltså en USB‑dator. Den utvecklades av norska FXI Tech, visades upp 2011 och sålde bra tills FXI Tech, trots det, gick i konkurs 2014. – Cotton Candy saknade bildskärm och tangentbord, och måste för att man skulle kunna använda den anslutas till en vanlig dator (Mac, pc, Linux) eller till fristående bildskärm och tangentbord. Även tv gick bra som bildskärm. Men Cotton Candy var komplett i den bemärkelsen att den hade processor, arbets­minne, lagrings­minne och operativsystem. Den hade också trådlös datakommunika­tion med wi‑fi och bluetooth. Systemet kallades för Cstick. – Cotton Candy var gjord för att man skulle kunna ta med sig sin egen dator överallt där man kunde dispone­ra en annan dator och för att man skulle kunna göra sina personliga data flyttbara utan att behöva lagra dem i webbaserade tjänster. – FXI Techs webbsida är nerlagd, men information om Cotton Candy finns på pcwdld.com. – Läs också om Byzantium, Haven, Anonym OS, live CD och Tails.

[datorer] [nerlagt] [ändrad 16 augusti 2019]