– förkortning för The Pirate Bay.
Kategori: rättsfall
Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om rättsfall med anknytning till it. Kategorin rättsfall är en underavdelning av rättsfall och skandaler.
Trustbuddy
en nerlagd svensk webbaserad låneförmedling. – Trustbuddy grundades 2007 och förmedlade lån mellan privatpersoner, så kallad p2p‑lån. P2p uttyds här som person‑till‑person. Lånen beskrevs som högrisklån, vilket var ett annat sätt att säga att räntan var hög. Under 2015 ingrep Finansinspektionen mot Trustbuddy, bland annat därför att långivares pengar uppgavs ha kommit på avvägar. I oktober 2015 krävde Finansinspektionen att Trustbuddy omedelbart skulle upphöra med sin verksamhet, vilket ledde till att företaget begärde sig själv i konkurs. – Konkursförvaltaren fann i maj 2016 att inga pengar hade förskingrats. – Se Finansinspektionens webbsidor (länk) och trustbuddy.se (nerlagd).
– In English: Trustbuddy was a Swedish peer-to-peer lending company that existed 2007—2015. Citing alleged irregularities, the supervising authority Finansinspektionen (link) ordered Trustbuddy to cease operations in October 2015. The company then filed for bankruptcy. In May 2016, the liquidator stated that no embezzlement had occurred. – For more summaries in English, please click at this link.
[företag] [nerlagt] [rättsfall] [ändrad 27 april 2020]
Swefilmer
en stängd svensk webbsajt som sände strömmande filmer och tv‑serier utan tillstånd av upphovsrätts‑havarna. – I maj 2017 dömdes de två personerna bakom Swefilmer, Ola Johansson och Alisan Biber, i Varbergs tingsrätt för brott mot upphovsrätten till villkorlig dom och samhällstjänst för Johansson respektive tre års fängelse för brott mot upphovsrätten och, i Bibers fall, dessutom för grovt penningtvättsbrott. (Se pressmeddelande från tingsrätten – borttaget.) Filmbolagen överklagade domen. Hovrätten för Västra Sverige skärpte straffen i mars 2018, se pressmeddelande. Bibers fängelsestraff blev fyra år. Fyra miljoner kronor ska förverkas, och de dömda ska betala 2,2 miljoner kronor i skadestånd till filmbolaget. En ansökan till Högsta domstolen om resning avslogs i juni 2019, se denna länk. – Swefilmer grundades 2011. Efter en polisrazzia den 8 juli 2015 meddelade sajtens ägare att den stängdes den 31 juli 2015. Men verksamheten har fortsatt under samma namn, fast under andra toppdomäner. Ola Johansson, som var administratör, satt i samband med razzian i häkte i 90 timmar. Han och Alisan Biber åtalades senare för brott mot upphovsrättslagen. Åklagaren bedömde att sajten hade dragit in ungefär 12,5 miljoner kronor, och begärde att beloppet skulle tas i beslag. Pengarna var huvudsakligen intäkter från annonsering. – I slutet av juni 2015 spreds rykten på internet att Ola Johansson riskerade 15 års fängelse. Det var en kraftig överdrift. Högsta straffet i Sverige för brott mot upphovsrätten är två års fängelse (se blogginlägg i DN: länk). Att Alisan Biber dömdes till fyra års fängelse i hovrätten beror på att han dömdes både för upphovsrättsbrott och för grov penningtvätt. – I februari 2018 stämde Bonnier Broadcasting Ola Johansson på 24 miljoner kronor för otillåten spridning av fyra filmer. – Mer i denna artikel i magasinet Filter. – IDG:s artiklar om Swefilmer: länk.
– In English: Swefilmer is, or was, a Swedish web site that streams movies and television serials to the public. In March 2018, one of the men behind the site was sentenced to four years in prison for copyright infringement and money laundering; another man was given a suspended sentence combined with community service. Four million Swedish kronor are forfeit, and the two men are to pay 2,2 million kronor in damages. – After a police crackdown in July 31, 2015, the operators of the site decided to close it down. However, Swefilmer sites since then have opened under other top domains. The prosecutor claimed that Swefilmer earned approximately 12,5 million Swedish kronor in advertising revenues since it was founded in 2011. Rumors circulating in social media in July 2015 said that the administrator and others could face 15 years in prison. This was highly exaggerated: the maximum term in Sweden for copyright infringement is two years; the four‑year sentence also included money laundering. – In February 2018, Bonnier Broadcasting sued the owner of Swefilmer for 24 million Swedish kronor for the illegal distribution of four films. – For more summaries in English, please click at this link.
