ett system för hypertext som den amerikanska forskaren Ted Nelson har arbetat på sedan 1960. – Xanadu är mer krävande än World wide web, som är inspirerat av Ted Nelsons arbete. Xanadu har till skillnad från webben levande länkar: om du citerar ett annat dokument i Xanadu så hämtas texten i realtid från det dokumentet, och om ursprungsdokumentet ändras så ändras citatet även i länkande dokument. Man kan också se resten av dokumentet som citatet är hämtat från. – Xanadu har aldrig slagit igenom, bland annat för att webben kom emellan. Ted Nelson säger numera att Xanadu inte är ett alternativ till webben, utan ett alternativ till pdf och Word‑dokument. Xanadu kan köras som en applikation på webben, se xanadu.com. Det finns också en inbyggd mekanism för att ta betalt för text, kallad transcopyright. – Ted Nelson beskriver Xanadu i en video från 2016: länk. – Namnet: Xanadu, på kinesiska Shàngdū, var namnet på Khubilai Khans (1215–1294) sommarpalats utanför Beijing. Det var också namnet på den fiktive mediemogulen Charles Foster Kanes gigantiska privatslott i Orson Welles film Citizen Kane (En sensation – se IMdB, länk) från 1941. – Läs också om ZigZag.
[experimentell teknik] [nätverk] [publicering] [webben] [ändrad 17 oktober 2019]
det att sökmotorer och sociala medier anpassar den information som var och en av oss får från internet till vad de har räknat ut om våra intressen och värderingar. – Informationen filtreras för att passa vår smak och våra värderingar, och resultatet blir att vi lever i en ”bubbla” av information som inte utmanar oss. – Termen filterbubbla, på engelska filter bubble, skapades av amerikanen Eli Pariser (elipariser.org) i hans bok Filter bubble: what the internet is hiding from you (2011), senare utgiven som Filter bubble: How the new personalized web is changing what we read and how we think (länk). – Läs också om cyberbalkanisering. – Filterbubbla var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[sociala medier] [sökmotorer] [årets nyord] [ändrad 1 maj 2022]
ett forum för billiga eller gratis annonser på internet. Räknas som USA:s största medium för radannonser. – Craigslist anses ha revolutionerat marknaden för platsannonser i USA genom sina låga priser. Från början var det gratis att annonsera på Craigslist, men sedan länge finansieras verksamheten genom en avgift på platsannonser. Craigslist har lokala sajter för städer i USA och även för andra länder, inklusive Sverige (stockholm.craigslist.se). – Craigslist startades som en hobby 1995 av programmeraren Craig Newmark i San Francisco. Sedan 1998 drivs det som ett kommersiellt företag. Företaget, som inte är börsnoterat, ägs av Craig Newmark och ett par privatpersoner, men en andel på 25 procent ägdes av eBay fram till 2015, då eBay sålde tillbaka sin andel till Craigslist. – Craigslist är fortfarande en extremt enkel webbsajt där annonserna bara består av text. Craigslist är mycket frihetlig och har ingen förhandsgranskning av annonserna, men det finns ett system där besökarna kan anmäla annonser med olagligt innehåll. Craigslist har åtalats för att ha haft annonser om prostitution, och tog 2010 bort avdelningen för ”adult services”. – 2006 fick Craigslist EFF:s pris Pioneer Award (se länk). – Se craigslist.org.
[gratis] [webbtjänster] [ändrad 14 september 2018]
- – en digital telefonväxel från Ericsson – den första telefonväxeln i världen som var helt datoriserad. – Första AXE‑växeln byggdes 1976. AXE‑växeln var datorstyrd, men den hanterade analoga (kretskopplade) samtal. AXE har sedan dess anpassats till mobiltelefoni och dataöverföring, men nämns numera inte i Ericssons marknadsföring. – Bokstäverna AXE står enligt Ericsson inte för något särskilt. De ska uttalas var för sig: A, eX, E. – Utvecklingen av AXE‑växeln, där bland andra Ivar Jacobson deltog, beskrivs i Bengt‑Arne Vedins (1940—2017) bok Teknisk revolt från 1992. – En redogörelse för AXE:s historia finns på Ericssons webbsidor;
- – aXe – ett verktyg för att testa ifall webbsidor uppfyller krav på tillgänglighet. Det är ett tillägg som kan installeras i webbläsarna Chrome och Firefox. Verktyget utgår från W3C:s riktlinjer för tillgänglighet och amerikanska statens standarder för upphandling. – Se denna webbsida.
