– Project Jigsaw – Oracles omarbetning av Java SE. Den presenterades i september 2017. Förändringarna, som bland annat omfattar bättre möjligheter att dela upp Javaapplikationer i mindre moduler, fick hård kritik av företrädare för bland annat IBM och Red Hat. Kritiken riktade sig bland annat mot att bakåtkompatibiliteten offras i vissa fall, och att Java SE inte längre passar ihop med Java EE. (Läs denna artikel i Computer Sweden.) – Se projektets webbsidor på openjdk.java.net (från 2017);
– en webbserver som har utvecklats av World wide web consortium för demonstration av nya funktioner på webben. Den har funnits sedan 1996, men det har inte kommit någon ny version sedan 2007. Jigsaw är skriven i öppen källkod, och kan laddas ner gratis. (Det är ett program för att köra en webbserver, inte en hårdvaruprodukt.) – Se w3.org/jigsaw;
– en teknikinkubator som är dotterbolag till Alphabet. – Inriktningen är gränsområdet mellan IT och internationell politik, och ett mål är att utrota censur, ett annat att motarbeta desinformation. Jigsaw, som numera är systerbolag till Google, grundades 2010 som Google Ideas. Sedan 2016 heter företaget Jigsaw. – Se jigsaw.google.com.
en programsvit med webbläsare och andra internetprogram, skriven i öppen källkod. – Förutom webbläsaren ingår e‑postprogram, RSS‑läsare, HTML‑editor och chatt-program. – Seamonkey är en vidareutveckling av Mozilla application suite, som Mozilla2005 överlät till en fristående grupp, Seamonkey Council(länk). – Se seamonkey-project.org. (”Seamonkeys” eller brine shrimp, är ett slags små kräftor, Artemia salina, som sedan slutet av 1950‑talet har sålts som lustiga akvariedjur. På svenska: saltkräftor.)
– RPM package manager, ursprungligen Red Hat package manager – ett installationsprogram för Linux‑program, vanligt i Linuxvärlden. Det utvecklades av företaget Red Hat, och sprids som fri mjukvara. Det har också anpassats till andra operativsystem. Förkortningen .rpm står också för RPM:s filformat (se också rekursiv förkortning). – Läs mer på rpm.org;
– rpm – revolutions per minute – varv per minut – rotationshastighet för skivspelare för grammofonskivor. 33 1/3 för lp‑skivor, 45 för singlar och ep‑skivor, 78 för så kallade stenkakor.
(LUFOSS) – en fond som ger stipendier till personer som har bidragit till projekt med öppen källkod. Fonden grundades i november 2014 av professor Björn Regnell(länk) tillsammans med företagarna Hampus Jakobsson (hajak.se), Jan‑Erik Solem(janeriksolem.net) och Karl-Anders Johansson (se modcam.com, Modcam köptes 2020 av Cisco Meraki). – Se denna länk.
ett projekt för programutvecklingsverktyg, skrivna i öppen källkod och oberoende av programföretagen. – Målet är att alla ska kunna sätta samman egna utvecklingsplattformar genom att kombinera verktyg från Eclipse. Allt som ingår i Eclipse får användas fritt utan licensavgift. Eclipse är ett ideellt företag som grundats av ett antal it-företag. – Läs mer på eclipse.org.
ett utförande av det Unixkompatibla operativsystemet BSD, spritt gratis som fri mjukvara. FreeBSD presenterades 1993. Det utvecklas och sprids av The FreeBSD Foundation(länk). – I juni 2016 introducerade Microsoft ett eget utförande av FreeBSD för sin moln-plattform Azure.
