tangentloggare

program eller apparat som (oftast i smyg) registrerar alla knapptryckningar på en dator. – Tangentloggare används för att samla in lösenord och användaruppgifter, eller för att kartlägga vilka webbsidor användaren besöker. Det kan vara ett rent datorprogram som rapporterar via internet eller via det lokala nätverket. Det kan också vara en liten dosa som kopplas in på tangentbordets sladd och som smälter in i röran på skriv­bordet. Trådlöst anslutna tangent­bord är ännu enklare att avlyssna – se keysweeper. – I vissa fall är det arbetsgivaren som installerar tangentloggare öppet eller i hemlig­het för att över­vaka de anställdas arbete. – På engelska: keylogger, keystroke logger.

[tangentbord] [övervakning av personal] [ändrad 7 mars 2023]

moln

    1. – allmänt: tjänst som tillhandahåller datalagring, programkörning och andra it-funktioner genom internet. I synnerhet sådana program och tjänster som tidigare skulle ha körts på användarens egen dator eller i ett lokalt nätverk. (Sådana program kallas på engelska för on-premises soft­ware.) – Amerikanska standardiserings­byrån NIST:s definition av molnet finns på denna pdf. – Se också Cloud OS;
    2. – stort antal sammankopplade servrar som gentemot användarna fungerar som en enhet. Användarna vet att de lagrar sina data i molnet, men de vet inte var i molnet de finns, och behöver inte veta det. Filerna kan flyttas om i molnet utan att det påverkar användarens tillgång till dem. Man kan säga att användaren bara behöver veta resurserns namn, inte dess adress. – Servrarna i ett moln kan vara spridda över ett större område, kanske i flera länder. Moln av servrar används för att sköta internetbaserade program och för att lagra stora data­mängder. Tekniken ger möjlighet att tilldela resurskrävande program den kapacitet som behövs vid varje tid­punkt. – Pion­­järer för tekniken är Google. Postorderföre­taget Amazon erbjuder kunder att köra sina applika­tioner på Amazons moln. – Cloud computing används som över­gripande term för hyrprogram, griddbaserade system, utility computing, det vill säga system där in­for­ma­tion och program tillhandahålls som tjänster över internet. – Se också cloud­ware (moln­program), computing fabric, fog computing, öppet moln och Open cloud manifesto. – Se också Microsoft Azure och EC2 samt Docker. – Ordet: Be­näm­ningen moln kommer från telekommunikation, där teknikerna i diagram ritade delar av telenätet som de inte behövde beskriva i detalj som moln. Det viktiga var att information som matas in i molnet kommer ut någon annan stans i oförändrad form;
    3. – om trådlösa nätverk: surfzon som består av ett stort antal basstationer med över­lappande täckningsområden och som täcker ett mycket stort område, till exempel en hel stad;
    4. – se punktmoln;
    5. – se taggmoln;
    6. Ett ordmoln.
      Enkelt ordmoln. Källa: PC för alla.

      – ordmoln (word cloud) –dekorativ framställning av skrivna ord: orden har olika storlekar och färg och kan vara horisontella eller vertikala, och de ligger tätt intill varandra. Ordmoln används ofta för att visa vilka ord som finns i ett dokument eller annan textsamling. Färg och teckenstorlek används för att visa hur vanliga orden är och eventuellt andra egen­skaper. Men ordmoln kan också vara enbart dekorativa. – Se också wordle.

– På engelska: cloud.

[datalagring] [molnet] [språk] [trådlöst] [ändrad 5 september 2017]

terminal

  1. – förr: bild­skärm och tangent­bord som an­sluts till en stordator eller minidator. Kallas ofta för dum terminal, efter­som den inte fungerar självständigt. Sådana ter­mi­naler ersattes på 1980‑talet av persondatorer, se terminalemulering, på 1990‑talet av klient-server-teknik. – Se också dator­baserad terminal och konsol;
  2. – numera ofta: fönster för text­baserat användargräns­snitt i ett modernt operativ­system;
  3. – i Unix, strikt terminologi: en funktion i operativsystemet som realiseras i en session där operativsystemet och användaren utbyter instruktioner och utdata i textform. Det som användaren ser och hanterar kallas med denna term­i­no­logi för konsol (men oftast kallas det ändå för terminal). Se också tty;
  4. – Terminal – program i macOS för att ge datorn ett text­baserat användargräns­snitt. – Se Apples webbsidor. – Mot­svar­ande i användargränssnittet Xfce;
  5. – anslutningspunkt i elektronisk krets.

– Mer generellt betyder terminal änd­punkt. I medi­cinsk text används det också som adjektiv: en terminal sjukdom är en sjukdom som leder till döden. – Ordet kommer av latinets terminus – änd­punkt, slutpunkt. I princip kan man kalla varje änd­punkt i en kom­mu­ni­ka­tions­kedja för terminal, till exempel en skrivare. På svenska talar vi också till exempel om bussterminaler. – Eftersom ordet terminal på grund av betydelsen dödlig har blivit mer eller mindre oanvändbart i den all­männa betydelsen talar man numera ofta på engelska i stället om end­point.