[it-historia] [telefoni] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 19 mars 2018]
ett uppköpt amerikanskt företag som på 1990‑talet utvecklade och sålde webbläsaren Mosaic†. Det var en omarbetning av den ursprungliga webbläsaren med samma namn, utvecklad på NCSA, National center for supercomputing applications. – Spyglass hade tillåtelse att använda varumärket Mosaic, eftersom företaget ägdes av NCSA och hade till uppgift att kommersialisera produkter från NCSA. Spyglass licensierade 1995 sin teknik till Microsoft, som använde den i Internet Explorer. Spyglass utvecklade också en webbserver. – Företaget såldes 1996 till Nagra (tidigare OpenTV – se nagra.com) Varumärket används inte längre.
[företag] [uppköpt] [webbläsare] [ändrad 18 juni 2020]
utrustning för direktanslutning av dator till mobilnätet (3g eller 4g), inbyggd i ett USB‑minne. – Se också surfning.
[hårdvara] [mobilt] [ändrad 22 februari 2o21]
ett avvecklat uppslagsverk på nätet. – Google Knol innehöll artiklar i olika ämnen, skrivna av namngivna personer. Vem som ville fick skriva, och det var gratis. Google startade tjänsten 2007, men meddelade i november 2011 att den skulle avvecklas, vilket definitivt skedde i maj 2012. – Knol skilde sig från Wikipedia genom att skribenterna var namngivna och inte behövde vara opartiska eller redovisa sina källor. Det kunde finnas flera artiklar om samma ämne, även med samma rubrik. Skribenterna avgjorde själva ifall läsarna skulle kunna ändra i texten (se wiki). Från den 1 maj 2012 finns Knols webbplats inte kvar, men skribenterna fick möjlighet att flytta sina artiklar till sajten Annotum† (annotum.org), som avvecklade verksamheten 2016, även om sajten finns kvar. – Namnet: Knol anspelade på knowledge.
[nerlagt] [webbuppslagsverk] [ändrad 18 februari 2022]
(cookiejacking) – avläsning av kakorna på någon annans dator i syfte att komma över lösenord. – Lösenord och andra inloggningsuppgifter till skyddade webbplatser sparas nämligen ofta som kakor (cookies) för att användaren inte ska behöva logga in på nytt varje gång hon går till en ny sida under ett besök på samma webbplats. Kaknappning upptäcktes 2011, och gick då att genomföra på Internet Explorer, men inte på andra webbläsare, och krävde rätt omständliga arrangemang. – Se artikel från nyhetsbyrån Reuter (från 2011).
[it-säkerhet] [kakor] [ändrad 24 augusti 2018]
(Java APIs for integrated networks) – en avvecklad Java‑baserad teknik som skulle göra det möjligt att skriva program för webben utan att programmeraren skulle behöva veta om kommunikationen sker över telenätet, optiska fibernät eller via mobiltelefonnätet. – Syftet var att ett program bara skulle skrivas en gång och sedan fungera i alla miljöer. – Jain lanserades 1999 av Sun†, som senare köptes av Oracle. All utveckling av Jain inom Oracle tycks ha upphört 2004: Oracles webbsidor om Jain är borttagna sedan början av 2019. – Jain har emellertid utvecklats vidare av frivilliga i projektet Jain-sip, se github.com/usnistgov/jsip. – Även: anhängare av den jainistiska religionen – se Wikipedia.
[nerlagt] [programmering] [webben] [ändrad 9 oktober 2019]
beteckning på delar av internet som är oåtkomliga eller okända för de flesta, till exempel för att de inte finns med i sökmotorernas index:
- – det mörka nätet – hemliga datornät med lösenords-skyddad och krypterad information. Endast inbjudna får vara med;
- – se anonymiseringstjänst;
- – nätverk på internet för spridning av otillåtet kopierade filer (musik, film, datorprogram); de program som används i sådana nät. – Se artikeln ”The darknet and the future of content distribution” (länk) av Peter Biddle, Paul England, Marcus Peynado och Bryan Willman på Microsoft;
- – nätverk som kringgår filter och censur på internet. – Se också svartkast;
- – se Meshnet och Dark mail.
– Läs också om dark social och djupwebben samt om internet goes dark. – Språkligt: Man skiljer ofta mellan dark och deep i dessa sammanhang: deep / djup betyder svåråtkomlig, men dark / mörk betyder hemlig, dold, eventuellt olaglig, skum. Men den distinktionen tillämpas inte alltid.
[internet] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [upphovsrätt] [webben] [ändrad 1 maj 2022]