ett grafiskt användargränssnitt för Ubuntu, avsett för smarta mobiler och plattor med pekskärm. – Ubuntu Touch utvecklades först, med början 2011, av Ubuntus moderföretag Canonical, som har lagt ner projektet, men Ubuntu Touch utvecklas sedan 2017 av den tyska stiftelsen UBPorts (ubports.com). – Ubuntu Touch fungerar ihop med Ubuntu för persondatorer. När det står ”Ubuntu Touch” menas därför ofta Ubuntu med Ubuntu Touch som grafiskt användargränssnitt. Ubuntu Touch kan dock också anpassas till Android. – Ett syfte är att en smart mobil med Ubuntu och Ubuntu Touch också ska kunna användas som persondator genom att man ansluter bildskärm och tangentbord, se Ubuntu Edge. – Läs mer på ubuntu-touch.io.
[grafiskt användargränssnitt] [pek] [ubuntu] [ändrad 11 oktober 2018]
ett tyskt företag som utvecklar tunna, böjliga bildskärmar av ”elektronisk plast”. – Företaget satsade först på läsplattor, men tillverkar numera tunna bildskärmar för olika användningsområden. Alla elektroniska komponenter är gjorda av elektriskt ledande eller halvledande plast. – Plastic Logic skulle 2010 släppa en läsplatta under namnet Que†, men den lades ner före debuten. – Plastic Logic ingick 2009 samarbete med den amerikanska bokhandelskedjan Barnes and Nobles om att bokhandeln skulle sälja e‑böcker genom Plastic Logics läsplatta. (Jämför med Nook.) – Läs mer på plasticlogic.com.
[bildskärmar] [företag] [läsplattor] [ändrad 24 maj 2019]
årlig mässa för konsumentelektronik i Berlin. – IFA har anordnats sedan 1924 med uppehåll för andra världskriget. Räknas som en av världens viktigaste mässor för konsumentelektronik. – Namnet: IFA är numera en pseudoförkortning som inte står för något. Men från början stod det för Internationale Funkausstellung (”internationell radioutställning”). – Se IFA:s webbplats (länk).
[mässor och konferenser] [pseudoförkortningar] [ändrad 10 november 2018]
ett svenskt politiskt parti som vill avkriminalisera piratkopiering och skydda medborgarna mot övervakning. – Piratpartiet grundades i januari 2006. Det fick 0,63 procent av rösterna i riksdagsvalet 2006, 0,65 procent 2010, 0,43 procent vid valet 2014 och 0,11 procent i valet 2019. Partiet var från 2009 representerat i Europaparlamentet, men åkte ut 2014. Det har inspirerat till piratpartier i andra länder, bland annat det tyska Piratenpartei (länk), som har varit framgångsrikt i delstatsvalen. Isländska Píratar (länk) var enligt en opinionsmätning i oktober 2015 Islands största parti med 34 procent av väljarna, men i alltingsvalet 2017 fick partiet 9,2 procent av rösterna. – Se piratpartiet.se.
– In English: Piratpartiet, the Pirate Party, is a Swedish political party working for the decriminalization of the copying of copyrighted content and for the protection of citizens against surveillance. The party was founded in January, 2006. It got .63, .65 and .43 percent of the vote in the Swedish parliamentary elections in 2006, 2010 and 2014 respectively, in 2019 .11 percent. That’s below the 4 percent threshold for representation in parliament in Sweden. – However, between 2009 and 2014, Piratpartiet was represented in the European Parliament. Piratpartiet has inspired the formation of pirate parties in several countries, notably the German Piratenpartei, which has met with some success in state elections. Iceland’s Píratar was, according to a poll in October 2015, Iceland’s biggest political party with 34 percent of the votes, but in the 2017 parliamentary elections on Iceland, it got only 9.2 percent of the votes. – For more summaries in English, please click at this link.
