international standard music numbering – internationellt standardmusiknummer – identifikationskod för tryckta noter, sånghäften och tillhörande material (men inte för böcker om musik och inte för inspelningar av musik). Används i hela världen. – Läs mer på Kungliga bibliotekets webbsidor. – För inspelningar av musik och för musikvideor används ISRC‑nummer. För musikaliska verk som sådana används ISWC. – Se också ISAN, ISBN, ISRN, ISSN och ASIN.
(ADT) – minskad effektivitet orsakat av övermått av information. – E‑post, telefonsamtal, sociala medier och andra distraktioner gör att man inte kan koncentrera sig på det man ska göra. – Benämningen lanserades 2006 av den amerikanska psykiatern Edward Hallowell(drhallowell.com) i bokenCrazyBusy (länk). Benämningen ADT anspelar på ADHD och ADD, men Hallowell anser inte att ADT är ett sjukdomstillstånd, utan snarare ett stressbeteende. – Se också internetberoende och social överbelastning.
– spridning av textremsor till film och tv‑serier genom internet. Det gäller undertexter som har gjorts av privatpersoner, inte de undertexter som har gjorts av film- och tv‑bolagens översättare. – Företeelsen blev omtalad i juli 2013 när polisen ingrep mot textdelningssajten Undertexter. Enligt åklagaren som beordrade ingreppet är spridning av översättningar ett brott mot upphovsrätten om det görs utan tillstånd av upphovsrättshavaren. – Ordet: Anspelar på fildelning. På engelska talar man bland annat om open captions;
– fildelning av text. (Alltså till skillnad från fildelning av musik, film och program;)
– ironiskt: otillåten kopiering av text. Ordet användes i den betydelsen 2012 när chefredaktören på en svensk landsortstidning ertappades med att ha plagierat en annan journalists text och därför blev avskedad.
socialt kapital: anseende, respekt, gott (eller dåligt) rykte. – Ordet whuffie kommer från Cory DoctorowsbokDown and out in the magic kingdom (extern länk) från 2003, där det står för ett slags socialt poängsaldo som alla människor i ett framtida samhälle har. Ordet används också i boken The whuffie factor från 2009 av Tara Hunt (se tarahunt.com), där whuffie används om så kallat socialt kapital. – Idén om det sociala poängsaldot har realiserats på totalitärt allvar i Kina under namnet Kinas samhällskreditsystem, Shèhuì xìnyòng tǐxì – se Wikipedia.
– Quick and dirty operating system, officiellt namn 86‑DOS – en variant av CP/M†, anpassad för Intels 16‑bitarsprocessor 8086. – QDOS skrevs 1980 av Tim Paterson (blogg, senast uppdaterad 2011), då på företaget Seattle Computer Products. Senare samma år köpte Microsoft QDOS för totalt 75 000 dollar. Det blev grunden för PC‑DOS / MS‑DOS. – I bokenThey made America från 2004 påstod författaren Harold Evans(sirharoldevans.com) att QDOS bara var en klon av CP/M. Tim Paterson stämde då författaren och förlaget, men förlorade: domstolen ansåg att Paterson inte kunde bevisa att Evans hade fel. Obestridligt är att QDOS utvecklades för att vara så likt CP/M som möjligt. Paterson utvecklade det därför att Digital Research†, som utvecklade CP/M, tog för lång tid på sig att anpassa CP/M till 8086‑processorn. En ingående beskrivning av skillnader och likheter finns i Wikipedias artikel om 86‑DOS;
– operativsystemet till hemdatorn Sinclair QL, se Sinclair.
ormsalva, undermedel, bluffmedicin – Digitals† grundare Ken Olsens† beteckning på Unix, känt från 1987. Senare påstod han att han hade blivit felciterad eller missförstådd. (Digital utvecklade under Ken Olsons tid som vd Ultrix†, ett utförande av Unix.) – Silicon snake oil är en bok från 1996 av Clifford Stoll.
– svaret på den yttersta frågan, uträknat av den gigantiska superdatorn Deep Thought i Douglas Adams radioserie och bokserie Liftarens guide till galaxen. Problemet är att när Deep Thought efter tusentals år har räknat ut svaret, alltså 42, är det ingen som vet vilken den yttersta frågan är.
engelsk matematiker och datorpionjär (1912—1954). – Alan Turing beskrev 1936 en teoretisk modell av ett datorprogram och en dator, det som numera kallas för en Turingmaskin. Det gjorde han i en matematisk-logisk uppsats om det så kallade stopproblemet. Artikeln har blivit en klassiker inom datorvetenskapen. (Läs också om Alonzo Church† och Church‑Turings hypotes.) – Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyskarnas kryptering. Han konstruerade där maskinen ”The Bombe”, som dechiffrerade meddelanden som hade krypterats med tyskarnas krypteringsapparat Enigma, men han var på sin höjd inspiratör till datorn Colossus†. – Efter kriget, 1946, konstruerade han datorn ACE†, och 1948 deltog han i konstruktionen av Manchester Mark I†. – 1950 beskrev han det som sedan dess kallas för Turingtestet i en artikel som blev banbrytande inom området artificiell intelligens. – I början av 1950‑talet studerade han också morfogenetik, det som nu kallas för fraktala former. Alan Turing var troligen också den första som programmerade en dator till att spela musik. Se denna artikel från British Museum med ljudfil (en bit ner på sidan). – 1952 dömdes Turing för homosexuella handlingar, och 1954 dog han i vad som då tolkades som självmord. (Att det var självmord ifrågasattes 2012 av professor Jack Copeland, se denna artikel.) – I september 2009 beklagade Storbritanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown officiellt hur Turing hade behandlats. Han erkände att utan Turings insatser kunde andra världskrigets förlopp ha blivit mycket annorlunda. På julafton 2013 benådades Turing postumt. – Se här och här (pdf för nerladdning). – Turingpriset, A M Turing Award, är uppkallat efter Alan Turing. – Standardbiografin om Alan Turing är Alan Turing: The Enigma(1983) av Andrew Hodges(länk). David Lagercrantz har skrivit en roman om Alan Turing, Syndafall i Wilmslow (2009, se intervju i Computer Sweden). Filmen Breaking the code från 1996 handlar om Turings liv, liksom The imitation game från 2014 – se IMdB(länk). En musikal om Alan Turing visades i Edinburgh sommaren 2022 – se alanturing.biz. – Se också The Turing digital archive och Andrew Hodges webbplats Alan Turing: the enigma. – En av Turings anteckningsböcker såldes i april 2015 på auktion i New York för 1 025 000 dollar. – IDG:s artiklar om Alan Turing: länk.
(1952—2001) – engelsk författare och humorist, känd för Liftarens guide till galaxen(The hitchhiker’s guide to the galaxy). – Det var först, 1978, en radioserie som sändes i BBC, sedan blev det en trilogi i bokform i hela fem delar (1978—1992). Bokserien har filmats två gånger. – Douglas Adams humor tilltalar nördar, och därför har namn och uttryck som han har myntat blivit namn på datorprogram: Babel fish, Deep Thought och Trillian samt allt som innehåller talet 42 utan vettig anledning. – Se också h2g2. – Douglas Adams var mycket intresserad av datorer och var med och utvecklade flera datorspel. – Handduksdagen högtidlighålls till Douglas Adams minne.