[användargränssnitt] [hårdvara] [ändrad 5 september 2018]

appliance

  1. – redskap, apparat, utrustning – dator­baserad apparat med bestämt användnings­­område. Den gör en enda eller ett fåtal saker, inget annat. En appliance brukar vara sluten för användaren. Man kan inte installera program, utom möjligtvis upp­dateringar. En persondator är alltså ingen appliance, men olika typer av nätverksutrustning kan vara det. Även anordningar som är gjorda för sakernas inter­net kan kallas för appliances. – Jäm­för med device, som är en mer allmän term;
  2. – nyckelfärdigt – kombination av hård­vara och mjukvara som är färdig att köra igång när den levereras.

– Ordet: Lånat från vitvarubranschen: kitchen appliances är köks­utrustning.

[hårdvara] [ändrad 3 november 2017]

resistive random access memory

ett slags krets som kan fungera både som minne och som processor. Den uppges ge snabb skrivning och ha låg strömförbrukning. Förkortas RERAM eller RRAM. – Det är ett icke-flyktigt halvledarminne som eventuellt kan ersätta både lagringsminne och arbetsminne (RAM) samt dessutom fungera som processor. Det ger möjlighet att spara utrymme i mobiltelefoner och annan utrustning som bör hållas liten. – Tekniken bygger på att isolerande material kan göras elektriskt ledande genom en elektrisk stöt med hög spänning. Då uppstår en elektriskt ledande kanal genom det isolerande materialet. Den kanalen kan sedan stängas av. Flera företag utvecklar RERAM-kretsar, men det finns (2018) inga produkter. – I en vetenskaplig rapport från 2017, publicerad i Science, visas också hur RERAM-kretsar kan räkna med ternär notation (0, 1 och 2 i stället för bara 1 och 0), se denna länk.

[forskning] [minnen] [processorer] [ändrad 29 november 2018]

Power

  1. – en familj av pro­ces­sorer som har ut­veck­lats av IBM. Mest känd är kanske PowerPC†, men det finns andra Power­proces­so­rer som Power4 och Power5. Powe­rproces­so­rerna är RISC-pro­ces­sorer, och det gemen­samma för dem är vad som kallas för en arki­tek­tur, Power­arki­tek­turen. – Läs mer hos IBM (länk);
  2. – en standard för trådlös elöver­föring – se Power 2.0;
  3. – allmän betydelse: kraft, effekt, servo- (power steering – servostyrning);
  4. – i matematik: potens – 8 to the power of 9 – 8 upphöjt till nio; power law – se potenslag.

[elektrisk ström] [matematik] [processorer] [ändrad 14 november 2018]

fragmentering

  1. – uppdelning av filer på en hårddisk i småbitar, utspridda över disken. – Fragmentering uppstår lätt när filer ändras i efterhand: ändringar och tillägg kan inte infogas på rätt plats i originalfilen (även om det blir rätt på bildskärmen), utan de läggs på andra ställen på hårddisken tillsammans med hänvisningar. Så småningom kan hårddisken börja likna ett lapptäcke, och då blir den långsam. För att läsa en enda fil måste läshuvudet hoppa mellan olika platser på disken. Man kan då inte heller utnyttja utrymmet fullt ut. Lösningen heter defragmentering;
  2. – i internetkommunikation: uppdelning av ett paket i mindre delar;
  3. – om program med öppen källkod: att ett från början enhetligt system som Android utvecklas i olika riktning av olika företag (se förgrening) så att de olika utförandena inte längre passar ihop;
  4. – det att flera versioner av operativsystem och program används samtidigt. Mobile device fragmentation gäller mobiltelefoner, där detta är ett problem eftersom till exempel säkerhetsuppdateringar kanske inte fungerar på alla versioner av telefonerna och deras operativsystem;
  5. – alternativ stavning: fragmentisering. Med den stavningen används ordet ofta om uppsplittring av information i mänskligt perspektiv: det kommer allt mer information i allt snabbare takt; resultatet blir att man bara tar till sig fragment.

Fragmentering är den vanligaste stavningen. Fragmentisera står i Svenska Akademiens ordlista med fragmentera som ordförklaring (länk).

[datalagring] [filer] [internet] [operativsystem] [öppen källkod] [ändrad 10 maj 2021]

definition

  1. – om bilder och bildskärmar: skärpa, tydlighet – skarp och tydlig återgivning av små detaljer och nyansskillnader. – De­fi­ni­tion i denna betydelse är ingen teknisk term och inget som kan mätas. (I varje fall inte på något allmänt veder­taget sätt.) Det ska inte för­växlas med upp­lös­ning eller pixelmått, även om det finns sam­band. De­finit­ion är något som be­trak­taren upp­lever tack vare en lyckad kom­bi­na­tion av egenskaper som hög upplösning, kantskärpa, nyans­rike­dom och frihet från flimmer. Ordet används också om ljud i liknande betydelse. – Läs också om high-definition tv (HDTV);
  2. – en beskrivning som så exakt som möjligt anger betydelsen av ett ord. En definition ska tydligt avgränsa ordets betydelse. Man ska med hjälp av definitionen kunna avgöra ifall ordet kan användas om en viss företeelse. (Definition är från början ett latinskt ord som kan översättas med avgränsning.) I denna ordlista finns en del definitioner, men oftare är det ordförklaringar.

[bildskärmar] [foto] [språktips] [upplösning] [ändrad 19 september 2018]