[pirat] [politik] [ändrad 5 juli 2019]
(1910— 1995) – tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radiorör. – En principiell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann‑arkitekturen. Z3 förstördes under andra världskriget. – Efterföljaren Z4 (länk) blev 1950 världens första dator som tillverkades för försäljning. Den användes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstruerade en serie datorer från Z4 till Z64 – som bland annat användes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men övertogs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formulering av matematiska problem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett högnivåspråk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schackprogrammet för datorer. Konrad Zuse konstruerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas utveckling efter kriget skedde i USA och Storbritannien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut boken Rechnende Raum (engelsk översättning: Calculating space), där han föreslog att hela universum fungerar som ett datorprogram (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science (2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bok på Google Books, se denna länk. – Läs också här.
[datorpionjärer] [it-historia] [konrad zuse] [ändrad 7 juni 2017]
- – engelska för tecknet – , se tankstreck;
- – arbetsnamn på det programspråk som sedan fick namnet Dart;
- – sökfunktionen i Ubuntu;
- – se Amazon Dash;
- – se dashboard;
- – Dash – nerlagda smarta hörsnäckor från det tyska företaget Bragi . De släpptes till försäljning i januari 2016. Efter problem med leveranser sålde företaget Bragi sin hårdvaruverksamhet till ett icke angivet företag i april 2019 för att enbart ägna sig ut utveckling av hårdvara i samarbete med taiwanesiska Asia Universal Technology. – Snäckorna, som var av typen in‑ear (man tryckte in dem i hörselgången), var trådlösa, hade inbyggd musikspelare med lagring, hade sensorer för stegräkning och mätning av annan träning, kunde filtrera bort yttre ljud, kunde styras med handgester och huvudskakningar och kunde kopplas till en smart mobil. – Se bragi.com.
[e-handel] [grafiskt användargränssnitt] [ljud och bild] [nerlagt] [programspråk] [sökningar] [tecken] [ändrad 18 december 2020]
en nerlagd årlig it-mässa i Hannover i Tyskland. Den anordnades 1970–2018, och var länge världens största it-mässa. – Deltagarantalet på Cebit minskade kraftigt efter storhetstiden på 1990‑talet. I början på 2010‑talet hade China Hi‑Tech Fair fler besökare. – Arrangören, Deutsche Messe (länk), har också anordnat Cebit-mässor i Australien, Kina och Turkiet. 2003 och 2004 anordnades också Cebit-mässor i USA. Varumärket Cebit används fortfarande om mässor i andra länder än Tyskland. – Cebit, ofta skrivet CeBIT, var först förkortning för Centrum der Büro- und Informationstechnik, men blev snart en pseudoförkortning. – Se messe.de.
[mässor och konferenser] [nerlagt] [pseudoförkortningar] [ändrad 23 september 2020]
utförande (distribution) av Linux som säljs och utvecklas av företaget med samma namn. Företaget SUSE ägs sedan juli 2018 av svenska EQT (se pressmeddelande). – SUSE utvecklades i början av 1990‑talet av ett tyskt företag med samma namn (förkortning för Software- und Systementwicklung). I november 2003 köpte Novell† företaget, och 2010 köpte Attachmate i sin tur Novell och gjorde SUSE till en separat affärsenhet. 2014 köptes Attachmate i sin tur av Micro Focus, som i sin tur sålde det till EQT 2018. – Se suse.com. – SUSE stöder också en grupp av frivilliga som vidareutvecklar SUSE under namnet OpenSUSE, se opensuse.org. (Namnet skrivs numera officiellt SUSE, men ursprungligen skrevs det SuSE.)
[förkortningar på S] [linux] [ändrad 23 november 2018]
(ISC) – en årlig konferens om högpresterande datorer (”superdatorer”). ISC har anordnats sedan 1986 på olika orter i Tyskland. Konferenserna brukar kallas för ISC plus årtal med två siffror, till exempel ISC’19 för konferensen 2019 i Frankfurt‑am‑Main. – Se isc-hpc.com.
[konferenser] [superdatorer] [ändrad 14 maj 2020]
(