[it-relaterad brottslighet] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 14 september 2018]
bundla
(av engelska [to] bundle) – bunta – låta ett program följa med när man säljer ett annat program. – Ett känt exempel är när Microsoft levererade webbläsaren Internet Explorer† som del av Windows 98†. Det ledde till en stor monopolrättegång mot Microsoft i EU och även i USA. – Se också unbundling.
[mjukvara] [rättsfall] [ändrad 12 februari 2020]
Safe harbor
avskaffat: regler som EU och USA tidigare hade kommit överens om för skyddad datalagring; företag eller tjänst som tillämpar de reglerna. Benämningen kan översättas med säker lagringsplats, säker tillflykt. – Avtalet om Safe harbor förklarades ogiltigt i september 2015 av EU‑domstolen, eftersom det inte uppfyllde EU:s krav på dataskydd (se pressmeddelande: länk). EU‑domstolens beslut blev känt som Schrems, numera Schrems I, efter den österrikiska aktivisten Maximilian Schrems, som tog initiativet till rättsfallet. – EU‑länderna behöver alltså inte längre tillämpa avtalet om Safe harbor. Ett av problemen är att USA:s lagar om dataskydd bara gäller för amerikanska medborgare. – Reglerna var till för amerikanska företag som hade behov av att följa EU:s lagar om skydd för personlig integritet. De utformades av USA:s handelsdepartement i samråd med EU. Regelverket kallades vanligtvis för Safe harbor även på svenska. (Brittisk stavning: Safe harbour.) – Se Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (borttaget) och USA:s handelsdepartements webbsidor (länk). – Safe Harbor ersattes av Privacy Shield†, som i juli 2020 även det underkändes av EU-domstolen (se Schrems II).
[dataskydd] [inaktuellt] [it-säkerhet] [politik] [rättsfall] [ändrad 19 september 2020]
Snowden, Edward
amerikansk it-specialist som har avslöjat USA:s övervakning av tele- och datatrafik i hela världen. – Edward Snowden läckte hemliga dokument om NSA:s övervakning till journalisten Glenn Greenwald på brittiska tidningen The Guardian, först under pseudonymen Citizen four. Därefter försvann Snowden från USA, och fick så småningom politisk asyl i Ryssland, där han fortfarande bor (2023). – Snowden hade tidigare arbetat för CIA, men de dokument som han röjde fick han tillgång till när han arbetade som inhyrd konsult på NSA. Hans avslöjanden ledde till en kris i förhållandena mellan Västeuropa och USA, eftersom det bland annat framkom att NSA har avlyssnat Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkels mobiltelefon. Det har också lett till en förtroendekris i USA, eftersom det blev känt att NSA har avlyssnat amerikaners privata telefonsamtal även när det inte finns någon misstanke om brott. – Enligt dokumenten förekommer det också omfattande utbyte av avlyssnad information mellan USA och andra länder, inklusive Sverige, se Five eyes, Nine eyes och Fourteen eyes samt European cryptologic center. – Den Oscarsbelönade filmen Citizenfour från 2014 (se IMDb: länk) handlar om Edward Snowden. Han belönades också 2014 med Right Livelihood‑priset (länk). – Edward Snowdens bok Permanent Record (länk), svensk översättning I allmänhetens tjänst (länk), kom ut i september 2019. Kort därefter stämde USA:s regering Snowden och hans förlag för att Snowden hade publicerat boken utan att först låta CIA och NSA granska manuset – se stämningsansökan. – I oktober 2019 blev det känt att det spreds en piratkopia av boken på internet, och att den kopian innehåller skadeprogram – se artikel i Bleeping Computer – länk. I maj 2020 publicerades boken Dark mirror: Edward Snowden and the American surveillance state (länk) av Barton Gellman (bartongellman.com). – IDG:s artiklar om Edward Snowden: länk.