(EPL) – en licens för program skrivna i öppen källkod. – Eclipse public license förvaltas sedan 2009 av Eclipse, men den utarbetades av IBM, som kallade den för Common public license, CPL. – Skillnaden mellan EPL och den mest kända licensen för öppen källkod, GPL, är att skydd mot patent‑intrång ingår i EPL. Likheten är att både EPL och GPL ger användaren full frihet att ändra programkoden och att sprida den vidare till andra, med eller utan ändringar. Alla ändringar som användaren gör ska också falla under EPL respektive GPL. (Licensen är smittsam.) Men EPL kräver dessutom att den som bidrar med ny kod ska intyga att den nya koden inte inkräktar på något patent eller på upphovsrättsligt skyddad kod. – Se Eclipses webbsidor.
(free software, på svenska också fri programvara) – datorprogram som innehavaren har full frihet att köra, undersöka, ändra och sprida till andra, med eller utan ändringar. Detta kallas de fyra friheterna. – En vanlig formulering är att free i free software står för free som i free speech – inte för free (gratis) som i free beer. Fri mjukvara behöver nämligen inte vara gratis: man får ta betalt, men alla nya användare måste få samma friheter och skyldigheter som tidigare användare. – Obligatoriska licens‑bestämmelser gör att fri mjukvara aldrig ska kunna bli något annat än fri mjukvara. Programlicensen (se GPL) förbjuder användaren att begränsa friheterna om hon sprider programmet till andra, men tillåter henne för övrigt att göra vad hon vill med programmet. (Observera att det inte är något krav att man faktiskt sprider programmet vidare.) – En avsiktlig konsekvens av licensen är att om man införlivar programkod från fri mjukvara i ett annat program så blir det programmet därmed också fri mjukvara. Fri mjukvara sägs därför vara ”smittsam”. – Fri mjukvara förutsätter öppen källkod, men ställer också krav på frihet att ändra och sprida programmen. – Fri mjukvara är en filosofi, utvecklad av programmeraren Richard Stallman, som anser att alla datorprogram bör vara fri mjukvara. Programföretagen ska, enligt honom, inte kunna inskränka användarnas rätt att göra vad de vill med programmen. För att utveckla och sprida fri mjukvara har Stallman startat stiftelsen Free software foundation(FSF) och utvecklat operativsystemet GNU. – Öppen källkod är en aspekt av fri mjukvara, men alla program med öppen källkod uppfyller inte kraven på fri mjukvara. – Läs också om fri och öppen källkod. – Observera att free software inte är samma sak som freeware (gratisprogram).
Ett Unixkompatibelt operativsystem som utvecklas och sprids som fri mjukvara. – GNU utvecklas i komponenter och används vanligen med Linux som kärna, eftersom den kärna som utvecklas inom GNU‑projektet, GNU Hurd, fortfarande har brister. (Linux är i praktiken en kombination av GNU och Linux och kallas, särskilt i GNU‑kretsar, därför ofta för GNU/Linux.) GNU fungerar som Unix, men innehåller ingen kod från den officiella Unixversionen (se Single Unix Specification) eller från BSD. – GNU‑projektet, som också utvecklar andra program, startades 1984 av Richard Stallman. – GNU‑projektet och alla som deltar fick 2001 utmärkelsen Usenix lifetime achievement award (se länk, en bit ner på sidan). – Förkortningen GNU påstås stå för GNU is not Unix, en så kallad rekursiv förkortning. – Uttal: Operativsystemets namn uttalas ungefär som på svenska, alltså med hörbart G. (Ordet för djuret gnu uttalas på engelska däremot ungefär som new, alltså utan hörbart G.) – Läs mer på gnu.org.
Cross-platform (=X), Apache, MySQL samt PHP och Perl – en uppsättning program som tillsammans används för att programmera och underhålla webbsidor. Programpaketet är inte avsett för att driva webbservrar, men det används ändå för det ändamålet. Alla program som ingår i XAMPP är skrivna i öppen källkod och levereras som fri mjukvara. – XAMPP utvecklas av det tyska projektet Apache Friends(apachefriends.org). Programpaketet finns för Linux, Mac, Solaris† (tidigare) och Windows, och det kan laddas ner gratis från apachefriends.org. – Namnet XAMPP anspelar på LAMP och liknande programpaket.
