OpenStreetMap

en detaljerad världskarta, skapad av frivilliga medarbetare. – OpenStreetMap, som har funnits sedan 2004, har beskrivits som kartornas motsvarighet till Wikipedia och som ett alternativ till Google Maps. OpenStreetMap är detaljerad ner på gatunivå. Vem som vill kan lägga till och ändra information på kartan. Kartan och dess delar är skyddade av upphovsrätt, men får spridas fritt förutsatt att man anger OpenStreetMap som källa. – Se openstreetmap.org.

[geo] [ändrad 8 mars 2022]

CDDL

förkortning för Common development and distribution license – en program­licens för fri och öppen källkod. Den utvecklades 2004 av bland andra Danese Cooper (blogg)Sun†, numera del av Oracle. CDDL är baserad på Mozilla public license, MPL, men går inte ihop med den mest kända licensen för fri mjukvara, GPL. CDDL har inte samma höga nivå av smittsam­het, utan programkod som skyddas av CDDL kan spridas tillsammans med sluten programkod. – Se Open source initiatives webbsidor (länk).

[fri och öppen kallkod] [förkortningar på C] [licenser] [ändrad 25 januari 2018]

Safer internet day

årlig dag för arbetet med ett säkrare internet för barn. – Syftet med arbetet är bland annat att få barn och föräldrar att tala med varandra om vad barnen är med om på nätet. Ett mål är att motverka nätmobbning. – Safer internet day har högtidlighållits i februari varje år sedan 2004. – Läs mer på Statens medieråds webbsidor.

[barn] [årsdagar] [ändrad 30 juni 2018]

spime

(space + time) – en till stor del realiserad vision om konsumentprodukter som i grunden är internetbaserade projekt som fortgår efter köpet. – Kunden, andra användare, utvecklaren och produkten (som kan ha sensorer för tid, plats och annat – se sakernas internet) utbyter fortlöpande information som används för utvärdering och förbättring av produkten. – En förebild är postorderföretaget Amazons hantering av böcker och andra produkter. Det är ett intrikat system av länkad information, baserad på registrering av kundernas beteende och den information kunderna själva lämnar. De fysiska varorna är bara en del av vad säljaren erbjuder. Ett senare exempel är Teslas elbilar som har beskrivits som ”datorer på hjul” och som efter köpet står i kontakt med tillverkaren genom internet. Allt fler materiella produkter är internetanslutna, ofta genom wi-fi, och kan uppgraderas och lämna felrapporter genom nätet. – Ordet spime lanserades 2004 av författaren Bruce Sterling, se till exempel detta föredrag från 2007 (länk). – Se också materielens internet, sakernas internet och u‑samhället samt blogject.

[produkter och tjänster] [produktutveckling] [ändrad 24 oktober 2022]

Sender ID

ett avvisat förslag från Microsoft om en metod för att försvåra spammande genom att stoppa e‑post från falska avsändaradresser. – Microsoft la fram förslaget 2004 för internets tekniska ledningsgrupp IETF, men IETF röstade ned förslaget. – Sender ID bygger på att mottagarens e‑postserver kollar att mejlet verkligen kommer från den uppgivna avsändardomänen, och stoppar all e‑post som inte gör det. Metoden förutsätter att domänerna publicerar maskinläsbara listor över giltiga avsändaradresser. – Sender ID var en kombination av Sender policy framework, Microsofts Caller ID och en tredje metod som heter Submitter Optimization. En anledning till att Sender ID avvisades var att Microsofts licensvillkor för delar av koden till Sender ID inte gick att förena med principerna för fri mjukvara.

[falsk avsändare] [inaktuellt] [spam] [ändrad 28 december 2019]

external SATA

eSATA – external SATA – en version av SATA, en standardiserad anslutning mellan dator och hårddisk, för fristående minnesenheter. eSATA‑standarden fastställdes 2004, och omfattar standardiserade kontaktdon samt rutiner för anslutning och bortkoppling, vilket kan ske under drift. eSATA konkurrerar med standarder som USB, FireWire och Serial attached SCSI. – Läs mer på denna länk.

[kablage] [sammankoppling] [ändrad 28 februari 2018]

Cobalt

  1. – ett användargränssnitt för tredimensionella virtuella världar, skrivet i öppen källkod och avsett för alla operativsystem. – Cobalt är baserat på Alan Kays projekt Croquet och Squeak. – Utvecklingen av Cobalt tycks ha upphört, liksom arbetet på Open Cobalt;
  2. Palm OS Cobalt – den version av Palms† operativsystem som kom efter version 5. Utvecklades av dåvarande PalmSource† (senare köpt av Access), och blev klart i januari 2004, men ingen tillverkare av handdatorer ville ha det;
  3. – en hackar-grupp som 20132018 tros ha stulit motsvarande tio miljarder kronor från minst 100 banker genom dataintrång. Gruppen är också känd under namnet Carbanek. En person som uppges vara ledare för gruppen greps i mars 2018 av polisen i Spanien. Men gruppen uppges trots det vara aktiv (maj 2018).

[försvunnet] [grafiskt användargränssnitt] [hackare] [it-relaterad brottslighet] [mjukvara] [ändrad 29 maj 2018]

CentOS

ett utförande (distribution) av Linux, närmast byggt på Red Hat Enterprise Linux. – CentOS lanserades 2004. I december 2020 meddelades att CentOS ska avvecklas i dess dåvarande form (se pressmeddelande). Den sista versionen av CentOS blir version 8. – CentOS är praktiskt taget identiskt (binärkompatibelt) med Red Hat Enterprise Linux, men det är gratis, och innehåller enbart fri mjukvara. – Se centos.org. – Efter avvecklingen av operativsystemet CentOS ska projektet CentOS Stream finnas kvar. Det är ett projekt där utvecklare kan bidra till vidareutvecklingen av Red Hat Enterprise Linux och Fedora. Det ska distribueras med långtidssupport. – Se centos.org/centos-stream. – Läs också om AlmaLinux.

[linuxdistributioner] [nerlagt] [ändrad 10 december 2022]

Litteraturbanken

svensk webbsajt med svensk litteratur i digital form. – Litteraturbanken inne­håller utgiven litteratur i digitalt format, outgivna dokument och litteraturvetenskapligt material. Allt är fritt tillgängligt. Många av texterna finns i Epub-format. – Litteraturbanken tillkom på förslag av författ­aren Sven Lindqvist† (19322019), och har funnits på nätet sedan 2004, först som pilotpro­jekt. Projektet drivs av en förening bestående av Kungliga biblio­teket (kb.se), Kungliga Vitterhetsakade­mien (vitterhetsakademien.se), Språk­banken vid Göteborgs universi­tet (spraakbanken.gu.se), Svenska Akademien (svenskaakademien.se), Svenska litteratursällskapet i Finland (sls.fi) (nere i maj 2023) och Svenska Vitterhetssamfundet (svenskavitterhetssamfundet.wordpress.com). – Se litteraturbanken.se. – Se också Projekt Gutenberg, Projekt Runeberg, Wikisource och Allmogens.

[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [konst och litteratur] [ändrad 4 oktober 2019]