[avslöjanden] [dataläckor] [edward snowden] [kartläggning] [personer] [rättsfall och skandaler] [spelfilmer] [underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 6 april 2023]
FRA-lagen
en lag som ger FRA rätt att avläsa e‑post och annan elektronisk kommunikation som passerar Sveriges gräns i kabel. – Även känd som signalspanings‑lagen. – FRA‑lagen antogs av riksdagen i juni 2008, och ändringar röstades igenom i oktober 2009. – Lagen förbereddes av den socialdemokratiska regeringen på 00‑talet, men lades fram för omröstning i juni 2007 av den dåvarande Alliansregeringen. Det ursprungliga lagförslaget var Proposition 2006/07:63, En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (länk). – Lagförslaget mötte kraftigt motstånd, eftersom det innebar att brevhemligheten avskaffades, och det ledde till att företag flyttade ut, eller hotade att flytta ut, sina servrar från Sverige. – På begäran av Socialdemokraterna sköts omröstningen upp till juni 2008. Lagen röstades då igenom i riksdagen, men efter invändningar gjordes en del ändringar som röstades igenom i oktober 2009. Den slutliga lagtexten finns på denna länk. – I november 2012 bestämde riksdagen att även polisen och Säpo ska kunna få uppgifter från FRA:s signalspaning – se här. I november 2020 lade en utredning fram ett betänkande där det föreslogs att FRA skulle få signalspana i samarbete med andra länder – se regeringens webbsidor. – Regeringen la i september 2021 fram ett förslag till riksdagen (länk) om att främmande makt skulle kunna få tillgång till information som FRA har samlat in, och att FRA ska kunna få spana om sådant som inte gäller Sverige och svenska förhållanden. – Organisationen Centrum för rättvisa (centrumforrattvisa.se) anmälde FRA‑lagen till Europadomstolen sommaren 2008. Tio år senare kom ett utslag från Europadomstolens lägre instans. Där fastslogs att lagen hade brister, men på det hela taget var godtagbar; avgörandet hänsköts till Europadomstolens högre instans (”Grand chamber”) som tog upp ärendet den 10 juli 2019. (Se Centrum för rättvisas webbsidor och Europadomstolens webbsidor.) I juli 2019 prövades FRA‑lagen av Europadomstolens högsta instans. Den 25 maj 2021 kom Europadomstolens utslag (länk), som säger att FRA-lagen kränker den personliga integriteten och måste omarbetas. – Läs också om FRA:s trafikdatabas Titan. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, Echelon, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet, SOPA och Indect. – IDG:s artiklar om FRA-lagen: länk.
[avlyssning] [lagar] [rättsfall] [underrättelseverksamhet] [ändrad 25 januari 2023]
Pirate Bay
The Pirate Bay, TPB – en ursprungligen svensk webbplats för utbyte av filer mellan användare. (Se fildelning.) – Sajten, som lanserades 2003, stängdes i december 2014 men öppnades på nytt den 1 februari 2015. I juli 2017 var Pirate Bay en av världens hundra mest besökta sajter enligt Alexa. – Pirate Bay har pekats ut som medansvarigt för spridning av piratkopierad musik och film i stor skala. Pirate Bay drabbades den 30 maj 2006 av en stor polisrazzia som genomfördes på begäran av USA:s regering. Rättegång inleddes först 2008. I april 2009 dömdes personerna bakom Pirate Bay, bland andra Fredrik Neij och Gottfrid Svartholm Warg, till ett års fängelse vardera och till att betala 30 miljoner kronor i skadestånd. Skadeståndet höjdes i hovrätten 2010 till 46 miljoner kronor, men fängelsestraffen kortades. De åtalade kallade rättegången för spectrial, skådeprocess. – Trots de höga straffen mot ägarna var Pirate Bay fram till december 2014 minst lika aktivt som tidigare, och var Pirate Bays servrar fanns var en väl bevarad hemlighet. Men den 9 december 2014 stängdes Pirate Bays webbplats. Det sätts i samband med en polisrazzia samma dag mot en serverhall i Nacka utanför Stockholm. Kort därefter publicerade webbsajten Isohunt hela Pirate Bays databas på sajten oldpiratebay.org (senare stängd). Och i mitten av december 2014 startade personerna bakom Isohunt en ny sajt, Open Bay, som förutom Pirate Bays hela databas erbjuder besökarna att ladda ner källkoden till Pirate Bay och starta eget. – Åklagaren i målet mot Pirate Bay begärde i februari 2015 att Internetstiftelsen i Sverige skulle stoppa all registrering av domänen Pirate Bay. Åklagaren hade redan tidigare begärt att domänen ska konfiskeras. I maj 2015 beslöt tingsrätten att domänerna piratebay.se och thepiratebay.se skulle konfiskeras och tillfalla staten (läs domen här). Men dagen efter att domen föll fanns Pirate Bay på sex andra toppdomäner. Domen bekräftades av Svea hovrätt i maj 2016, se pressmeddelande (länk). I februari 2017 ålade Patent- och marknadsöverdomstolen internetoperatörerna Bredbandsbolaget och Telenor att hindra sina kunder att surfa till Pirate Bay. I oktober 2018 ålades Telia interimistiskt att göra samma sak (se länk). Webbsidan thepiratebay.org kan därför vara oåtkomlig för många. – Pirate Bay är ett index över filer som kan laddas ned med BitTorrent‑teknik. Det är en så kallad tracker‑sökmotor. Många av filerna är kopior av upphovsrättsligt skyddat material. Pirate Bay har inte själva filerna, bara länkar till dem. – Pirate Bay startades i början av 2004 på initiativ av organisationen Piratbyrån, men är sedan oktober 2004 fristående. – I juni 2009 meddelades att Pirate Bay skulle säljas till företaget Global gaming factory, GGF, ägt av Hans Pandeya. Efter avslöjanden om GGF:s affärer blev affären inställd. – I mars 2013 spred Pirate Bay ryktet att servrarna hade flyttats till Nordkorea. Det var ett skämt, som Pirate Bay för övrigt spred även den 1 april 2007. – I augusti 2013 släppte Pirate Bay en egen webbläsare, Piratebrowser. I december 2019 kom Baystream, en tjänst för strömmande video. – Se artiklar på IDG:s webbsidor.
[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 8 mars 2022]
Freedom hosting
ett hemligt nätverk som bland annat påstås sprida bilder på sexuella övergrepp mot barn. – Organisationen, som från början ska ha letts av irländaren Eric Eoin Marques, använder nätverket Tor för ospårbar kommunikation genom internet. Marques greps i augusti 2013, och USA begärde honom då utlämnad. Han utlämnades till USA i mars 2019. I februari 2020 erkände sig Marques, efter uppgörelse med åklagare, skyldig till att ha drivit ett nätverk som främjade spridning av bilder på sexuella övergrepp mot barn. I september 2021 dömdes han till 27 års fängelse. – Kort efter att Marques greps saboterades Freedom hostings nätverk av någon okänd, trots att dess uppbyggnad borde göra det omöjligt. – Försvarare av Freedom hosting hävdar att nätverket primärt är till för att skydda yttrandefrihet, och att bilderna på sexuella övergrepp mot barn är ett oönskat missbruk. – En längre artikel om Freedom hosting och Eric Eoin Marques finns i denna artikel från 2019 i Irish Mirror.
[rättsfall] [ändrad 17 september 2021]
Instagrammålet
en rättegång mot två flickor som 2012 spred förnedrande uppgifter om nästan två hundra ungdomar på Instagram. Ungdomarna pekades bland annat ut som prostituerade. – Rykten om att en tredje flicka, som inte var inblandad, låg bakom ledde till svåra upplopp i Göteborg i december 2012. De kränkande påståendena polisanmäldes av 45 ungdomar. I juni 2013 dömdes två flickor för grovt förtal. De ska tillsammans betala 15 000 kronor i skadestånd till var och en av målsägarna, alltså sammanlagt en halv miljon kronor. – Utslaget anses ha betydelse för att dämpa det så kallade näthatet. – Se också hämndporr.
[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [rättsfall] [ändrad 18 september 2017]
– In English: The Instagram case was a court case againt two Swedish teenage girls who in 2012 published defamatory statements about almost two hundred other teenagers on the Instagram social network. The slander mainly concerned sexual behavior. This happened in Gothenburg, Sweden. In December 2012, rumors that a third teenage girl, who was actually not involved, had posted the slander caused riots in Gothenburg. The two girls who were actually behind the postings were found guilty of aggravated defamation in June, 2013. They were sentenced to paying damages of 15,000 Swedish kronor to each person they had slandered, in all about half a million Swedish kronor. – For more summaries in English, please click at this link.